Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 24 augusti 2023 Forskare vid Lunds universitet, Rigshospitalet Köpenhamn, Hannover Medical School samt biopharmaföretaget Amniotics ska undersöka hur mördarceller kan skräddarsys för behandling av cancerformerna AML, glioblastom och bukspottkörtelcancer. Foto: iStock Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att pa

https://www.medicin.lu.se/artikel/40-miljoner-till-dammsugande-mordarceller - 2025-04-28

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 30 augusti 2023 Infektionsforskarna Lisa Mellhammar och Adam Linder vill påverka EU att skapa ett gemensamt övervakningssystem för sepsis. Foto: Åsa Hansdotter. Ett forskarteam vid Lunds universitet har tidigare visat att ungefär 70 000 vuxna drabbas av sepsis varje år i Sverige. I en ny studie visar de att fyra proce

https://www.medicin.lu.se/artikel/sepsis-lika-vanligt-som-cancer-lika-dodligt-som-hjartinfarkt - 2025-04-28

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 5 september 2023 När Oskar Hansson och hans forskargrupp, med Sebastian Palmqvist i spetsen, genomfört sin studie i Sverige, kommer de att dela med sig av sina erfarenheter till amerikanska forskargrupper att sätta upp liknande studier i primärvården. Foto: Åsa Hansdotter Kan det amerikanska sjukvårdssystemet dra nytt

https://www.medicin.lu.se/artikel/sokte-anslag-i-sista-stund-fick-33-miljoner - 2025-04-28

Av petra [dot] olsson [at] med [dot] lu [dot] se (Petra Olsson) - publicerad 8 september 2023 Svenska barn har bidragit till en ny studie som ger ökat stöd för att vissa virus har betydelse för utvecklingen av typ 1-diabetes. Foto: Johan Persson. Ny forskning ger ökat stöd för att vissa virusinfektioner kan ha betydelse för utvecklingen av typ 1-diabetes. Ett internationellt forskarlag har sett at

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-virus-med-betydelse-utveckling-av-typ-1-diabetes - 2025-04-28

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 11 september 2023 Anna Falk. Foto: Tove Smeds. Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP. – Min vision är att vi ska accelerera utvecklingen av alla de avancerade terapier som är på gång inom Lunds universitet.

https://www.medicin.lu.se/artikel/stamcellsforskaren-anna-falk-leder-lunds-universitets-centrum-avancerade-terapier - 2025-04-28

Av anna [dot] hellgren [at] med [dot] lu [dot] se (Anna Hellgren) - publicerad 18 september 2023 Esther González-Padilla and Markus Heidenblad. Photo: Ingemar Hultquist Den 28 september firas lanseringen av SciLifeLab Lund – en av fyra nya sites som etablerades 2022. Siterna i Göteborg, Linköping, Umeå och Lund är delar av en statlig storsatsning på en nationell forskningsinfrastruktur, SciLifeLab

https://www.medicin.lu.se/artikel/kick-scilifelab-lund - 2025-04-28

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Katrin Ståhl) - publicerad 19 september 2023 Forskar har i en ny studie funnit att om en patient har en störning i dopaminsystemet så ökar nivåerna av en biomarkör, DDC. Ett viktigt fynd är också att biomarkören mycket lovande går att mätas i blod. Foto: iStock/Gab13. Är det möjligt att en endaste biomarkör kan påvisa alla typer av sjukdomar som ha

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-blodmarkor-kan-identifiera-parkinsonistiska-sjukdomar - 2025-04-28

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 25 september 2023 Thoas Fioretos, ny ledamot i Kungliga vetenskapsakademien. Foto: Åsa Hansdotter. När den ständige sekreteraren i Kungliga Vetenskapsakademin ringde upp Thoas Fioretos, blev han väldigt överraskad. Thoas Fioretos fick beskedet att han hade blivit invald som ny ledamot i KVA, klassen för medicinska vet

https://www.medicin.lu.se/artikel/det-har-ar-inget-man-tackar-nej-till - 2025-04-28

Av erika [dot] svantesson [at] med [dot] lu [dot] se (Erika Svantesson) - publicerad 27 september 2023 Bland oktobers disputationer finns Marie Larssons om hemoglobinnivån hos mycket för tidigt födda barn. Foto: Istock. Bland de många disputationer som äger rum vid Medicinska fakulteten i höst, lyfter vi denna gång dessa: Jessica Melins arbete om hur familjen påverkas när ett barn med förhöjd risk

https://www.medicin.lu.se/artikel/om-diabetesscreening-brostcancer-hemoglobin-och-alzheimer - 2025-04-28

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 28 september 2023 Med hjälp av ett datadrivet, bioinformatiskt tillvägagångssätt har lundaforskare gjort det möjligt att ta ett helhetsgrepp över hur våra blodgruppsgener regleras. Foto: iStock/choja Idag vet forskarna det mesta om vilka gener som gör att vi föds med just vår blodgrupp. Däremot är inte mycket känt om vad som

https://www.medicin.lu.se/artikel/nytt-bioinformatik-verktyg-loser-50-arigt-blodgruppsmysterium - 2025-04-28

Publicerad 6 mars 2009 Det är fler 70-80-åringar som insjuknar i typ 1 diabetes än barn. En ny svensk studie visar att bara blodprov kan säkra en riktig diabetesdiagnos och behandling. En stor svensk kartläggning av så gott som samtliga i Kronobergs län som insjuknat i diabetes under tre år slår hål på flera myter om vem som drabbas av vilken sorts diabetes.Förlegade begreppUndersökningen visar oc

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gammelmormor-far-typ-1-diabetes-bara-blodprov-ger-ratt-diagnos - 2025-04-28

Publicerad 9 mars 2009 Brittiska forskare har upptäckt att insulincellerna hos diabetiker ofta är infekterade av ett vanligt magvirus. Sex av tio med typ 1 diabetes och fyra av tio med typ 2 var infekterade. Bland icke-diabetiker långt färre. Brittiska forskare har upptäckt att insulincellerna hos diabetiker ofta är infekterade av ett vanligt magvirus. Sex av tio med typ 1 diabetes och fyra av tio

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligt-virus-bakom-saval-typ-1-som-typ-2-diabetes - 2025-04-28

Publicerad 11 mars 2009 Effektiva men ännu okända mekanismer neutraliserar den höga ärftliga risk för typ 2 diabetes som bärare av många riskgener har förutsatt att de har hög insulinkänslighet. En möjlig förklaring är att riskgenerna bara slår igenom när insulincellerna stressas av motsatsen, insulinresistens. Den ärftliga komponenten för typ 2 diabetes är stor. Ett exempel är att om en i ett par

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/insulinkansliga-skyddas-mot-riskgenernas-skadliga-verkan - 2025-04-28

Publicerad 13 mars 2009 En ny undersökning ger starkt stöd åt rådet till diabeteskvinnor som planerar att skaffa barn att de ska hårdsatsa på ett så normalt blodsocker som möjligt redan innan de blir gravida. Risken att barnet föds missbildat ökar markant ju högre blodsockret är. De danska forskarna som hade tillgång till blodsockervärdet (HbA1c, ett värde på den genomsnittliga blodsockernivån und

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hoga-blodsocker-farliga-fostret - 2025-04-28

Publicerad 16 mars 2009 Trots fettrik kost blir den inte fet. Istället för att lagra fett bränner musen upp det, omvandlar fettet till värme. Knockoutmusen är en extrem modell men effekterna av den utslagna genen för hormonkänsligt lipas orsakar intressanta störningar i ämnesomsättningen. Störningar vilka skulle kunna leda till helt nya behandlingar vid exempelvis fetma och diabetes.Kandidat för n

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/musen-som-inte-kan-bli-fet - 2025-04-28

Publicerad 17 mars 2009 Jämfört med den som är normalviktig dör den måttligt fete två till fyra år tidigare. Den sjukligt fete förlorar åtta till tio år i förväntad livslängd. Idealvikten för den som vill leva länge är ett Body Mass Index, BMI, (se nedan) mellan 22,5 och 25. Som måttlig fetma räknas ett BMI mellan 30 och 35 och som sjuklig fetma, ett BMI mellan 40 och 45. Alla värden över idealvik

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetma-forkortar-livet - 2025-04-28

Publicerad 20 mars 2009 Sedan länge är komjölk till små barn en misstänkt igångsättare av det autoimmuna angrepp som kan leda till typ 1 diabetes. Nu frikänner en stor finsk undersökning helt komjölken. Diabetesrisken ökar inte. Många faktorer i omgivningen står på de misstänktas lista för att trigga igång immunsystemet mot de insulinproducerande betacellerna. En av dem är sedan länge komjölksprot

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vallingen-friad-fran-misstankar - 2025-04-28

Publicerad 23 mars 2009 En molekylär strömbrytare som styr graden av insulinresistens kan bli måltavla för nya läkemedel riktade direkt mot insulinets dåliga effekt ute i kroppen. Fyndet, vilket är gjort hos feta möss, kan vara en del av den bakomliggande förklaringen till att övervikt och fetma så intimt hänger samman med insulinresistens, det vill säga att vävnaderna ute i kroppen blir mer eller

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mekanism-bakom-insulinresistens-upptackt - 2025-04-28

Publicerad 24 mars 2009 Mat med mycket fibrer förbättrar både blodsockerkontroll och blodfettsbalans men den kan ha en nackdel – fibrerna minskar kroppens förmåga att absorbera kalcium ur födan vilket är viktigt för skelettet. - Vi rekommenderar att patienter, till exempel med typ 2 diabetes, som gör som de ska och äter mycket fibrer att ta upp frågan om att öka kalciumintaget med sin läkare. Man

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fiberrik-mat-minskar-kalciumupptaget - 2025-04-28

Publicerad 27 mars 2009 Barn som växer snabbt på längden har stort tycke för godis, läsk och annat sött. Suget är befogat och när tillväxten avtar minskar begäret. - Detta är den först visade länken mellan ett sug efter socker och ett biologiskt behov, säger Danielle Reed, forskare på Monell Chemical Senses Center i Washington i ett pressmeddelande om undersökningen.Barn gillar godisBarn i många o

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/barnens-sockersug-biologiskt-berattigat - 2025-04-28