Varför är det viktigt att du har fått förlängning som Wallenberg Academy Fellow?
– Förlängningen betyder oerhört mycket. Den möjliggör två saker för min forskning inom kunskapshistoria. Den första är att vi kan konsolidera och utveckla Centrum för kunskapshistoria (LUCK) som jag grundat under min nuvarande WAF-tjänst. Den andra saken som ryms är ett specifikt forskningsprojekt om den europeisering av universiteten i Europa som skedde under tidsperioden 1985–2010.
Vad innebär det för LUCK:s utveckling?
– Den gör att vi kan utveckla LUCK till ett internationellt nav inom den kunskapshistoriska forskningen. Med WAF-anslaget som ekonomisk bas kan vi ordna en rad olika aktiviteter såsom kunskapshistoriska seminarier, sommarskolor och ett internationellt gästforskarprogram. Redan till våren kommer det fem forskare från olika delar av världen, Brasilien, Schweiz, Storbritannien, Nederländerna och Danmark, till Lund.
– Det finns inte riktigt något liknade kunskapshistoriskt centrum någon annanstans i världen, vilket gör att vi blir ett internationellt centrum för forskare och forskargrupper med liknande intressen.
Det nya projektet handlar om europeiseringen av universiteten – varför vill du forska på det?
– Utvecklingen inom forskning och utbildning är en aspekt av den större europeiska integrationen. Genom att kombinera universitetshistoria, den europeiska integrationens historia och kunskapssamhällets historia kommer projektet att ge ett vägande bidrag till europeisk samtidshistoria och kunskapshistoria. Det innebär det också ett nytt forskningsspår för det kunskapshistoriska fältet i Lund.
Varför är just perioden 1985–2010 intressant?
– Mellan 1985–2010 sker en genomgripande förändring av universitetslandskapet i Europa. Före den perioden fungerade universiteten som enskilda lärosäten, men genom en process av ett antal sameuropeiska projekt, som till exempel Erasmus på 1980-talet, Bolognaprocessen under 1990-talet och framväxten av ERC under det tidiga 2000-talet, knöts universiteten samman.
Hur kommer projektet att gå till?
– Vi kommer att anställa tre forskare som ska göra djupgående analyser av fyra universitet spridda över kontinenten.. De utvalda universiteten kommer att representera olika förhållanden till den europeiska integrationen – exempelvis Tyskland som är med och startar Europeiska gemenskaperna under 1950-talet, Sverige som går med i EU under 1990-talet och Polen i öst som kommer in i unionen under 2000-talet.
Vad tror du att projektet kan få för betydelse?
– Jag hoppas kunna bidra med en komplex tolkning av omvandlingen av de europeiska universiteten och därmed öka vår förståelse för forskningens och den högre utbildningens betydelse i Sverige och övriga Europa.