Vad inspirerade er att skriva om just De la Gardie-familjen och deras tjänare?

- Valet av De la Gardie (DLG) kom av att de har lämnat ett rikt arkiv som gör att man kan komma åt inte bara de storpolitiska frågorna utan även det som rör vanliga människor som arbetade för familjen. Här finns bönebrev (suppliker) från tjänstefolk där de berättar om sin situation, sina önskemål för framtiden. Vi kommer på ett ovanligt sätt åt vanliga människors liv, förhoppningar och strategier för att hantera svårigheter.

Vilka var de mest överraskande upptäckterna om tjänarnas liv och arbete som uppkom under arbetet med detta?

- Att de är så raka i sin kommunikation med sina arbetsgivare. Visserligen håller de sig till formen och är formellt underdåniga men de ställer också krav på att få lön, kläder eller annat de anser sig ha rätt till. De är inte rädda att kräva sina rättigheter.

Hur påverkade den hierarkiska strukturen tjänarnas möjligheter till social mobilitet?

- Männen kunde göra karriär och därmed också stiga socialt men inom vissa ramar.  Administrativ personal steg framför allt inom administration medan hushållstjänarna framför allt gjorde karriär inom hushållet. För kvinnor var det svårare att arbeta sig upp.

Hur såg tjänarna på sina egna bakgrunder (och vad hade de för framtidshopp)?

- De använde ofta sin bakgrund för att argumentera för att få något de ville ha. T ex att deras pappa arbetat åt familjen, att föräldrarna bodde i Läckö grevskap eller att greven var skyldig familjen något sedan generationer tillbaka. Detta kunde de använda för att få utbildning, ett hemman eller liknande. Det är svårt att säga exakt hur de såg på sin bakgrund annat än att de ofta framställde den som enkel men att de kom från familjer som visat lojalitet mot DLG.

Vilka typer av kunskap och färdigheter cirkulerade inom De la Gardie-familjens egendomar?

- Oj, allt möjligt! Här fanns experter inom trädgård, kök, konst, inredning, byggenskap, musik. Dessa experter hade lärpojkar knutna till sig som skulle se och lära för att själva en dag bli bra på vad det nu var. Här fanns också kunskap om administration (bokföring, arkivering, korrespondens). Sedan fanns det en mer dold kunskap hos många tjänare och det var hur man navigerade i det här hushållet för att ta sig fram.

Varifrån de rekryterades tjänarna, vilka argument använde de för att få fördelar?
- Magnus Gabriel DLG rekryterade mycket från sitt grevskap Läckö, hans mamma Ebba Brahe från Bergslagen där hon hade bruksverksamhet. De som sökte sig till DLG argumenterade (som ovan) ofta att de kom från Läckö eller från familjer som varit knutna till släkten.

Kan de historiska insikter som boken tar upp också tillämpas på dagens arbetsplatser och tex. sociala strukturer? 
- Det är förstås en svår fråga. På många sätt är detta helt annorlunda arbetsplatser än vad vi ser idag. DLGs tjänstefolk var visserligen inte ofria, men det fanns samtidigt ett arbetstvång i samhället som gjorde det svårt att lämna arbetsplatsen. Vi ser också vad som händer med dem som vägrar att arbeta, t ex för att de inte fått ut sin lön. De kunde sättas på vatten och bröd i Läckös källarhåla eller bli svårt misshandlade. Så jämförelser bör göras med det i minnet. Samtidigt finns det ibland sätt att se på arbetet som känns väldigt bekanta. Magnus Gabriels sekreterare diskuterar exempelvis vikten av att alla är närvarande på kontoret och tycker att byråkratin behöver ordnas så att den blir mer ändamålsenlig.    

Finns det några specifika berättelser eller individer som är särskilt minnesvärda och/eller betydelsefulla enligt er?
- Silverkammarpojken Christian som ber att få bli sockerbagare och skickas i flera år ut i Europa för att lära sig att bli taffeltäckare (som kunde innefatta att vara sockerkunnig). Han vistades bland annat vid det franska hovet och som det sägs flera andra europeiska hov. När han kommer hem blir han greveparets taffeltäckare och stannar till Magnus Gabrel DLG dog 1686. Det finns andra liknande exempel på anställda som får vad de önskar och som på ett intressant sätt navigerar inom den aristokratiska sfären.

Mer om boken
 

Här kan du lyssna till ett podcastavsnitt med Anna Nilsson Hammar och Svante Norrhem där de talar om boken: https://newbooksnetwork.com/serving-aristocracy (extern länk)