I sitt tidigare projekt ”Ukrainian Long-Distance Nationalism in the Cold War: A Transnational History” har Rudling fokuserat på frågor kring minnesmigration, minneslagstiftning och diasporor – i synnerhet den ukrainska diasporan. 

- Jag intresserar mig för vad man kan säga är en instrumentell användning av historia. Medan Förintelsen blev en del av det sociala minnet i väst fanns mycket lite kunskap om hur centralt detta var, i exempelvis Ukraina var man radikalt ointresserad, säger Rudling.

Kan du ge exempel på detta?

- I vissa stater har myndigheterna exempelvis tillgripit minneslagstiftning som normerar och begränsar vilka tolkningar som tillåts i samhället.

I sitt fortsatta projekt The Widening Gulf Between History and Memory: The Holocaust and Undigested Past in Post-Communist Europe fortsätter Rudling att lägga fokus vid minneslagstiftning i postkommunistiska samhällen och dess diasporor.

- Projektet kretsar mycket kring allt mer brådskande politiska angelägenheter, direkt kopplade till den försämrade säkerhetssituationen i Europa, exempelvis det krig som nu rasar i Ukraina. Projektet kommer att studera strategier för förnekande med särskild tonvikt på lagar, myndigheter och diskurser. Vad man kan kalla ”det osmälta förflutna” är en akut politisk fråga i centrum för min forskning, säger Rudling.