Från prestigeprojekt till lärosäte i världen – om Lunds universitet genom historien

Universitetet har tjänat staten på olika sätt genom tiderna. Idag står det som garant för demokrati, jämlikhet och ska vara konfessionslöst. Men vid grundandet 1668 var det prestige för staterna i Europa att bilda universitet. Dessutom behövde den nya statsapparaten I i Sverige många nya ämbetsmän för att stärka monarkin och den lutherska världsbilden.

– Det är intressant att förstå vilka funktioner universitetet har haft i samhället. Tanken bakom boken var att se historien i samhället från 1700-talet och framåt, berättar Lars Edgren som är professor i historia och redaktör för den nya boken.

Bokens stoff är en sammanslagning av två populära föreläsningsserier som gavs av Historiska institutionen under Lunds universitets 350-årsjubileum 2017. Den första delen av boken handlar om grundandet av universitetet och den andra delen berättar om betydelsefulla historiker från Lund.

Boken bidrar med nya perspektiv. Universitetets grundande ses till exempel vanligen som en del av en försvenskningsprocess av det tidigare danska Skåne. Men i ett av bokens kapitel visas att universitetet under en övergångsperiod snarare profilerade Skåne än Sverige.

Läsaren får också lära om dansmästaren som var en självklar lärarkategori under lång tid på universitetet.

– Dans ingick, liksom ridning och fäktning, i ett bildningsideal som länge ansågs vara nödvändigt i den akademiska uppfostran och som krävdes för att locka till sig adeln, berättar Lars Edgren.

I den andra delen av boken får läsaren möta färgstarka och stridbara lundahistoriker som Lagerbring, far och son Weibull och Bolin. Men också en helt annan generation historiker, nämligen de som var lärare till dagens historiker i Lund. Birgitta Odén, Göran Rystad, Sven Tägil och Carl-Axel Gemzell hör till de personligheter som har format studiet av det förflutna i Lund. I ett kapitel tas kvinnors och kvinnliga historikers intåg i akademin upp.

– Texterna om lundahistorikerna fungerar som en form av självreflektion. Varför forskar vi på det vi gör och hur kan man göra det? Lund har gått från att bedriva nationell politisk historieforskning som skulle skriva fram den svenska statens förtjänster till att idag vara en internationell och socialhistorisk historieforskningsmiljö där världen är arenan, säger Lars Edgren.

Text: Gisela Lindberg

Kontakt: Lars Edgren, professor i historia, mobilnr: 070 578 83 67 , e-post: Lars.Edgren@hist.lu.se

Hitta boken i Skriftserier vid HT: www.ht.lu.se/serie/9910413/