"Få aspekter av tillvaron som inte har beröring med den akademiska världen"

Av Sofia Hermansson - Publicerad den 25 juni 2024
Bok och Johan Östling porträtt

Universiteten har en lång och spännande historia och utgör idag en självklar stomme i världens kunskapssamhällen. I historieprofessor Johan Östlings nyutgivna "Kunskapens stora hus" (Makadam förlag) skildras just detta och de akademiska modeller som präglat och dominerat de universitet vi har idag.

Boken kretsar kring tre övergripande akademiska modeller som dominerade under vissa epoker och då utövade ett inflytande som ett slags föredöme för omvärlden: beskriv detta närmare?

Jag har skildrat universitetets långa historia genom att urskilja tre huvudtyper av universitet som successivt avlöste varandra: det latinska universitetet (som dominerade 1100–1800), det tyska universitetet (1750–1950) och det amerikanska universitetet (1930–2020). De nyare modellerna inbegrep samtidigt de äldre och de historiska överlagringarna är ofta fullt synliga. Det innebär att universitetet som samhällsinstitution är en utpräglat historisk skapelse där det förflutna har en stark kraft, både för vad det faktiskt har betytt och för vad vi tror att det har inneburit.

Några exempel ur boken som du finner särskilt intressanta?

Det är fascinerande att följa hur en kunskapsinstitution som uppstod i ett visst specifikt skede av historien och i en avgränsad del av världen (det vill säga i Norditalien och Frankrike under 1000- och 1100-talen) kunde spridas till alla delar av världen och bli en så betydelsefull kraft i de moderna samhällena. I överflyttningen från ett område till ett annat (till exempel från Salamanca till Mexico City under 1500-talet eller från Berlin till Tokyo under sent 1800-tal) genomgick universitetet till dels en förvandling, men påfallande mycket av dess grundläggande kunskapsuppdrag blev intakt. Med andra ord kännetecknas universitetet av stark kontinuitet men också betydande förmåga att anpassa sig efter nya omständigheter och förväntningar.


Om du skulle beskriva universitetens roll historiskt och idag; vilken plats har de i vårt samhälle? 

När de första universiteten inrättades under högmedeltiden var deras huvuduppgift att utbilda unga människor för kvalificerade yrken, i första hand präster, jurister, läkare och ämbetsmän. Under 1800-talet tillkom forskningsuppdraget: universiteten skulle inte bara vårda och förmedla kunskap utan bidra till att ny skapades. Dessa båda huvuduppgifter, att tillhandahålla högre utbildning och bedriva forskning, är än i dag de centrala. Samtidigt är universiteten mycket större och mer komplexa nu och det finns få aspekter av tillvaron som inte har beröring med den akademiska världen. I dag utgör universiteten en självklar stomme i alla avancerade kunskapssamhällen världen över.