Andreas Alm

Andreas jobbar på Folklivsarkivet

Examensår: 2019

Studerade: Masterprogrammet i historiska studier

Varför valde du att läsa historia?
Min väg hit var ganska krokig och inget jag initialt hade planerat. Det var en känsla som växte fram ute i arbetslivet om att jag ville fylla mina dagar med något som jag verkligen var intresserad av. Eftersom jag alltid tyckt att historia är spännande tog jag till sist ett beslut om att byta livsbana. Det var en chansning som jag idag anser lönade sig.

Berätta om ditt arbete på Folklivsarkivet – vad gör du där?
Jag är ansvarig för arbetet med den så kallade mandelgrenska samlingen, ett enormt kulturhistoriskt material som insamlats av konst- och kulturforskaren Nils Månsson Mandelgren under 1800-talet. Materialet täcker bland annat seder, traditioner, bruk, sägner, folktro, klädedräkter, smycken, verktyg och redskap, bostäder, möbler och husgeråd, näringar och levnadsvillkor, slöjdverksamhet, djurhållning, växter och odling, fornlämningar, runstenar, musik, dans, lekar och kyrkor.

Bland annat håller jag på att publicera samlingen i kulturarvsdatabasen Alvin samt svara på frågor från studenter, forskare och en nyfiken allmänhet. Jag har dessutom skrivit flera artiklar om Mandelgren, inklusive ett kapitel i en kommande antologi om Lunds domkyrka inför 900-årsjubileumet. Utöver det håller jag på med olika utställningsverksamheter och föredrag som vi planerar med andra arkivinstitutioner på Arkivcentrum syd (jag föreläser även själv emellanåt). Det vore en överdrift att säga att ingen dag är den andra lik, men det är sällan jag avslutar en arbetsdag utan att ha lärt mig något nytt.

Den som så småningom går i tankarna att skriva en masteruppsats inom historia är mer än välkommen att höra av sig. I Folklivsarkivets samlingar finns det (i min mening) mycket intressant källmaterial för uppsatsskrivande studenter.

Vad uppskattade du mest med utbildningen i historiska studier?
När jag läste min kandidat fanns det ännu inget program utan endast enskilda kurser. Därför blev det en av sakerna jag uppskattade mest med mastern. Man blev en intim grupp som delade det historiska intresset och under två års tid kunde träffas för aktiviteter även utanför ramarna för programmet. Dessutom fanns det en mångfald bland lärare och studenter vilket jag gillar. Att alla på högre universitetsnivå tycker och tänker likadant är lite av en fördom som inte helt överensstämmer med verkligheten (åtminstone inte inom historiska studier).

Hade du någon favoritkurs under utbildningen?
Jag gillar historiografi så den kursen tyckte jag var väldigt intressant. Sedan gillade jag kursen som handlade om sekularisering och konfessionalisering. Religionens roll och icke-roll i samhället känns ständigt aktuell och man fick flera goda verktyg att använda sig av när man funderar kring dessa frågor. Och slutligen så tyckte jag att den kunskapshistoriska kursen, där kunskapens roll och rörelse i samhället analyseras, var väldigt intressant och ett fält som jag fortfarande försöker hålla mig så uppdaterad som möjligt om. 

Finns det något särskilt du tagit med dig ut i arbetslivet från utbildningen?
Framförallt upplevde jag ständigt uppmanande att våga ta för mig. Att våga tänka och resonera fritt och att hitta egna vägar och möjligheter ute i arbetslivet. Till exempel uppmanades jag att publicera min masteruppsats på Academia.edu, vilket jag gjorde. Den blev upptäckt och nu har jag, för att göra en lång historia kort, skrivit om den till ett kapitel i en internationell antologi som publiceras till sommaren.

Vilka tips har du till de som funderar på att läsa historia?
Även om det kan kännas osäkert innan så finns det vägar, jobb och möjligheter för den som verkligen är intresserad, och masterprogrammet är till god hjälp att upptäcka dessa. Så våga ta chansen är mitt främsta tips.
 

Sidansvarig: sofia.hermanssonhist.luse | 2023-04-17