Sökresultat

I December tillträde Jesper Falkheimer som Pufendorfinstitutets nya styrelseordförande. I denna intervju får vi ta del av hans tankar kring sitt nya uppdrag och hur han ser på Pufendorfinstitutets roll vid Lunds universitet. Du  är professor i strategisk kommunikation och har  tidigare bl.a varit rektor för Campus Helsingborg  - vilka erfarenheter därifrån tar du med dig i din roll som Pufendorfin

https://www.pi.lu.se/artikel/halla-jesper-falkheimer-pufendorfinstitutets-nya-ordforande - 2025-12-13

Under december månad välkomnade Temat Offentlig konst, gästforskaren Friederike Landau-Donnelly. Till våren är hon tillbaka igen för att tillsammans med Temat utforska sambanden mellan konstnärlig produktion, urbana miljöer och uttryck för "det politiska" i konsten. Läs en intervju med Friederike Landau-Donnelly på vår engelska hemsida

https://www.pi.lu.se/artikel/mot-var-nya-gastforskare-friederike-landau-donnelly - 2025-12-13

Professor emeritus Sture Forsén, Pufendorfinstitutets första föreståndare, har gått bort. Det är med sorg vi meddelar att Sture Forsén har avlidit natten mellan torsdag och fredag. Hans bortgång lämnar oss i stor saknad; han var en god vän och arbetskamrat, fyndig och humoristisk, vetgirig och road av stort som smått - ständigt nyfiken på människan och vetenskapen. Det som utmärkte och drev Sture,

https://www.pi.lu.se/artikel/sture-forsen-1932-2023 - 2025-12-13

Att resa till Mars är en nervkittlande fantasi för många av oss. Inte minst bland tech-miljardärer, vars fascination för rymden inte tycks veta några gränser. Forskare såväl som företag investerar stort i att utforska möjligheterna att resa till rymden. I Lund har forskarna tagit det ett steg längre, i alla fall i tanken. Psykologiforskaren Robert Holmberg och sociologen Christopher Mathieu arbeta

https://www.pi.lu.se/artikel/tar-rymden-till-hjalp-att-forestalla-sig-framtidens-arbetsliv-pa-jorden - 2025-12-13

Just nu driver NASA det så kallade Artemisprogrammet, som har som mål att skicka en bemannad rymdfarkost till månen nästa år, och i förlängningen upprätta en bemannad månbas. Programmet är även ett första steg mot att genomföra bemannade rymdfärder till Mars. LUM har frågat Karin Broberg, professor i Genetisk arbets- och miljömedicin och koordinator för forskargruppen Work on Mars vid Pufendorfins

https://www.pi.lu.se/artikel/skulle-vi-kunna-jobba-pa-mars - 2025-12-13

Hållbarhetsveckan är ett årligt event där Lunds universitet och Lunds kommun bjuder in till en vecka med aktiviteter kring hållbarhet! Det är en vecka med diskussion och aktion, allvarliga frågeställningar och hoppfulla framtidsvisioner. På Pufendorfinstitutet arrangeras en rad spännande evenemang under veckan. Alla öppna för allmänheten. Nedan kan du läsa mer om några av de spännande aktiviteter

https://www.pi.lu.se/artikel/pufendorfinstitutet-pa-hallbarhetsveckan-2023 - 2025-12-13

Professor Lennart Olsson har tilldelats ERC Advanced Grant på 2,5 miljoner euro för att vidareutveckla och fördjupa sin forskning om perenna grödor för en övergång till ett hållbart livsmedelssystem – forskning som en gång tog fart vid Pufendorfinstitutet. Ett av 2022 års viktigaste vetenskapliga genombrott var flerårigt ris. Detta enligt tidskriften Science, som med hänvisning till en artikel i N

https://www.pi.lu.se/artikel/pufendorf-temat-banar-vag-nya-genombrott-om-perenna-grodor - 2025-12-13

Nu är det klart! Vid styrelsemötet den 28 mars fattades beslut om Teman för perioden 2023 – 2024. Sammanlagt fick institutet i december 2022 in arton ansökningar om Tema och av dessa skickades åtta till sakkunniga experter. Nu har styrelsen valt fyra förslag som bjuds in att bilda Teman med start i september 2023. Det återstår en del praktiskt arbete och förberedelser, men vi kan meddela att följa

https://www.pi.lu.se/artikel/fyra-nya-teman-startar-hosten-2023 - 2025-12-13

Vi ser ständigt monument av kungar och hjältar till häst i den offentliga konsten. Men var är kvinnorna? Kan en flock ”mänskliga hästar” påverka hur vi ser på konst, makt och den kvinnliga kroppen i det offentliga rummet? Den 23 maj arrangerar forskare vid Pufendorfinstitutet en tvärvetenskaplig konferens som tar upp just frågor om hur det offentliga rummet används. Konst ger oss möjlighet att ref

https://www.pi.lu.se/artikel/konferens-om-offentlig-konst-varfor-finns-det-bara-statyer-av-man-till-hast - 2025-12-13

Varför ska man betala hög skatt i Sverige när det tack vare ny teknik är möjligt att bedriva verksamhet och arbete utan att vara fysiskt närvarande och därmed skatteskyldig i Sverige? Vad krävs för att ett system som den svenska välfärdsmodellen ska överleva i en digital värld? Frågeställningarna är centrala för forskarna inom Pufendorfinstitutets Advanced Study Group (ASG) digi-skatt. En av koord

https://www.pi.lu.se/artikel/digitalisering-staller-nya-krav-pa-skattesystemet - 2025-12-13

För femton år sedan började de första doktoranderna sin forskarutbildning vid CEC. Sedan dess har det blivit 240 doktorander från CEC och forskarskolan ClimBEco, som CEC är värd för. I veckan samlades ett 60-tal av dem för ett gemensamt alumnfirande med nätverkande, workshoppar och föreläsningar i AF-borgen i Lund. Alumnerna från CEC och ClimBEco återfinns inom vitt skilda fält i dag, vissa har fo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/alumner-fran-cec-och-climbeco-samlas-firande-och-natverkande - 2025-12-14

Vi befinner oss i en omvälvande tid med klimatförändringar, pandemi och krig i vår närhet. Hur upplever och bedömer vi som individer de nya risker och osäkerheter vi ställs inför? På seminariet ”Risk på svenska” den 20 juni berättade forskare om hur risk påverkar vårt beslutsfattande och hur man kan hantera risker som privatperson, företag och samhället i stort. Society for Risk Analysis (SRA) är

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/risk-och-osakerhet-i-dagens-varld-hur-paverkar-de-vara-beslut - 2025-12-14

Marint centrum i Simrishamn har fått ett nytt fältlaboratorium. Lunds universitet stärker därmed sin marinbiologiska profil och här ska forskare från bland annat Centrum för miljö- och klimatvetenskap bedriva projekt om Östersjön. Marint centrum etablerades av Simrishamns kommun 2010 som en mötesplats med fokus på hav, vatten och kustbygd. År 2019 inleddes ett forskningssamarbete med Lunds univers

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/starkare-marin-profil-med-nytt-faltlabb-i-simrishamn - 2025-12-14

Årets svenska sommar började varmt och torrt. Hur anpassade är landets förskolor och äldreboenden till kommande värmeböljor i ett förändrat klimat? Det är några av de ämnen som tas upp i årets examensarbeten av studenter vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, CEC. Och den övergripande slutsatsen är att mer behöver göras. När risken för värmeböljor ökar i takt med klimatförändringarna innebär

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mer-klimatanpassning-barn-och-aldre-behovs-nar-varmeboljorna-blir-fler - 2025-12-14

Staden är den perfekta platsen för att studera natur och hur människan påverkar den, menar Johan Kjellberg Jensen. I en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) fördjupar han sig i just samspelet mellan växter, djur och människor i den fysiska miljö som städer utgör.  Många av oss förknippar ”natur” med något man åker i väg till landsbygden för att uppleva. Men natur finns a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/staden-vart-viktigaste-ekosystem - 2025-12-14

Hur vi använder och sköter marken är en nyckelfråga för att adressera såväl klimatförändringen som förlusten av biologisk mångfald. Jordbruket står för stora utsläpp av växthusgaser och intensivt jordbrukande har pekats ut som en av de främsta orsakerna till minskad biodiversitet. Hur EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är utformad har därför stor betydelse för möjligheten att uppnå uppsatta hå

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-kan-man-uppna-en-gronare-och-mer-evidensbaserad-cap - 2025-12-14

Nu kommer barn i förskolan och grundskolan kunna lära sig mer om insekter, fåglar, blommor och växter, hur värdefulla de är och hur vi människor kan värna om naturen. Det är samarbetsprojektet Natural Nations som för in biologisk mångfald på schemat. Förr i tiden var kännedom om arter och naturen en del av allmänbildningen och kunskaper överfördes också mellan generationer. Idag talas det om artbl

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/barn-och-biologer-forskar-om-biologisk-mangfald-tillsammans - 2025-12-14

Nyhetsbrev finns det gott om, men nu satsar CEC på ett eget - vilket tomrum är det tänkt att fylla? – Mycket av den forskning som bedrivs på CEC har hög samhällsrelevans och kan utgöra ett värdefullt underlag i beslutsfattande på olika nivåer, både lokalt, regionalt och nationellt. Det gäller allt från klimatanpassning till hur vi bevarar den biologiska mångfalden. Med nyhetsbrevet hoppas vi kunna

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/halla-dar-persson-forestandare-centrum-miljo-och-klimatvetenskap-cec - 2025-12-14

Snart är det dags för FN:s årliga klimattoppmöte, COP28. Med start den 30 november möts världens länder i två veckor för att diskutera det globala klimatsamarbetet och hur klimatmålen från Parisavtalet 2015 ska kunna nås. Denna gång hålls mötet i Dubai i Förenade Arabemiraten. Vi ställde fem frågor till Markku Rummukainen, professor i klimatologi på CEC och Sveriges representant i FN:s klimatpanel

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-fragor-till-markku-rummukainen-infor-klimattoppmotet-cop28 - 2025-12-14

Efter år av beredande arbete börjar det kommande EU direktivet om övervakning av jordhälsa och resiliens närma sig beslut, och CEC har lämnat sitt yttrande till regeringskansliets remiss. Direktivet Soil Monitoring and Resilience vilar på tre pelare: övervakning och bedömning av markhälsa, hållbar markförvaltning, och förorenade områden. CEC har granskat de delar av direktivet som hanterar markhäl

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/helhetssyn-pa-jordhalsa-att-rekommendera-nar-eu-direktiv-implementeras - 2025-12-14