Sök bland frågor

Fråga Hej

Var det i norden som människor upptäckte lakrits?

Ville (42 år) - 2022-06-08 08:42:42

Svar Nej, lakrits har varit en känd medicinalväxt i tusentals år. Den användes med största sannolikhet redan av sumerer och babylonier i forntidens Mesopotamien, och den var flitigt brukad av antikens greker och romare.

2022-06-14 14:45:19 - DH

Fråga Hej, skrev Hitler poesi under sin livstid? Vad är ett praktexempel på sådant då?

Yilun (23 år) - 2022-06-06 11:59:16

Svar Jag har flera gånger sett uppgifter om att Hitler i början av 1920-talet skrev en dikt om sin mor, men jag har inte kunnat verifiera om detta stämmer (dikten är dock lätt att hitta vid en googling på webben).

2022-06-14 14:57:46 - DH

Fråga Jag har sett filmen om Drottning Margareta. Enligt tidigare uppgifter insjuknade och dog hennes son Olof på Falsterbohus och ligger begravd i Sorö klosterkyrka (Skansjö: Skånes historia sid 135 och Ingvar Andersson: Skånes historia sid. 334) . Den falske Olof som senare dök upp kunde inte tala något nordiskt språk. I filmen talar han norska och Margareta känner igen honom som sin son. Vad anser historiker om filmens historieskildring?

Eva (81 år) - 2022-05-29 11:13:51

Svar Den stämmer inte med verkligheten. Vi har samtida vittnesuppgifter som visar att Olof kom söderifrån och "upptäcktes" i Danzig, sannolikt genom att man tyckte att han hade yttre likheter med den verklige Olof. När "Olof" senare förhördes i Kalmar framkom det att han inte kunde tala något skandinaviskt språk.

2022-06-14 14:14:58 - DH

Fråga Jag undrar hur lagarna för utomäktenskaplig sexualitet såg ut under medeltiden. Om jag förstått det rätt hade lönskaläge inte förbjudits än, utan bara mökränkning var olagligt. Ska man tolka det som att det var olagligt för en man att ha sex med en ogift kvinna som var oskuld, men inte annars?

Karl (44 år) - 2022-05-09 14:24:53

Svar "Mökränkning" var en allmän benämning på sex mellan två ogifta personer. Att förledet "mö-" finns med beror på att det kristna idealet var att kvinnan skulle vara oskuld vid äktenskapets ingående, något som långt ifrån alltid var fallet - men även om kvinnan inte var en "mö" användes termen "mökränkning".

I praktiken passerade de flesta mökränkningar obestraffade under medeltiden. Allt byggde på att folk brydde sig om ärendet så mycket att det ledde till rättssak, och om varje incident hade rapporterats på detta sätt lär tingen ha fått arbeta på övertid.

2022-06-14 14:18:51 - DH

Fråga Jag har funderat över följande:

Vad karaktiserar Vänstern?

-kollektivism
-totalitär stat, staten överordnad individen
-höga skatter
-identitetspolitik
-folkmord på oliktänkande
- antikapitalistiska (klasskamper)

Vad representerar högern?

- Låga skatter
-Frihet till individen över staten
-Individualism
-Kapitalism
-demokrati och yttrandefrihet (oavsett åsikt)

Vad förespråkade tyska nationalsocialistiska arbetarpartiet (Nazisterna)

-kollektivism
-totalitär stat
-höga skatter
-identitetspolitik
-folkmord på oliktänkande.
-antikapitalistiska (judarna ansågs vara kapitalister och ansvariga för depressionen)

Socialdemokraterna uppfann rasbiologin. Hur får man folk att tro att nazismen (nationalsocialisterna, de röda), var ett högerextremt parti.
Kan ni nämna en enda sak som karaktiserar högern, med nazisterna?
Det är ju inte ett av högerns drag att hata kapitalister och judar?

Vincent (32 år) - 2022-05-05 16:35:36

Svar Denna fråga skulle kräva en smärre bok för att besvaras, och jag (Dick Harrison) skrev faktiskt en sådan härom året. Här är en sammanfattning av vad forskarna idag anser om nazismens plats på höger-vänsterskalan:

Vad var nazismen för något? Skall rörelsen uppfattas som ett ovanligt våldsamt utslag av konservatism, urtypen för modern högerextremism men med fasta rötter i 1800-talet? Eller förstår vi ideologins inneboende vansinne bättre om vi betraktar den som radikal och revolutionär, som våldsammast möjliga variant av det modernistiska idépaketet?

Statsvetare, idéhistoriker och politiska analytiker har diskuterat frågan i det oändliga, utan att nå fram till en av alla acceptabel slutsats. Det finns akademiker som har betonat det starkt reaktionära draget i ideologin – kvinno- och kultursynen, tillbakablickandet på den germanska urtiden och kejsardömets goda tider. Andra har betonat motsatsen – drömmen om framtiden, utplånandet av regimkritiker och etablerade politiska strukturer, den närmast futuristiska totalitarismen – och menat att landsbygdsnostalgin, nationalromantiken och andra konservativa element endast var spel för gallerierna. Nazisterna, liksom fascisterna, ville inte alls gå tillbaka till historien utan skapa en ny sorts människa.

Oenigheten lär bestå. Nazismen var för komplex, mångfacetterad och föränderlig för att kunna stoppas in i ett självklart fack. Det är lika lätt att kalla Adolf Hitler konservativ som att kalla honom revolutionär, och i båda fallen missar man poängen. Det verkligt allvarliga och minnesvärda med nazismen var inte dess hemvist på höger-vänsterskalan utan ideologins infernaliskt destruktiva potential, att den kastade in världen i ett storkrig som vållade miljoner människors död och att den utmynnade i avrättningsorgier av miljoner oskyldiga.

Trots svårigheterna i ett fånga in nazismen och förstå dess helhet kan några punkter och element slås fast. Den mest uppenbara är att rörelsen i mångt och mycket utgjordes av individuella projekt, i synnerhet Adolf Hitlers. Övriga nazistledare tvingades böja sig för Führerns vilja eller gå under – de mördades, fängslades eller drevs i exil. En annan punkt, som nazisterna själva ideligen poängterade, är fientligheten mot marxismen. Nazismen var ingen vänsterrörelse. Ett av de mest grundläggande dragen i all vänsterideologi, från franska revolutionen till idag, har varit och är tanken på jämlikhet – social, ekonomisk och juridisk. Nazismen, liksom den italienska fascismen, hyllade istället kampen och konkurrensen. I socialdarwinistiskt nit bejakade man de orättvisor som människan själv skapade. Makt var lika med rätt. Den starke borde vinna. Vi skall alltså inte lura oss av att både kommunismen och nazismen prioriterade kollektivet före individen och ratade demokratin. Så gjorde många politiska rörelser under mellankrigstiden, vars medlemmar förenades i besvikelsen över parlamentarismens och folkväldets oförmåga att hantera tidens utmaningar.

Konservatismen lyser igenom också på andra punkter. Även om nazisterna inte var monarkister i så måtto att de återkallade kejsar Vilhelm II från exilen knöt de gärna an till traditioner och ideal från den auktoritära preussiska militärstatens tid, med dess lojala ämbetsmanna- och poliskårer. Både 1700-talets preussiske krigarkung Fredrik II och 1600-talets svenske, det vill säga germanske, tyske frälsare Gustav II Adolf hyllades av nazisterna. De var skickliga på att utnyttja historien för egna syften. Få politiska regimer har förfalskat det förflutna lika mycket om Tredje riket.

En annan punkt som svårligen kan bestridas är nazismens förankring i borgerligheten. Det var den tyska medelklassens parti. Dess budskap reflekterade värderingar som var vitt spridda hos det anti-kommunistiska och traditionsälskande småfolket, 1920-talets förlorare, folk som var besvikna och ville ha revansch, som hade lätt att omvandla bitterheten till hat och syndabocksjakt. Det var också ett parti som, när det väl fick chansen, inte dröjde med att liera sig med storkapitalet. Hitler må ha föraktat borgarbrackor och förmögna direktörer, men han tackade inte nej till deras pengar och fabriker.

Samtidigt fanns det onekligen radikala drag i nazismen, särskilt på 1920-talet, som gav kraftiga ekon av socialism. Flertalet nazister uttryckte avsky för kapitalismen. Framför allt syftade de på kapitalismens internationella slagsida, det globala ekonomiska system som var skadligt för Tyskland och tyskarna. När nazisterna uttalade sig om socialism i positiva ordalag var det just i egenskap av national-socialister, med fokus på tysk sammanhållning, med omisskännliga drag av den socialt medvetna men antimarxistiska politik som Otto von Bismarck hade representerat. En sådan socialism kunde lätt kombineras med idéerna om Volksgemeinschaft. Tongivande tyska historiker under efterkrigstiden, som Hans-Ulrich Wehler, har följaktligen pekat på kontinuiteten mellan kejsardömets och Tredje rikets politik.

Oavsett hur vi väljer att utvärdera de konservativa och revolutionära dragen i nazismen kvarstår faktum att den framför allt var ett nationellt fenomen. Nazismen var tysk, liksom fascismen var italiensk och falangismen spansk. Totalitära ideologier med liknande teman – kopplingen folk-stat, diktatur, protektionism, socialdarwinism, rasbiologi, militär expansionism med mera – är lätta att lokalisera på världens politiska karta under mellankrigstiden, men i varje enskilt fall färgades ideologierna av nationella historiska erfarenheter. I nazismens fall innebar det att mycket av ideologin och politiken låg i skuggan av två kraftigt påverkande faktorer. En av nazismens starkaste rötter låg i det tyska kejsardömets nationalism, med dess kopplingar till äldre tysk historia och till romantiskt laddade idéer om Volksgeist och den germanska rasens överlägsenhet. En annan, ännu starkare, rot låg i nederlaget i första världskriget. Ett Tyskland som inte bestraffats så grundligt som i Versailles 1919 hade knappast bevittnat uppkomsten av den vredgade revanschism som banade väg för väpnade frikårer och kuppförsök. Förhållandet blir ännu mer uppenbart om vi vänder blicken mot antisemitismen: den var vitt spridd i hela Europa, allra mest i Ryssland, och den judiska andelen av den tyska befolkningen var liten. Likväl blev det i det besegrade och förödmjukade Tyskland som solen gick ned. Förintelsen var ett tyskt påfund.

2022-06-14 14:27:39 - DH

Fråga Hej! Kikade på slåtterbilder från förra seklets början och ser att de är finklädda i förkläde och fina hattar. Det måste väl ändå vara för att de vet att fotografen kommer. Skulle ändå gärna få det bekräftat att man har klätt upp sig och ställer upp sig så det ser ut som man är i fullt arbete med räfsan iklädd storbrettad hatt och finklänning, som exempelvis en bild man kan hitta på Wikipedia från slåtter på Gotland 1910.

Cecilia (54 år) - 2022-05-05 13:25:26

Svar Du har helt rätt. Vid tiden för sekelskiftet 1900 var det en stor sak att bli fotograferad, och alla som så kunde såg till att klä upp sig - oavsett vilken social status man hade i övrigt. Däremot är det naturligtvis omöjligt att räkna ut exakt vilka överväganden, och vilken situation, som har föregått varje enskilt fotografi. När det gäller bredbrättade hattar var dessa både moderiktiga och gav bra solskydd.

2022-06-14 15:18:22 - DH

Fråga Sveriges sista krig var fälttåget mot Norge 1814.

Politikerna talar om en 200-årig neutralitet och alliansfrihet som “tjänat Sverige väl”.
Stämmer det att Sverige varit neutralt och alliansfritt i ca 200 år och p.g.a. detta ej råkat i krig?

Sanningen är väl att Sverige ej varit i krig på drygt 200 år?

Så vitt jag vet var alliansfrihet i fredstid och neutralitet i krig något som de socialdemokratiska, eller av socialdemokrater ledda regeringar, bestämde vid andra världskrigets utbrott 1939.

Ännu idag den 30 april 2022 är Sverige alliansfritt, men sedan 1993 ej längre neutralt.

Jag emotser tacksamt svar.

Med vänliga hälsningar
Michael

Michael (70 år) - 2022-05-04 15:16:41

Svar Sverige har anpassat sin neutralitet och alliansfrihet efter omständigheterna, allt för att undvika att dras in i konflikter. Vid upprepade tillfällen har vi således varit allt annat än neutrala, till exempel när Danmark utkämpade strider i Slesvig-Holstein på 1840-talet (då vi skickade en hjälpkår) och under finska vinterkriget (då vi skickade en stor del av vårt flygvapen samt mängder av frivilliga). Även under perioder då vi varit formellt alliansfria och neutrala, som på 1950-talet, var vi i hemlighet nära förbundna med främmande makter - se bara på signalspaningen för NATO:s räkning, och den därav följande Catalinaaffären.

2022-06-14 14:22:35 - DH

Fråga Bakgrunden till detta är samtal om gränser för yttrandefriheten efter paludans koranbränningar.
Kan man nånstans läsa om mediers roll vid krig och konflikter bakåt i tiden? Tusen kullars radio hjälpte väl till att hetsa fram folkmordet i Rwanda. Men hur var det vid ww1 och 2? Media används ju också i Ryssland i dag för att motivera ryssar för kriget i Ukraina. Då kan man också prata om vad statlig kontroll betytt för medias stridslystnad.

Tomas (63 år) - 2022-04-24 20:23:57

Svar Krigförande parter har i alla tider sökt använda samtliga tillgängliga kanaler för att propagera för, och påverka, de krig som utkämpats. Den största vattendelaren, för europeiskt vidkommande, är dock trettioåriga kriget, som sammanföll med ett genombrott för tidningspressen i Tyskland. Det finns historiker som menar att tidningarna förlängde kriget med flera år. Allt sedan dess har medierna spelat en viktig roll i alla krig.

2022-06-14 14:36:59 - DH

Fråga Har någon despot någonsin i historien klarat sig undan ett anfallskrig med hälsan i behåll?
Tänker på Napoleon, Hitler, Saddam Hussein….
De klarade sig inte särskilt bra.

Margit (85 år) - 2022-04-14 21:04:13

Svar Jodå, nog finns det sådana exempel. I äldre tid finns det gott om krigshetsare som klarat sig utmärkt, suttit kvar på sina troner och dött fredliga sjukdomsdödar. Se bara på Henrik VIII av England, Ludvig XIV av Frankrike, Karl X Gustav av Sverige, Fredrik II av Preussen, Ivan den förskräcklige och Peter den store (samt ett antal andra tsarer) av Ryssland, för att inte tala om Djingis khan och många romerska kejsare och muslimska emirer och kalifer.

2022-06-14 14:31:25 - DH

Fråga Frankrikes önskan om att destabilisera och behålla tyskland fragmenterat orsak till Sveriges inblandning i 30-åriga kriget?
Har hört att Frankrike var med och delvis bekostade Sveriges krig under 16- och 1700-talet. Traditionellt bland allmänheten ser man ju med stolthet på Sveriges stormaktstid (så som det har lärts ut i skolan) men de anfallskrig och den politik Sverige genomförde är ju högst problematisk och gav upphov till ett enormt lidande för den tyska och posla befolkningen. Om man därtill lägger till att Sverige egentligen bara var ett instrument för Frankrike att destabilisera Tyskland och Tysk-romerska kejsardömet, då får sig "storheten" i Sveriges stormaktstid ytterligare en törn. Men finns historiska belägg för i hur stor grad Frankrike påverkade Sveriges agerande?

Samuel (42 år) - 2022-04-11 11:04:40

Svar Det finns många sådana belägg. När det gäller trettioåriga kriget har jag (Dick Harrison) redogjort för dem i boken "Ett stort lidande har kommit över oss"; till exempel vet vi att Axel Oxenstierna och övriga riksråd ibland önskade dra sig ur kriget, men att beroendet av de franska pengarna gjorde att vi inte fick sluta fred om inte också Frankrike gjorde det. Även i senare krig gjorde vi som Frankrike ville, stundom med tragiska resultat (som skånska kriget på 1670-talet, en direkt följd av krav från Ludvig XIV).

Den bästa genomgången av det svenska beroendet av Frankrike är boken "Subsidier" av Svante Norrhem, vilken jag varmt rekommenderar.

2022-06-14 14:34:49 - DH