Sök bland frågor
Fråga Hej! Maja (23 år) - 2017-06-09 03:06:57
Svar Detta är en sägen som berättas om fästningen Masada i dagens Israel. Enligt den judisk-romerske historieskrivaren Josephus utgjorde Masada, som snarare var ett starkt befäst palats än en stad, en av de sista motståndsfickorna i det judiska upproret mot romarna på 70-talet e.Kr. När det inte längre gick att hålla stånd mot de belägrande romarna ska befälhavaren ha gett order om kollektivt självmord. Eftersom judendomen förbjöd självmord ska man ha dragit lott om vem som skulle döda vem (av männen, sedan de först dödat sina familjer), ända tills bara en blev kvar, och han blev alltså den enda som själv tog sitt liv. Det ska ha funnits knappt 1000 personer i Masada; av dem överlevde bara två kvinnor och fem barn som gömt sig i en underjordisk vattencistern. 2017-06-12 17:03:16 - HG |
Fråga Hej, jag undrar hur gamla de äldsta fynden av pärlor i Sverige är? (Alltså pärlor från musslor, inte borrade kulor av glas, ben eller sten.) jan (0 år) - 2017-05-29 15:25:04 Svar Äkta pärlor var kända i Europa sedan antiken och jag misstänker att de kommit till Sverige under kristen medeltid om inte tidigare. Ett praktfullt medeltida belägg är Linköpingsbiskopen Kettil Karlssons pärlbroderade mitra från mitten av 1400-talet. Men det är en fråga som jag tror snarare borde ställas till Historiska museet eller Nordiska museet om du vill ha mer exakt svar. 2017-05-30 09:56:08 - HG |
Fråga Hej! Linn (17 år) - 2017-05-29 11:38:24
Svar Det som var nytt med det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen samt deras allierade är att båda parter hade resurser (atomvapen) att förinta motparten många gånger om. Man sa att det rådde en "terrorbalans" som gjorde att ingen part vågade starta en konflikt, eftersom det knappast var någon utsikt att vinna ett fullskaligt atomkrig; det hade troligen lett till mänsklighetens undergång. Det var ju också därför det var ett "kallt" krig och inte ett "varmt"; det var inget riktigt krig där man sköt på varandra, utan formellt rådde det fred, men man visste ändå att båda parter var varandras fiender och hela tiden letade efter svaga punkter. Krig som Vietnamkriget och andra kolonialkrig uppfattades som ett slags "ställföreträdande krig", där supermakterna kunde mäta sina krafter utan att det spillde över till ett storkrig. Men hotet om atomkrig och världens undergång fanns där hela tiden. 2017-05-29 15:49:05 - HG |
Fråga Hur trodde folket och experter förr i tiden att städer skulle utvecklas och förändras? Tuva, Emma, Daniel, Anton (15 år) - 2017-05-15 13:15:33
Svar Om "förr i tiden" betyder före industrialiseringen, franska revolutionen och det moderna samhällets genombrott, alltså om vi rör oss från mitten av 1700-talet och bakåt i tiden, tror jag att många inte alls tyckte att städerna skulle utvecklas. Den grundläggande samhällsuppfattningen var att samhället egentligen var "färdigt" och bara kunde bli sämre av att förändras. Det fanns en ordning i världen, där var och en hade sin plats, och den skulle inte rubbas. På landet producerade man maten, i städerna sysslade man med handel och hantverk, och det skulle inte ändras. Man fick inte etablera sig som köpman eller hantverkare hur som helst, det fanns ofta en idé om att det bara skulle finnas ett visst antal. Det skulle i princip inte finnas konkurrens utan det skulle vara så många skomakare så att alla som behövde kunde få skor - inte fler. 2017-05-17 12:11:25 - HG |
Fråga Hej! Thomas (0 år) - 2017-05-07 14:07:02
Svar Jag tror man bör skilja på länder och stater. Danmark, Norge och Sverige var tre separata enheter ("länder") även när de ibland satt ihop i samma stat. De var tre kungariken med sina egna lagar och privilegier när de satt ihop i Kalmarunionen, och Danmark och Norge fortsatte att vara separata riken även när de sedan satt ihop i den stat som vi ofta kallar "Danmark-Norge". Denna stat kom att bli starkt dominerad av Danmark, så det är inte fel att säga att Norden efter 1523/36 var uppdelad i Danmark och Sverige, men Norge var på många sätt en distinkt del också i den danska staten. Lagstiftningen var t.ex. helt skild åt, även om det var samma kungamakt i Köpenhamn som stiftade lagarna för båda rikena. 2017-05-16 11:16:27 - HG |
Fråga Hej. Ulf (62 år) - 2017-05-04 14:28:10 Svar Tyvärr har ingen av mina kolleger kunnat svara på detta. Jag misstänker att arbetarhistoria varit väldigt inriktad på fackföreningarna och inte så intresserad av de organisationer som arbetsgivare har varit engagerade i för personalens bästa. En kollega skriver dock: "Svenska storföretag byggde upp välfärdssystem redan från omkring 1900 i avsikt att knyta arbetarna till företagen och stärka deras motivation." Det avses då inte de gamla brukens patriarkala relationer, utan mer moderna former, som så småningom kunde omfatta personalklubbar, utflykter, semesterbyar osv. Men vi kan alltså inte ge något bra svar på när klubbarna kom till, mer än att det är en 1900-talsföreteelse. 2017-06-02 09:46:33 - HG, LE |
Fråga Hej Nicklas (68 år) - 2017-05-04 09:16:00 Svar Det är omöjligt att ge ett säkert svar på den frågan. Alla de faktorer du nämner har diskuterats av historiker. FN engagerade sig starkt för avkolonialisering och, för att ta exempel, att Danmark kom på FN:s lista över kolonialmakter var en direkt drivkraft till att Grönland 1953 gjordes till en likaberättigad del av Danmark. Storbritannien var efter andra världskriget inte i stånd att behålla sitt kolonialvälde. Det samma gällde väl Frankrike, som dock tog längre tid på sig för att acceptera detta faktum och förde flera krig för att behålla sina kolonier. USA har ända sedan det grundats haft en antikolonial retorik (men trots det själv varit kolonialmakt). Höjd utbildningsnivå i kolonierna, där det skapades inhemska eliter som tillägnade sig västerländska idéer om självbestämmande och statlighet, var på många håll en drivkraft för antikoloniala rörelser. Det har också hävdats, som du skriver, att det helt enkelt blev för dyrt att driva kolonier och att det fanns större vinster att hämta på en "neokolonialistiskt" utnyttjande av länder som varit kolonier. Det är svårt att komma till någon enighet. 2017-05-22 11:24:13 - HG |
Fråga År 1488 upptäckte Bartolomeu Dias Afrikas sydspets och möjliggjorde därmed senare sjöresor till Indien. Hur mottogs den upptäckten hemma i Portugal? Det finns två versioner, vilken är rätt: Anders (58 år) - 2017-05-03 23:33:16
Svar Vad jag kan finna av en hastig sökning i litteraturen på området verkar forskarnas bedömning mer luta åt ditt andra alternativ. Flera författare konstaterar att Dias inte blev särskilt rikligt belönad och det dröjde ju också nio år innan man utrustade en ny, stor expedition. Det är kanske inte säkert att man uppfattade det som att Dias kom med dåliga nyheter, men det verkar inte som om man förstod signifikansen av upptäckten. 2017-05-17 13:31:25 - HG |
Fråga Hello, Sven (21 år) - 2017-05-02 22:26:28
Svar English language textbooks on modern Swedish history are scarce, but our department offers the course ”Swedish Politics – Past and Present”. Some of the texts on the literature list may be helpful. As a general introduction, I would recommend Hadenius, Stig (1999). Swedish Politics During the 20th Century: Conflict and Consensus, which covers key events and social processes. 2017-05-18 13:47:34 - BL |
Fråga Hejsan Helena (42 år) - 2017-05-01 12:35:05
Svar Karl XI har förmodligen varit i trakten av Ljungbyhed under skånska kriget (1675-1679). I varje fall hittar jag uppgiften att den svenska armén drog sig tillbaka till Herrevadskloster i juni 1677. Från mitten av 1680-talet användes Ljungbyhed som exercisplats och det är möjligt att Karl XI då också har besökt den för att inspektera trupper. Så långt är det sannolikt att det som sägs om hans närvaro är riktigt. 2017-05-16 14:04:11 - HG |