Sök bland frågor

Fråga Min fråga: vilka källor använder sig en historiker av?

Malin (19 år) - 2020-02-05 08:58:20

Svar

En jättefråga! Egentligen kan allting som kan svara på en fråga om det förflutna vara en källa; det beror på vilken fråga man ställer. Allt, texter, bilder, byggnader, föremål, muntliga berättelser, kan vara källor till att besvara olika frågor. I praktiken har historiker traditionellt fokuserat på skriftliga källor (medan arkeologer t.ex. är bättre på föremål och byggnadslämningar), och då helst källor som kommer från den tid man studerar. Det är ofta sådana gamla dokument som man tänker på när man talar om källor. Men de kan i sin tur vara av väldigt många olika slag. Kan du precisera din fråga lite?

2020-02-10 13:26:28 - HG

Fråga Varför avlade inte Karl XII någon konungaförsäkran?

Fredrik (35 år) - 2020-01-30 07:46:47

Svar

Därför att hans far, Karl XI, hade  infört kungligt envälde i Sverige. Karl XII satte själv kronan på sitt huvud vid kröningen och han avgav ingen kungaförsäkran, just för att markera att han hade sin makt direkt från Gud och inte var bunden av några lagar eller löften.

2020-02-03 11:47:52 - HG

Fråga Hej! vi gör ett grupparbete i historian på gymnasiet. Vi skriver om Meijirestaurationen men hittar inte så mycket om varför den skedde. Vill du förklara orsakerna till Meijirestaurationen?
Tack sålänge!

Lova (18 år) - 2020-01-29 14:19:04

Svar

Vi är inte några experter på japansk historia och känner inte till det senaste forskningsläget, men man brukar understryka att den japanska eliten var splittrad mot västerlänningarnas, särskilt USA:s, försök att öppna Japan för handel. En del ville att man inte skulle ge efter, andra menade att man måste modernisera det japanska samhället och kunna konkurrera med USA och Europa. Det var de senare som vann efter ett kort inbördeskrig. Jag hittade några sidor från amerikanska universitet om meijirestaurationen som verkar rätt bra: http://afe.easia.columbia.edu/special/japan_1750_meiji.htm respektive www.indiana.edu/~hisdcl/h207_2002/meijirestorationnotes.htm. 

2020-02-03 11:42:39 - HG

Fråga Vem var Napoleon?

Emma (19 år) - 2020-01-28 13:31:25

Svar

Det har funnits två franska kejsare med det namnet, Napoleon I och Napoleon III. Jag tror du ganska lätt kan googla fram uppgifter om dem.

2020-02-03 11:49:12 - HG

Fråga Hej!

Jag undrar om det finns någon bok om Sveaborg och Carl Olof Cronstedt-

Mvh/Martin

Martin (40 år) - 2020-01-28 08:19:23

Svar

Jag känner inte till något nyare verk om händelserna i samband med Sveaborgs kapitulation 1809, som jag antar att du syftar på. Mig veterligt har ingen lyckats övertygande utreda varför Cronstedt kapitulerade till ryssarna. Jag hittar en bra artikel i Populär historia av en historiker som känner tiden väl: https://popularhistoria.se/krig/svenska-krig/sveaborgs-fall-1808, och Biografiskt lexikon för Finland har en ganska aktuell artikel om Cronstedt: http://www.blf.fi/artikel.php?id=575. Det finns en aktuell avhandling (2014) om byggandet av Sveaborg: Sofia Gustafsson, Leverantörer och profitörer. Olika geografiska områdens och sociala gruppers handel med fästningsbygget Sveaborg under den första byggnadsperioden 1748-1756.

2020-02-03 12:04:12 - HG

Fråga Hej!
Vi håller på med ett rollspel som handlar om kolonismen, jag och en del klasskamrater rollspelar som Italien och har fått ett historiskt problem, torka i sydliga delarna av Italien.
Vi har svårt att hitta lösningar till detta problem, vår idé är att först fördela vattnet i landet men vi har försökt hitta denna historiska händelse och har kommit fram till att den inte skedde. Skedde detta och ifall det hände, hur löste man torkan i Italien?

Elvin (16 år) - 2020-01-24 13:50:17

Svar

Torka har varit ett vanligt problem genom hela Italiens historia, särskilt i södra delarna av halvön. Ända sedan romersk tid har de återkommande drabbats av torrperioder. Jag känner inte till vilken specifik period av torka ni syftar på och inte heller vilka åtgärder man vidtog. I äldre tid var det vanliga sättet att bemöta missväxt att köpa in spannmål från områden som inte hade missväxt och sända till de drabbade områdena. Jag känner heller inte till några stora konstbevattningsprojekt i Italien, men det kan bero på okunnighet om italiensk historia.

2020-01-27 13:57:08 - HG

Fråga Hej! Vem var Elin till Nils Dacke?

Tiffany (23 år) - 2020-01-24 13:26:49

Svar

Man kan i källorna från 1500-talets mitt återfinna en rad personer med tillnamnet Dacke i de småländska trakter där upprorsledaren Nils Dacke höll till. Det är okänt om eller hur de var släkt med varandra. En av dem var en Elin Dacke som nämns i Vissefjärda omkring 1550. Någon har framkastat att hon kunde vara änka efter Nils, men mig veterligt finns inga belägg för det.

2020-01-27 14:02:54 - HG

Fråga Hej!
Jag undrar lite om kolonialismen med Frankrike. Hade de kolonier och varför? När koloniserade de och hade de nån speciell ledare i landet? Hur länge behöll Frankrike områdena de hade erövrat och varför ville dem kolonisera sig? Sista frågan lyder: har vi några spår kvar idag? Mvh/Ängla

Ängla (23 år) - 2020-01-21 21:34:22

Svar

Ja, Frankrike hade många kolonier och en del av dem är fortfarande kvar, fast räknas nu som delar av Frankrike. En bra översikt ges på engelskspråkiga Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/French_colonial_empire.

2020-01-27 14:05:00 - HG

Fråga Hej. Jag har en fråga om Södertörn. Under en period tillhörde Tören Uppland. Vilken tid var det och vet man varför?

Alf (70 år) - 2020-01-19 07:42:21

Svar

Tören, eller Södertörn, ursprungligen namn på skogsområdet som börjar i dagens Huddinge och sträcker sig söderut, men senare namn på hela halvön som idag kan beskrivas som en triangel mellan Stockholm, Nynäshamn och Södertälje, räknades av allt att döma på medeltiden till Södermanland. Gränsen gick mellan Solna socken, som före Stockholms uppkomst sträckte sig till Årstaviken, och Brännkyrka socken. Solna tillhörde Uppsala stift och Brännkyrka, liksom resten av Södertörn, Strängnäs stift. Med stor sannolikhet var det också gränsen mellan landskapen (och före landslagen därmed mellan Upplandslagens och Södermannalagens områden). När Gustav Vasa omorganiserade skatteförvaltningen på 1530-talet räknades Svartlösa och Sotholms härader, d.v.s. hela Södertörn, i stället till Uppland; dess jordeböcker finns idag bland de s.k. Upplands handlingar i arkiven. Efter att länsindelningen kommit till på 1630-talet räknades häraderna ibland till Södermanlands (Nyköpings) län, ibland till Uppsala, ibland till Stockholms. Sedan 1720-talet har det ingått i Stockholms län. Stiftsgränsen mellan Strängnäs och Uppsala låg dock kvar i Årstaviken tills Stockholms stift kom till 1942. När landskapen förlorat sin administrativa betydelse har det kommit att bli konvention att räkna Södertörn till Södermanland, oavsett länstillhörighet. Kanske är det sammanfattande svaret att det framför allt var på 1500-talet som Södertörn sågs som uppländskt.

2020-01-20 12:38:08 - HG

Fråga Hej!

Jag har läst mycket om Cheopspyramiden och alla de nya fynd som gjorts, jag undrar vad er inställning är till de andra fynd som gjorts på plats, då menar jag fynden av modern bearbetning, det finns hundratals filmer på nätet som visar spår på att högteknologiska maskiner användes, ni vet förmodligen vad jag menar, Diamantborr m.m.

Tyvärr har jag ej själv varit på plats för att med egna ögon se dessa perfekta borrhål, granitkistor, sågsnitt m.m, men om det skulle vara fabricerade bevis och konspirationsteorier så är de extremt övertygande, åtminstone för mig med 30 år i byggbranchen. Har ni på redaktionen någon förklaring till hur man med brons/koppar och stenverktyg lyckats bearbeta sten på ett sätt som än idag är nästintill omöjligt ?

Mvh Danny
klevhage@gmail.com

Danny (50 år) - 2020-01-14 20:48:32

Svar

Vi får ibland frågor som denna som går långt utöver vår kompetens som historiker. Antikens kultur och samhällsliv är ett eget ämne på svenska universitet, och dessutom är väl det här snarare en fråga för arkeologer. Historiker har sällan kompetens på fasta lämningar, vi sysslar huvudsakligen med skriftliga källor.

2020-01-20 12:40:34 - HG

Sidansvarig: sofia.hermanssonhist.luse | 2024-04-25