Sök bland frågor

Fråga Hej!

Jag har någonstans läst om en stad som, vad jag minns var under antiken, blivit meddelade om att de skulle lämnas över till romarna mot deras vilja. Pga. detta begick staden 'självmord' och vid slutet fann de bara ett X antal kvinnor och ett fåtal barn kvar vid liv, Ca 1000 män omkom. I detta har det också skett ett 'lotteri' om vem som skulle dräpa vem. Det jag undrar är om detta är något som känns igen och vad i så fall namnet på staden var?

Maja (23 år) - 2017-06-09 03:06:57

Svar Detta är en sägen som berättas om fästningen Masada i dagens Israel. Enligt den judisk-romerske historieskrivaren Josephus utgjorde Masada, som snarare var ett starkt befäst palats än en stad, en av de sista motståndsfickorna i det judiska upproret mot romarna på 70-talet e.Kr. När det inte längre gick att hålla stånd mot de belägrande romarna ska befälhavaren ha gett order om kollektivt självmord. Eftersom judendomen förbjöd självmord ska man ha dragit lott om vem som skulle döda vem (av männen, sedan de först dödat sina familjer), ända tills bara en blev kvar, och han blev alltså den enda som själv tog sitt liv. Det ska ha funnits knappt 1000 personer i Masada; av dem överlevde bara två kvinnor och fem barn som gömt sig i en underjordisk vattencistern.

Berättelsen finns alltså i ett verk av Josephus, som visserligen var samtida med händelserna men inte var på plats utan befann sig i Rom och där hörde talas om belägringen. Om berättelsen är sann kan vi inte veta något om men den låter mer som en sägen. I dagens Israel har den dock blivit en symbol på heroiskt judiskt motstånd mot övermakten och dessutom är det utgrävda Masada ett känt turistmål.

2017-06-12 17:03:16 - HG

Fråga Hej, jag undrar hur gamla de äldsta fynden av pärlor i Sverige är? (Alltså pärlor från musslor, inte borrade kulor av glas, ben eller sten.)

jan (0 år) - 2017-05-29 15:25:04

Svar Äkta pärlor var kända i Europa sedan antiken och jag misstänker att de kommit till Sverige under kristen medeltid om inte tidigare. Ett praktfullt medeltida belägg är Linköpingsbiskopen Kettil Karlssons pärlbroderade mitra från mitten av 1400-talet. Men det är en fråga som jag tror snarare borde ställas till Historiska museet eller Nordiska museet om du vill ha mer exakt svar.

2017-05-30 09:56:08 - HG

Fråga Hej!
Jag har två frågor om kalla kriget som jag hoppas ni kan svara på!

Den första frågan är
Kan man hitta någon liknande storkonflikt i dagens värld?
(alltså liknande storkonflikt till kalla kriget)
jag funderade lite på kriget mot terrorismen och fattiga mot rika länder men kommer ändå inte fram till något vettigt.

Nästa fråga är:
Är världen tryggare idag än under kalla kriget?

Lite osäker om detta var frågor för historiker, men jag hoppas det!
MVH Linn

Linn (17 år) - 2017-05-29 11:38:24

Svar Det som var nytt med det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen samt deras allierade är att båda parter hade resurser (atomvapen) att förinta motparten många gånger om. Man sa att det rådde en "terrorbalans" som gjorde att ingen part vågade starta en konflikt, eftersom det knappast var någon utsikt att vinna ett fullskaligt atomkrig; det hade troligen lett till mänsklighetens undergång. Det var ju också därför det var ett "kallt" krig och inte ett "varmt"; det var inget riktigt krig där man sköt på varandra, utan formellt rådde det fred, men man visste ändå att båda parter var varandras fiender och hela tiden letade efter svaga punkter. Krig som Vietnamkriget och andra kolonialkrig uppfattades som ett slags "ställföreträdande krig", där supermakterna kunde mäta sina krafter utan att det spillde över till ett storkrig. Men hotet om atomkrig och världens undergång fanns där hela tiden.

Det är svårt att hitta en konflikt i samma storleksordning och med samma hot idag. Ryssland och USA kan fortfarande förgöra varandra (och oss andra) många gånger om, men hotet anses inte lika överhängande och det finns många andra motsättningar i världspolitiken (som dem du nämner). Det kan finnas olika åsikter om vilka konfliktlinjer som är viktigast idag och kanske det mer är en fråga för statsvetare (som nog heller inte är inbördes ense).

Om världen är tryggare idag får nog var och en avgöra själv. Vi som minns rädslan för atomkrig kanske skulle säga det. Å andra sidan känns risken att drabbas av ett blint terrordåd mycket större (även om statistiken visar att fler dog i terrordåd på 1970-talet). Klimathotet upplevdes inte lika pressande för femtio år sedan. Men proportionellt sett många fler dödades i trafiken. Jag tror inte det går att ge ett entydigt svar - i varje fall inte som historiker.

2017-05-29 15:49:05 - HG

Fråga Hur trodde folket och experter förr i tiden att städer skulle utvecklas och förändras?

Tuva, Emma, Daniel, Anton (15 år) - 2017-05-15 13:15:33

Svar Om "förr i tiden" betyder före industrialiseringen, franska revolutionen och det moderna samhällets genombrott, alltså om vi rör oss från mitten av 1700-talet och bakåt i tiden, tror jag att många inte alls tyckte att städerna skulle utvecklas. Den grundläggande samhällsuppfattningen var att samhället egentligen var "färdigt" och bara kunde bli sämre av att förändras. Det fanns en ordning i världen, där var och en hade sin plats, och den skulle inte rubbas. På landet producerade man maten, i städerna sysslade man med handel och hantverk, och det skulle inte ändras. Man fick inte etablera sig som köpman eller hantverkare hur som helst, det fanns ofta en idé om att det bara skulle finnas ett visst antal. Det skulle i princip inte finnas konkurrens utan det skulle vara så många skomakare så att alla som behövde kunde få skor - inte fler.

Städerna var ofta omgivna av murar, befästningar eller i alla fall jordvallar och staket. Det var en tydlig symbol för att de inte skulle bli större. Ändå skedde förändringar. Man anlade nya städer i områden där det förut inte funnits, som i svenska Norrland. De stora städerna, där den politiska styrelsen och förvaltningen fanns, växte starkt. Städer som Paris, London och Madrid blev jättestäder. Ofta växte förstäder upp utanför de medeltida murarna också i mindre städer. Stockholm växte enormt, från 7 000 till 70 000 invånare, under 1600-talet. Men jag tror inte man kan säga att vare sig experter eller vanliga människor menade att städernas karaktär skulle ändras för den skull. Det var först från det sena 1700-talet som det började komma visioner om ett helt nytt samhälle.

2017-05-17 12:11:25 - HG

Fråga Hej!
I en bokrecension om tiden kring år 1500 nämns Danmark och Norge som två länder mot Sverige som ett land. Finland och Island nämns inte.
Är det rätt att inte se det som Danmark och Sverige, dvs att Norden egentligen bara bestod av två länder (som till i början av 1800-talet slogs mot varandra till och från)?

Thomas (0 år) - 2017-05-07 14:07:02

Svar Jag tror man bör skilja på länder och stater. Danmark, Norge och Sverige var tre separata enheter ("länder") även när de ibland satt ihop i samma stat. De var tre kungariken med sina egna lagar och privilegier när de satt ihop i Kalmarunionen, och Danmark och Norge fortsatte att vara separata riken även när de sedan satt ihop i den stat som vi ofta kallar "Danmark-Norge". Denna stat kom att bli starkt dominerad av Danmark, så det är inte fel att säga att Norden efter 1523/36 var uppdelad i Danmark och Sverige, men Norge var på många sätt en distinkt del också i den danska staten. Lagstiftningen var t.ex. helt skild åt, även om det var samma kungamakt i Köpenhamn som stiftade lagarna för båda rikena.

Finland var bara benämningen på östra Sverige (under medeltiden ofta kallat Österland). Det hade ingen särställning inom Sverige och det var t.o.m. oklart exakt vad Finland omfattade; Österbotten räknades t.ex. inte alltid dit. Man bör därför inte tala om "Sverige-Finland", men väl vara medveten om att det som idag är Finland före 1809 ingick i Sverige.

Island var däremot ett land för sig. Det var sedan 1200-talet ett s.k. skattland under den norska kronan och kom efter reformationen att styras direkt från Köpenhamn (men fortfarande i princip som en norsk provins). Island hade aldrig varit ett kungarike och hade inte samma status som de skandinaviska rikena. Det var mer att likna vid andra mindre områden som också kallades "land" och kunde ha mer eller mindre inre självstyrelse, som Ditmarsken eller (före 1600-talet) Gotland. Varken danska eller norska lagar gällde automatiskt på Island, som hade egen lagstiftning, från sent 1600-tal tillvaratagen av centralmakten i Köpenhamn. Island var alltså en distinkt enhet, men inte lika viktig inom den danska staten som Norge (eller Slesvig-Holstein).

2017-05-16 11:16:27 - HG

Fråga Hej.
Hur gammal är personalklubben som institution, alltså den där en arbetsgivare främjar trivsel och hälsa bland anställda genom en förening.
hälsar
/Ulf

Ulf (62 år) - 2017-05-04 14:28:10

Svar Tyvärr har ingen av mina kolleger kunnat svara på detta. Jag misstänker att arbetarhistoria varit väldigt inriktad på fackföreningarna och inte så intresserad av de organisationer som arbetsgivare har varit engagerade i för personalens bästa. En kollega skriver dock: "Svenska storföretag byggde upp välfärdssystem redan från omkring 1900 i avsikt att knyta arbetarna till företagen och stärka deras motivation." Det avses då inte de gamla brukens patriarkala relationer, utan mer moderna former, som så småningom kunde omfatta personalklubbar, utflykter, semesterbyar osv. Men vi kan alltså inte ge något bra svar på när klubbarna kom till, mer än att det är en 1900-talsföreteelse.

2017-06-02 09:46:33 - HG, LE

Fråga Hej
Min fråga gäller avkolonialiseringen i mitten av 1900-talet. Vad orsakade denna - vad det inte längre lönsamt för moderländerna att ha kolonier, spelade begreppen självstyre och mänskliga rättigheter in? USA hävdade efter andra världskriget att kolonierna skulle frigöras, var det av ideella skäl eller krassa politiska och ekonomiska skäl?
Tack på förhand.

Nicklas (68 år) - 2017-05-04 09:16:00

Svar Det är omöjligt att ge ett säkert svar på den frågan. Alla de faktorer du nämner har diskuterats av historiker. FN engagerade sig starkt för avkolonialisering och, för att ta exempel, att Danmark kom på FN:s lista över kolonialmakter var en direkt drivkraft till att Grönland 1953 gjordes till en likaberättigad del av Danmark. Storbritannien var efter andra världskriget inte i stånd att behålla sitt kolonialvälde. Det samma gällde väl Frankrike, som dock tog längre tid på sig för att acceptera detta faktum och förde flera krig för att behålla sina kolonier. USA har ända sedan det grundats haft en antikolonial retorik (men trots det själv varit kolonialmakt). Höjd utbildningsnivå i kolonierna, där det skapades inhemska eliter som tillägnade sig västerländska idéer om självbestämmande och statlighet, var på många håll en drivkraft för antikoloniala rörelser. Det har också hävdats, som du skriver, att det helt enkelt blev för dyrt att driva kolonier och att det fanns större vinster att hämta på en "neokolonialistiskt" utnyttjande av länder som varit kolonier. Det är svårt att komma till någon enighet.

2017-05-22 11:24:13 - HG

Fråga År 1488 upptäckte Bartolomeu Dias Afrikas sydspets och möjliggjorde därmed senare sjöresor till Indien. Hur mottogs den upptäckten hemma i Portugal? Det finns två versioner, vilken är rätt:

1. Dias hyllades som en hjälte och upptäckten gladde uppdragsgivaren i Portugal. Columbus nekades sin resa västerut eftersom den östlig rutten nu var funnen (den vanligaste versionen).

2. Upptäcken var en besvikelse. Det bekräftade att vägen till Indien var lång, dyr, mödosam och farlig. Dias var bärare av dåliga nyheter fick aldrig belöning för sin insats. Portugal lyckades inte nyttja upptäckten på tio år och konkurrenten Spanien gav i uppdrag åt Columbus att segla västerut istället.

NE, Wikipedia och EB undviker i viss mån att ta ställning i frågan. Man pratar i termer som "betydelsefull upptäckt", vilket såklart är rätt i förlängningen. De förklarar dock inte betydelsen av upptäckten i det korta perspektivet.

Anders (58 år) - 2017-05-03 23:33:16

Svar Vad jag kan finna av en hastig sökning i litteraturen på området verkar forskarnas bedömning mer luta åt ditt andra alternativ. Flera författare konstaterar att Dias inte blev särskilt rikligt belönad och det dröjde ju också nio år innan man utrustade en ny, stor expedition. Det är kanske inte säkert att man uppfattade det som att Dias kom med dåliga nyheter, men det verkar inte som om man förstod signifikansen av upptäckten.

Det kan också ha att göra med att man länge trodde att man skulle kunna hitta en landväg genom Afrika till Asien och inte minst till det kristna rike - "prästkungen Johannes rike" - som man trodde fanns inne i Afrika (antagligen var det Etiopien man hade en aning om). Ett annat intresse var att få tag på det guld som man visste fanns i det inre av Västafrika. Fokus var inte bara på sjövägen till Indien. (Se t.ex. Roger Crowley, Conquerors, 2015.)

Uppenbarligen finns inga källor som talar om hur den portugisiska kungen och hans rådgivare omedelbart bedömde Dias resultat; jag tror Encyclopaedia Britannicas lakoniska konstaterande att "nothing is known of Dias’s reception by John II" säger det mesta.

2017-05-17 13:31:25 - HG

Fråga Hello,

I am a German student and have, due to reasons unrelated to my studies, an interest in the internal politics of various European nations during the interwar period.

Unfortunately, there is little information on Sweden during the interwar period apart from some information on the economy and glass blowing. What are good places to look for this information, ideally in English?

Sven (21 år) - 2017-05-02 22:26:28

Svar English language textbooks on modern Swedish history are scarce, but our department offers the course ”Swedish Politics – Past and Present”. Some of the texts on the literature list may be helpful. As a general introduction, I would recommend Hadenius, Stig (1999). Swedish Politics During the 20th Century: Conflict and Consensus, which covers key events and social processes.




For a more theoretical approach, I suggest:


Esping-Andersen, Gøsta (1992, 2000). “The Making of a Social Democratic Welfare State”, in Misgeld, Klaus, Molin, Karl & Åmark, Klas (eds), Creating Social Democracy: A Century of the Social Democratic Labor Party in Sweden¸ pp. 35-66 [Available in Google Books]; Lundberg, Urban & Klas Åmark (2001). “Social Rights and Social Security: The Swedish Welfare State, 1900-2000”, Scandinavian Journal of History, 26:3, pp. 157-176;

2017-05-18 13:47:34 - BL

Fråga Hejsan
Vi har en gård Damsgården, Ljungbyhed. Det sägs att Karl den 11 varit här. Nu har vi hittat en inristning i väggen där det står NAD. Det sägs att det är kungens sigill på att han varit här. Har ni nån idé om vad det kan betyda? Foto finns på inristningen.
Med vänlig hälsning
Helena Berggren

Helena (42 år) - 2017-05-01 12:35:05

Svar Karl XI har förmodligen varit i trakten av Ljungbyhed under skånska kriget (1675-1679). I varje fall hittar jag uppgiften att den svenska armén drog sig tillbaka till Herrevadskloster i juni 1677. Från mitten av 1680-talet användes Ljungbyhed som exercisplats och det är möjligt att Karl XI då också har besökt den för att inspektera trupper. Så långt är det sannolikt att det som sägs om hans närvaro är riktigt.

Däremot undrar jag om inskriften verkligen härrör från honom. Jag kan inte se att "NAD" skulle kunna syfta på kungen. Sådana korta bokstavsinskrifter brukar innehålla lokala personers initialer. Det finns t.ex. sådana där man och hustru har låtit rista in initialer vid sina gård, kanske som en imitation av adelns vapensköldar på slotten. Kvinnans initialer avslutades ofta med D för dotter, så er ristning skulle kunna stå för ett kvinnonamn, med förnamn på N och ett fadersnamn som t.ex. Andersdotter. Det är bara en lös gissning. Men visst är det spännande med sådana budskap från det förflutna, även om vi inte alltid kan tolka dem!

2017-05-16 14:04:11 - HG