Sök bland frågor

Fråga Jag har på senare tid intresserat mig för Christoffer II av Danmark. Det finns något fascinerande över att vara danmarks sämsta kung. Nu till sommaren planerar jag en semester resa till Danmark och skulle gärna vilja se om det fanns något slott eller herresäte kvar där han kan tänkas levat. Nu hittar jag bara var han satt fängslad och dog. Inget om var han levde.
Mvh
Ylva

Ylva (39 år) - 2017-01-29 22:43:57

Svar Christoffer II har sannerligen haft "bad press". Han blev kung i ett väldigt svårt läge men visade ingen stor smidighet utan litade till maktspråk men hade inte så mycket makt. Han var bror till kung Erik Menved men intrigerade mot honom och försökte få tronen redan under broderns livstid. Som andra yngre kungasöner hade han fått hertigdömen att leva av men de byttes ut flera gånger; sist var han hertig av Sydhalland med Samsö. När hans bror Erik dog 1319 stöddes Christoffer av en del stormän och blev 1320 vald till kung. Han tvingades då ge en handfästning (ett politiskt löfte) där han lovade att styra med stormännens råd, inte lägga på extra skatter, respektera kyrkans integritet och riva en del kungliga borgar. Inget av det där höll han. Han fortsatte sin brors utrikespolitik och försökte utvidga Danmarks makt i Nordtyskland men tvingades pantsätta stora delar av riket för att ha råd med det. Han var allierad med Brandenburg men utmanövrerades av de holsteinska hertigarna, som tillsammans med missnöjda danska stormän avsatte honom 1326. Han kom tillbaka 1329/30 och satt som svag dansk kung till sin död 1332. Då var hela Danmark pantsatt till grevarna av Holstein och man brydde sig inte om att välja någon ny kung på åtta år.

Han måste ha fört ett resande liv, som många kungar på den tiden. Antagligen har han ibland vistats i sina hertigdömen, först Lolland, sedan Estland, sist Sydhalland. Han har säkert också uppehållit sig en hel del i norra Tyskland. Av kungliga slott från hans tid finns i varje fall Kolding (restaurerad ruin, mycket fint museum) och Nyborg (bättre bevarat, museum) kvar att besöka. I Nyborg samlades ofta danehoffet, stormannaförsamlingen som kungen måste förhandla med, och antagligen har det varit möten också på Christoffers tid på Nyborgs slott. På landstinget i Viborg valdes han 1320 och fick gå med på handfästningen. I Viborg finns inget kvar från hans tid men det är ändå en väldigt fin stad med historisk atmosfär, som jag tycker du kan besöka. Nästan alla danska kungar har hyllats på landstinget för norra Jylland i Viborg. En annan plats är Vordingborg, där han uppehöll sig en del under sin kungatid. Här kröntes han 1324 och härifrån ska han 1326 ha flytt med det som fanns kvar i den kungliga skattkammaren. Vordingborgs slott är idag mest en ruin, utom ett torn, men innehåller ett fint museum om danska medeltidsborgar. I den vackra f.d. klosterkyrkan i Sorö finns delar av hans gravmonument bevarat, med en bronsstaty av honom och hans hustru. Det finns alltså fina mål för en historisk rundtur i Danmark!

2017-02-06 12:16:56 - HG

Fråga Hej!
Var gick 17-åriga flickor från övre medelklass i skola i en svensk småstad på 1910-talet? Hur såg "ålderspannet" ut i skolorna då? Idag har vi till exempel 7-15 år grundskola och 16-19 år gymnasium, men hur var det då? Hur gamla var barnen i realskolorna, och gick ens kvinnor fortsättningsskolor?

Linnéa (20 år) - 2017-01-26 12:18:49

Svar En sjuttonårig flicka från övre medelklass i en svensk småstad kunde gå i en flickskola, men hon kunde också ha avslutat sin utbildning. Flickskolorna kunde omfatta åtta klasser och då gick man där när man var 7-14/15 år. Allt fler flickskolor utvecklade även gymnasieutbildning under senare delen av 1800-talet och tidigt 1900-tal, efter reformen 1870 som tillät kvinnor att ta studenten. Då kunde flickskoleutbildningen omfatta 12 år, och man gick där lika länge som dagens ungdomar går i skolan, det vill säga från 7-18/19 år. Men de flesta, både flickor och pojkar, gick inte vidare till student- eller ens realexamen utan gick endast i folkskolan, vilken i början av 1900-talet inbegrep barn i åldern 7-13 år.

Realskolan var öppen både för flickor och pojkar, och den fanns i olika långa varianter. Från folkskolans sjätte klass kunde man till exempel söka till realskolan som då omfattade tre år, och ungefär motsvarade vårt högstadium. Då var eleverna 13-15/16 år i den skolformen. I längre varianter av realskolan sökte man dit tidigare och då omfattade realskolan även det som idag är senare eller hela delen av mellanstadiet.

De flesta sjuttonåriga flickor i en svensk småstad på 1910-talet hade nog avslutat sin utbildning och gick och väntade på att bli gifta, hjälpte till hemma eller tog kanske arbete som skrivbiträde någonstans. Men några av dessa flickor gick kanske nästsista eller sista året i den längre varianten av flickskolan.

2017-02-02 13:15:18 - EHU

Fråga För ett par år sedan menade president Erdogan i Turkiet att muslimer rest till Amerika flera hundra år innan Columbus.

https://www.washingtonpost.com/news/worldviews/wp/2014/11/15/muslims-discovered-america-before-columbus-claims-turkeys-erdogan/?utm_term=.2cbfecff3628

I västvärlden viftar vi vanligen bort sådana påståenden, men jag har två frågor på temat:

1. Hur sannolik / osannolik är tanken?
2. Hur "stort" är detta i den islamska världen? Är det något man generellt tror på och även lär ut i undervisningen?

Anders (57 år) - 2017-01-21 12:18:25

Svar Tanken att muslimer kom till Amerika är osannolik men inte omöjlig. Vi vet att de färdades ut i Atlanten och antagligen kom de åtminstone till Kanarieöarna. Vi vet också att en lärd man från dagens Uzbekistan, Abu Raihan al-Biruni, på 1000-talet gissade att jordens omkrets var så stor att man borde träffa på en landmassa väster om Afrika och Europa innan man kom fram till Asien. Men man bör nog vara mycket skeptisk till att på dessa grunder utropa dem till Amerikas "upptäckare". Sådana åsikter förefaller komma från mer eller mindre militanta muslimer och källkritiskt bör de snarare ses som propaganda. Om det är en spridd uppfattning i den muslimska världen vågar jag inte uttala mig om. Erdogan tycks bygga på en propagandistisk artikel från 1996, så jag gissar att det är ganska sent åsikten har börjat spridas. Det finns inga belägg för sådana resor, men de är som sagt inte utanför det möjligas räckvidd.

Om några muslimer kom fram till Amerika fick det dock knappast någon stor betydelse, eftersom denna kunskap inte blev allmän och inte ledde till några regelbundna kontakter. Det samma gäller om nordbornas upptäckt av Grönland och dagens nordöstra Kanada på 1000-talet, som är arkeologiskt belagd. Grönland, som ju faktiskt är en del av Amerika, koloniserades och där fanns t.o.m. en katolsk biskop under medeltiden, men nordbobygderna där dog ut på 1400-talet. Traditionen fanns dock kvar på Island och har antagligen spritts till engelska fiskare. Det anses mycket sannolikt att både engelska och baskiska fiskare på 1400-talet har använt fiskebankarna utanför Newfoundland men hemlighållit dem av konkurrensskäl. Columbus var bevisligen i England och kan ha träffat engelska fiskare. Om det finns en tråd från en tidig upptäckt till Columbus går den snarare via denna väg än via eventuella muslimska besök.

2017-01-24 11:53:24 - HG

Fråga Hur gör man med successionsordningen om det föds tvillingar som tronarvingar?

Erik (71 år) - 2017-01-20 16:54:23

Svar Det är nog en fråga för en barnmorska snarare än för en historiker, men antagligen är det inget stort problem; vid tvillingfödslar kommer alltid det ena barnet ut före det andra, och den förstfödda ärver då tronen.

2017-01-23 11:41:17 - HG

Fråga Hej! När man talar om Sovjetunionen som en totalitär och repressiv stat så menar man oftast åren under Lenin och Stalin. Så vitt jag vet användes GULAG och liknande läger i en väldigt mycket mindre omfattning efter Stalins död, samt att förtrycket lättades något överlag. Hur grym var den sovjetiska staten under den återstående hälften? Finns det siffror på hur många liv som togs under den andra halvan av Sovjetunionens tid?

Skulle ni säga att dagens bild av Sovjetunionen är präglad av just Lenin och Stalin, och dess massmordstendenser? Om ja, är det ett problem att hela Sovjetuniones karaktäriseras av dessa, och resten glöms?

Petter (22 år) - 2017-01-19 01:30:39

Svar Det är riktigt att den politiska repressionen var värst under Stalins tid. Det var då straffarbeteslägersystemet GULAG byggdes upp, som mest (början av 1950-talet) omfattande 2,5 miljoner fångar. De godtyckliga arresteringarna och avrättningarna kulminerade 1938. Staling dog 1953; GULAG stängdes ner 1959 och situationen för vanliga människor präglades under resten av Sovjettiden av något större rättssäkerhet. Men Sovjetunionen var fortfarande en diktatur och människor dödades fortfarande, om än i mindre omfattning. Som det heter i en sammanfattning från Forum för levande historia: "Diktaturen och förtrycket bestod under hela Sovjetunionens existens men de systematiska angreppen i stor skala på den sovjetiska
civilbefolkningen upphörde efter 1953." (http://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/brott-faktaskrift-andra-upplagan.pdf) Forskarna är inte ense om hur många som dog på grund av statens och kommunistpartiets åtgärder under den sovjetiska tiden, men att det är åtskilligt färre efter 1953 än under Stalins tid är helt klart.

Däremot tycker jag inte man kan säga att Lenins och Stalins tid "orättvist" färgat hela bilden av Sovjetunionen. Under hela sin tid var det ett samhälle präglat av diktatur och en svag ställning för medborgarna och civilsamhället. Många anser att det gäller också Ryssland efter Sovjetunionens upplösning; ja, inte bara Ryssland under många av dess efterföljarstater, särskilt de centralasiatiska.

2017-01-23 11:40:30 - HG

Fråga Hej!
Jag går igenom Fjärås kyrkobok (norra Halland) från slutet av 1600-talet och första halvan av 1700-talet. Prästerna har glädjande nog antecknat om bruden burit krona och/eller haft kysk skrud. Om så inte har varit fallet ges oftast också en förklaring till varför, vanligen att brudparet ”tjuvstartat” men det rör sig även om änkor och fall där man på grund av sjukdom tvingats viga ett par i hast och erforderlig lysning inte har kunnat genomföras. Ibland har bruden gjort en kompromiss – ingen krona men smycket håret med silver.
Vad jag inte har lyckats gräva fram är hur man vid denna tid (sekelskiftet 1600/1700) definierade ”kysk skrud”. Hur såg det ut i praktiken? Jag har hittat ett rättsfall från 1723 där bruden anklagas för felaktig klädsel men där skrivs bara ”full skrud” och ger inga ytterligare ledtrådar. (Vad jag förstått så var vita kläder ett mode som kom först 100 år senare) Vore mycket spännande att få reda på hur en kysk respektive okysk brud såg ut.

Andreas (43 år) - 2017-01-16 15:57:19

Svar Vid riksdagen 1617 enades prästerskapet om följande regler för den kvinnliga bruddräkten:

”De brudar, som av sina män förkränkta äro förr än de vigas, hava ingen krona utan allenast en krans med täkt huvud, höljt hår och något silver om bröstet. Men de som äro fallna i lönskaläge och kunna sedan av androm bliva till äktenskap upptagna, hava huvudklädet på sitt huvud med en liten flitterkrans och mindre silver än de förra om livet. Samma huvudskrud skola de änkor bruka, som uti deras änkestånd, sig med lägersmål försett hava." (Svenska riksdagsakter, avd. II, del II:2, s. 335 f.)

Den nya kyrkolagen 1686 innebar ingen förändring härvidlag utan hänvisade till äldre stadgar och plägsed. I enlighet med 1686 års kyrkolag, 15:20, gällde följande beträffande brudar som var gravida eller fött barn före vigseln:

”Kvinnspersoner, som låta lägra sig av deras brudgummar, förr bröllopsdagen, skall en prästman, om deras förseelse eljest är uppenbar, intet viga med annan brudheder, än den som våra stadgar, eller vanlig plägsed, tillåter. Den som är hävdad av sin fästeman, och sådant är ännu okunnigt, men understår sig likväl, att bruka kyska brudars skrud, skall böta till kyrkan två daler silvermynt.” (1686 års kyrkolag, Stockholm, 1936, s. 46)

Det handlar således inte om en särskild dräkt utan om skilda huvudbonader och mängden silversmycken som bruden tilläts bära. Det har funnits lokala dräktseder som gällt högtidskläderna och det är sannolikt förklaringen till att kyrkan valt att ta fasta på huvudbonaden och brudsilvret, inte klädedräkten.

Litteratur i ämnet: Marie Lindstedt Cronberg, Synd och skam. Ofigta mödrar på svensk landsbygd 1680-1880, Lund 1997; Gunnel Hazelius-Berg, "Brud och brudgum i deras högtidsskrud", Fataburen. Nordiska museets och Skansens årsbok. Stockholm 1969



2017-01-23 11:45:48 - MLC

Fråga Förr trodde man att stora folkvandringar och/eller stora arméer låg bakom sådant som det persisk-mediska rikets undergång, men sedan 50-talet tror man mera på små grupper av hoplitsoldater låg bakom. Mederna själva såg det som att Makedonierna måste haft Satans (Ahriman) hjälp och Zeus dyrkarna som satanister (då de hade samma hemska metoder som dagens IS har: terror, våldtäktsäktenskap med fiendens kvinnor, avskaffande av religionsfrihet med mera).

Så min fråga är HUR en handfull män under Alexander den stores ledning kunde krossa ”tidernas största stormakt” (många stormakter kallas ”tidernas största” så uttrycket får tas med en stor nypa salt) endast genom att dra med sig grupper som bodde i Perserriket, lyckades bränna ner arkivstäder av typ Susa och Persepolis så att kunskapen om deras tusenåriga teknik- vetenskap- och filosofihistoria raderades ut (tills arton och nittonhundratals arkeologer och historiker återfann delar av den) och upphäva rättstaten och den relativa religionsfriheten, bygga en massa nya städer (ofta med samma namn: Alexandria) och framför allt är det risk för att IS lyckas göra samma sak med ”Västvärlden”?

Anders (67 år) - 2017-01-14 04:03:21

Svar Hur Alexander lyckades med sitt ambitiösa företag hör till en av världshistoriens mest omdebatterade frågor. Något entydigt svar kan man inte ge, inte minst eftersom källmaterialet är begränsat och nedskrivet långt senare och pga att Alexander utsattes för omfattande mytbildning redan under sin levnad. Flera av påståendena i din fråga kan på samma grunder ifrågasättas och man bör vara försiktig med att dra moderna paralleller. Vill man läsa mer om vilka faktorer som man bör ta ställning till för att förklara Alexanders framgångar finns det förstås en mängd litteratur, ofta i form av "biografier" men även den moderna Alexanderlitteraturen har kritiserats för att vara för beundrande. Arrianos anses ofta vara den "bästa" källan.

2017-01-24 11:41:48 - IH

Fråga Hej!

Jag undrar om det är möjligt, och i sådana fall hur, att hitta svenskar som deltog i mexikanska revolutionen 1924 och/eller svenska handelsmän i Kongo ~1900.

Philip (17 år) - 2016-12-27 23:53:00

Svar Om svenskars militära insatser i Mexiko kan man som introduktion läsa delar av Stellan Bojeruds Ivor Thord-Gray - Soldat under 13 fanor (Sivart Förlag) och Lars Ericsons (numera Ericson Wolke) Svenska frivilliga: militära uppdrag i utlandet under 1800- och 1900-talen (Historiska Media). Möjligen också Svenskar i krig 1914-1945 av Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg (Historiska Media). De kan kanske tillsammans ge uppslag till vidare läsning, även om den senare aldrig direkt fokuserar på Mexiko. Flera svenskar har i alla fall under olika perioder tjänstgjort i Mexiko under 1800-talet och början på 1900-talet. Om frågan specifikt bara gäller 1924 har jag inga namn, men föreslår ett besök på Krigsarkivet, som möjligen kan visa vägen till relevanta personarkiv eller andra arkiv som hanterar personalärenden inom krigsmakten avseende utrikes tjänst. Det är nog där man ska börja. Personalen är hjälpsam.



Om svenskar i Kongo är det just 1880 som området börjar dra till sig svenskar; men mest sjöfolk, militärer och missionärer. Kom först att tänka på Edde Gleerup som tillsammans med Peter Möller och Georg Pagels skrev Tre år i Kongo (1887-1888). Det finns handlingar från dem bl.a. på UB här i Lund. Möjligen kan man finna mer om svenska köpmän i Kongo genom den uppsjö av litteratur som finns om militärer och missionärer i Kongo. Min farfars fars familj var verksamma som missionärer i Kongo, men av det jag läst av brev och annat så nämns aldrig svenska köpmän, åtminstone inte i de trakter där de befann sig.

Edde Gleerup i SBH: http://runeberg.org/sbh/a0394.html.

2017-01-11 13:49:21 - GF

Fråga Hej!

Varför heter Grönland just Grönland och Island Island? Jag har läst många olika teorier, om alltifrån dåtidens marknadsföring, klimatförändringar -- att öarna just skulle ha sett ut så då, osv.

Vad är den sanna historien bakom namnen?

Mvh,
Andreas

Andreas (29 år) - 2016-12-23 10:43:40

Svar Den sanna historien är, som nästan alltid med ortnamn, att vi inte vet. De allra flesta ortnamn har kommit till genom att många människor har börjat kalla något för samma sak under lång tid och det är en process som inte är dokumenterad. I efterhand uppstår förklaringssägner, när folk försöker förstå hur namn uppkommit. När det gäller de nordiska bosättningarna i Nordatlanten handlar dessa sägner ofta om att någon viss person skulle ha namngivit platsen. Det finns sådana berättelser nedtecknade om både Island och Grönland, men de har skrivits ner hundratals år efter händelserna och kan knappast ses som sanning utom just som sådana förklaringssägner.

Om Island heter det i den isländska Landnámabók från 1200-talet att en person från Norge, Flóki Vilgerdarson, på 860-talet seglade förbi Färöarna och fann Island, som då var obebott. Han slog sig ner i Vatnsfjördur på västra Island och tyckte landet såg bra ut att bo i. Men på vintern blev det väldigt kallt. Han gick då upp på ett fjäll och norrut såg han ner i en fjord som var helt nedisad. "Därför kallade han landet Island, och det har det sedan hetat", står det.

Om Grönland berättar en annan isländsk källa, Íslendingabók från tidigt 1100-tal, att en man som kallades Eiríkur raudi (Erik röde) omkring år 1000 blev den förste att slå sig ner i det landet, "och kallade det Grönland och menade att folk skulle vilja flytta dit om landet hade ett bra namn".

Men detta är alltså bara sagor. Man kan gissa att den frodiga grönskan i de sydvästgrönländska fjordarna, ännu inte rörd av bete, kan ha gjort det adekvat att kalla landet Grönland - om man kom dit på sommaren alltså! Likaså kan man gissa att de stora glaciärerna som man ser från havet när man närmare sig Island från sydöst har spelat in i namngivningen. Men vi kommer aldrig att få veta säkert och många har väl alltid tyckt att det borde vara tvärtom - Grönland har onekligen mycket mer is och Island är faktiskt mycket grönare.

2016-12-31 16:07:04 - HG

Fråga Arvid Horn får ju ofta personifiera frihetstiden i böcker om den tiden. Jag undrar dock hur pass känd han var bland "vanligt folk" ute i landet under sin livstid. Var man medvetna om hur stort inflytande han hade? Även om mycket makt flyttades från kungen efter Karl XII:s död tycker jag mig ha förstått att monarken ändå fortsatte att vara en galjonsfigur, att intrycket som gavs utåt var att det var kungen som var den verkliga makthavaren. Det är mot den bakgrunden jag ställer frågan.

Tomas (40 år) - 2016-12-14 22:39:01

Svar Frågan är vad man menar med "vanligt folk". Vi skulle tro att alla som under denna 20 års period var riksdagsmän och de som de diskuterade politik med på respektive hemort var införstådda med detta. Mösspartiet kallades också ofta det Hornska partiet. Under en lång tid var han ju också lantmarskalk och ständernas talesman. Han var även lite speciell såtillvida att han hade befunnit sig i politikens centrum allt sedan början av Karl XII:s regering, liksom under kungens frånvaro på 1710-talet. Han var avgörande också under de formerande åren kring 1720. Vi skulle tro att många kände till att han var kanslipresident och en av de viktiga figurerna i riket, och som sagt att alla mer insatta i politik kände till att han de facto var regimens starke man. Men det är riktigt att även frihetstidens riksdagsvälde körde fram kungen som galjonsfigur, det framgår inte minst av Jonas Nordins mycket läsvärda bok ”Frihetstidens monarki” (2009).

2016-12-20 14:53:46 - EB, HG

Sidansvarig: sofia.hermanssonhist.luse | 2024-04-25