|
Fråga Hej!
Jag är funderar på att satsa på att ta en master i historia. Men har svårt att bestämma mig om vilken inriktning man bör ha till nästa steg, forskning.
1) Ska man som historiker vara specialist eller generalist? Ska man t.ex. ha en viss period i historien som sitt område?
2) Vilka ämneskombination finns det att lägga in i en master t.ex.? Finns det mer klassiska blandningar av ämnen t.ex. sociologi och historia? eller filosofi och historia? Eller är det mer brukligt att endast ha "historia" kurser i en master?
Med vänlig hälsning Jonas
Jonas (33 år) - 2016-11-08 12:21:39
Svar Hos oss i Lund är tredje terminen på masterutbildningen helt fri. Man ska läsa 30 hp i valfritt ämne. I praktiken läser studenterna oftast något ämne inom humaniora eller samhällsvetenskap i Lund, men man kan också läsa vid ett annat lärosäte eller utomlands.
Kurserna på masterutbildningen är generella men du måste specialisera dig i masteruppsatsen, som ska handla om ett avgränsat problem. Om du tänker på forskarutbildning gäller samma sak där, generella kurser och en specialiserad avhandling (även om man ofta väljer de valbara kurserna så de stödjer avhandlingen). De flesta som sedan forskar vidare brukar inte röra sig alltför långt från avhandlingens tema. Det kan vara något av ett problem att historiker numera tenderar att vara så specialiserade.
Masterutbildningen ser olika ut vid olika universitet och du bör kontrollera deras hemsidor och eventuellt ta kontakt med studievägledaren på respektive institution om du behöver ytterligare information. Den enda specialiserade masterutbildning i historia jag känner till i Sverige finns i Uppsala, där de har inriktning på tidigmodern historia.
2016-11-14 11:21:46 - HG
|
|
Fråga Fråga 1: När började man kalla första världskriget för just första världskriget och samma fråga ang. det andra världskriget?
Fråga 2: När andra världskriget pågick, hur benämnde man då det första? För jag antar att det måste ha dröjt ett tag innan krigen fick sina nuvarande namn.
Vänliga hälsningar,
Ingrid M. Rading
Ingrid (0 år) - 2016-11-04 21:35:34
Svar Det är förstås riktigt att benämningen första världskriget inte blev vanlig förrän andra världskriget brutit ut 1939. Innan dess talade man i Storbritannien vanligen om ”The Great War” – det vill säga ”det stora kriget”. Uttryck som europeiska kriget och världskriget förekom också. Liknande benämningar användes även på andra språk.
Men redan när första världskriget pågick fanns det personer som i denna konflikt såg ett nytt fenomen i mänsklighetens historia: ett fullskaligt krig mellan industrinationer som till följd av allianser och kolonier dessutom gav konflikten globala proportioner. Då blev ”första världskriget” ett uttryck för att betona dessa nya aspekter. Redan 1916 gav den svenske politikern och poeten Ture Nerman ut en diktsamling med undertiteln ”Dikter till det första världskriget”. Även den brittiske journalisten Charles à Court Repington använde 1920 begreppet i titeln på en av sina böcker, "The First World War 1914–1918. Personal experiences". På tyska användes av av poeten Stefan George i dikten "Einem jungen Führer im Ersten Weltkrieg" som publicerades 1921.
En snabb sökning i svenska dagstidningars arkiv visar att uttrycken ”första världskriget” och ”andra världskriget” faktiskt användes sporadiskt under hela mellankrigstiden, i det senare fallet i texter som handlade om ett framtida storkrig (på ungefär samma sätt som uttrycket tredje världskriget förekommit efter 1945).
Vedertagna blev benämningarna först efter andra världskrigets utbrott. Då hade hotet om ett nytt storkrig diskuterats under lång tid och uttrycken fick fäste relativt snabbt. Särskilt tydligt blev det efter 1941, då USA drogs in i kriget samtidigt som striderna kring Stilla havet tydligt knöts till den konflikt som utspelades i Europa.
2016-11-07 15:14:56 - BL, YMW
|
|
Fråga Hej
Hur kan vi egentligen veta vad som utspelade sig och sades i antikens historia. T ex hur kan vi så exakt ange tidpunkter, olympiska spel, vinnare, slag, antal döda, resor mm, mm från tex Philip II av Makedonien? När jag själv söker hitta info, verkar det som om närmaste källa är t ex Dio Chrysostom som var en grekisk orator som levde under föra århudradet och från vilket det förefaller finns bevarde skrifter ifrån. Men... hans nedteckande berättelser är ju redan 400 år gamla! Hjälp mig att bättre förstå hur vi så "säkert" kan ange saker och ting, eller tar vi bara det som tidigare generationer, filosofer etc sagt skrivit som "sanning" och åerger okritiskt?
mvh
Robert
Robert (57 år) - 2016-10-30 15:00:04
Svar Frågan om hur man kan veta något om antiken är givetvis komplex - det finns å ena sidan massor med källor bevarade (ja, genom avskrifter men i flera fall har man flera olika kopior som man kan jämföra), å andra sidan så finns det stora luckor under vissa århundrade. Mycket beror på vad som ansetts värt att bevara för andra syften än rent historiska. Cicero bevarades för sitt vackra latin t.ex. En del har bevarats genom kontakter med den islamiska kulturkretsen, inte minst Aristoteles. Mest samtida material finns troligtvis från senrepubliken (Cicero, Caesar, Sallustius etc). Ciceros brev är till exempel en ganska klassisk historisk källa i traditionell mening. Det man kan säga är att många antika historiker skriver långt senare, men man argumenterar ofta för att de haft tillgång till material som nu är förlorat. Sen tillkommer givetvis teaterpjäser, arkeologi, inskriftsmaterial, graffiti, etc.
2016-11-15 15:45:52 - IH
|
|
Fråga Hej!
Jag läser ett rättegångsprotokoll om skällsord i Varbergs stad 1649. En man har sagt att en kvinna har gått baklänges och sedan stulit. Att gå baklänges uppfattar jag som en antydan om att hon ägnat sig åt trolldom eller vidskepelse. Att göra saker baklänges, motsols eller på annat sätt tvärt om var ju ett kännetecken för den mörka världen. Detta stöter man ju på i många trolldoms- och vidskepelseprocesser. Vad tror ni om detta? Kan det stämma, eller är det någon helt annan underton / symbolik i resonemanget? Att kalla någon för tjuv var ju en klassisk kränkning av någons heder och ära, men känns lite svårare att förklara varför man tar illa vid sig om någon har sagt att man går baklänges.
Andreas (43 år) - 2016-10-18 09:28:18
Svar Jag tror du har alldeles rätt i att det handlar om något slags magi. Att gå baklänges runt kyrkan förekommer t.ex. i vissa riter. Att anklaga något för trolldom var verkligen att spä på anklagelsen med något mycket allvarligt. Under 1500- och 1600-tal börjar de lärde alltmer se all magi som utgående från Djävulen. Att trolla så att mjölken från någon annans ko kom i ens egen ko sågs på medeltiden som att stjäla, alltså ett brott mot en annan person. Men med antagandet att sådant bara var möjligt med Djävulens hjälp blev det i stället ett brott mot Gud och därmed många gånger allvarligare.
2016-10-18 13:23:36 - HG
|
|
Fråga Vad finns det för samband mellan den amerikanska och den franska revolutionen?
MVH Emma
Emma (13 år) - 2016-10-13 18:57:31
Svar Man kan tänka sig två sorters samband. Dels var båda påverkade av liknande tankar. Kritiken av ståndssamhället och kravet på att människor skulle ha mer att säga till om fanns både i Europa och Amerika vid denna tid.
För det andra kan amerikanska revolutionen ha påverkat den franska, eftersom den kom ungefär 15 år tidigare. Samhällskritiska fransmän fick inspiration från det amerikanska upproret, och många franska militärer hade varit med och slagits på den amerikanska sidan, eftersom Frankrike stödde de amerikanska kolonisterna mot Storbritannien. De hade alltså sett revolutionen på nära håll. Ytterligare en påverkan är att kriget mot Storbritannien blev för dyrt för de franska statsfinanserna, och finanskrisen efter kriget skapade den politiska oro som ledde till att kungen måste kalla in ständerförsamlingen för att försöka lösa krisen. Det blev ju början till revolutionen.
Däremot kan förstås inte den franska revolutionen ha påverkat den amerikanska, eftersom den inträffade senare.
2016-10-18 13:29:38 - HG
|
|
Fråga Hej! Jag undrar vad som hände med Kongo efter Berlinkonferensen tills det blev självständigt?
Emma (22 år) - 2016-10-13 14:16:20
Svar Berlinkonferensen 1884-85 hölls för att lösa en rad tvistefrågor mellan de europeiska makter som hade börjat kolonisera Afrika. Bl.a. gällde det konkurrensen om Kongobäckenet, ett gigantiskt område i Centralafrika längs den segelbara Kongofloden. Det bestämdes att större delen av detta skulle vara neutralt i förhållande till de stora kolonialmakterna och det överlämnades till ett internationellt bolag. Bakom detta stod kung Leopold II av Belgien. Området norr om Kongoflodens nedre lopp blev dock en fransk koloni och blev självständigt 1960 - efter sin huvudstad brukar det kallas Kongo-Brazzaville.
Kung Leopolds Kongo vansköttes fruktansvärt, befolkningen utnyttjades hänsynslöst av koloniala exploatörer, och efter internationella påtryckningar tog den belgiska staten över 1908. Sedan var Kongo en belgisk koloni till självständigheten 1960. Även som belgisk koloni utnyttjades Kongo hårt, många människor levde mer eller mindre som slavar och utbildningsnivån var mycket låg när landet blev självständigt.
2016-10-18 13:09:39 - HG
|
|
Fråga Hejsan!
Jag har svårt för att finna källor som redovisar för olika historiska företeelser som orsakat att befolkningen i Ungern har blivit nationalistiska. Därför undrar jag om du kan ge mig exempel på vilka olika skeenden som har varit betydelsefulla för nationalismen i Ungen, men även varför.
Samt olika källor som jag kan använda mig av för att sedan kunna fördjupa mig ännu mer.
Sara (18 år) - 2016-10-07 15:08:28
Svar Tyvärr har vi ingen stor expertis här på ungersk historia. Rent allmänt kan man väl säga att ungersk nationalism uppstod, som annan nationalism, på 1800-talet. Eftersom Ungern ingick i det habsburgska väldet (som vi brukar kalla Österrike) riktade den sig mot detta. 1849 gjordes ett misslyckat uppror men 1867 gav Wien efter och Österrike-Ungern blev en dubbelmonarki med full inre självstyrelse för Ungern. Det här var förstås en formativ period för ungersk nationalism.
Det som oftast brukar framhävas som formaterande för den moderna nationalismen i Ungern är dock freden efter första världskriget. Österrike-Ungern styckades upp. I Trianon-freden förlorade Ungern över 70 % av sitt territorium och fick sina nuvarande gränser. Ungerska minoriteter skapades därmed i det som idag är Slovakien, Rumänien, Kroatien mm. Detta har för generationer ungrare framstått som ett övergrepp och har eldat på nationalistiska stämningar.
Erfarenheterna efter andra världskriget, som lydstat till Sovjetunionen, har förstås också satt sina spår. 1956 gjordes ett misslyckat uppror mot det kommunistiska styret; det slogs ner av Sovjetunionen. Det har således varit många tillfällen som ungrarna kan se tillbaka på som heroiska moment när de kämpat för sin sak. Sådant brukar alltid användas i nationalistisk retorik.
Jag känner tyvärr inte till litteratur och källor om detta men en ingång skulle kunna vara Kristian Gerners bok "Centraleuropas historia" (2. uppl. 2004)
2016-10-11 11:14:56 - HG
|
|
Fråga Hej
Vad kallades följande ställen under vikingatiden år 1000:
Kiev i Ukraina, italienska fastlandet, Pireus i Grekland,
nuvarande Frankrike?
Under cirka år 1000 var väl södra Spanien muslimskt?
Tror ni vikingar från Skåne seglade runt Danmark eller på något sätt genom åar i södra Danmark för att komma till Nordsjön?
/Lasse
lars (40 år) - 2016-10-02 20:50:54
Svar Kiev kallades Könugard (på isländska heter det fortfarande Kænugarður) och Frankrike kallades ibland, långt in på medeltiden, Valland. Någon särskild beteckning för Italien eller Pireus känner jag inte till. Att några nordbor kom till Pireus ses dock av den fragmentariskt bevarade runristningen på pireuslejonet, som idag står i Venedig.
Iberiska halvön invaderades av muslimska araber på 700-talet och var sedan huvudsakligen muslimskt i hundratals år. Från 1000-talet startade de små kristna rikena som överlevt längst i norr en lång period av erövringar som till slut, 1492, ledde till att det sista muslimska riket erövrades. Dock fanns det kristna också under det muslimska styret; kristna och judar kunde behålla sin tro men var hårdare beskattade än muslimer. De kristna var inte lika frikostiga utan tvångskonverterade eller kastade ut muslimerna efter återerövringen.
Från handelsstaden Hedeby nära dagens stad Schleswig gick åar långt in i landet och likaså från väster, från Nordsjön. Det är inte omöjligt att man har kunnat dra sina skepp mellan dem, på samma sätt som vi känner till från andra platser. Å andra sidan pekar mycket på att trafiken över det slesvigska näset till Hedeby skedde genom omlastning och över land. Det är nog troligare att man seglade genom Limfjorden om man kom från Skåne och skulle västerut. Fram till tidigt 1100-tal var Limfjorden ett sund, senare sandade den igen (för att sedan åter öppnas som sund av en storm 1825). Man seglade hellre genom Limfjorden än rundade Skagen, som med sina sandrevlar var en mycket farlig passage för den tidens fartyg, som gärna höll sig så nära stranden som möjligt.
2016-10-06 10:19:57 - HG
|
|
Fråga Det påstås att USA har dödat 100 miljoner av ursprungsbefolkningen, men det är omöjligt för mig att hitta stöd eller motsägelse för det. Nu vill jag veta rätta siffran om den finns.
Stefan (61 år) - 2016-09-23 12:57:21
Svar Det är mycket svårt att veta hur stor befolkningen var i Amerika före europeernas ankomst. Vi har ingen som helst statistik och nästan inget skriftligt källmaterial. Det blir mer eller mindre informerade gissningar. Men de gissningar jag känner till om Nordamerikas befolkning före Columbus varierar mellan 3 miljoner och 18 miljoner människor. Även om vi förutsätter en ökning fram till USA:s tillblivelse år 1776 kan det ju inte på långa vägar ha funnits så många att utrota. Under 1800-talets indiankrig låg antalet döda "native americans" antagligen under 10 000. Siffran 100 miljoner förefaller alltså helt orimlig, även om man inte bara avser USA utan de vitas framfart i det senare USA alltsedan 1500-talet. Att europeernas ankomst innebar en befolkningsmässig katastrof är dock klart, särskilt i Centralamerika, men största ansvaret för detta har antagligen de sjukdomar europeerna förde med sig, sjukdomar som mässling som var relativt ofarliga i Europa men dödliga på en befolkning som inte hade upplevt dem tidigare.
2016-09-26 14:06:39 - HG
|
|
Fråga Finns det en detaljerad information var Karl XI befann sig 1673 till 1675. Varför undrar jag det?
Karl XI inledde en Eriksgata 1673. Via Mälaren och Örebro till Västergötland. Efter en tid till Skåne. Så småningom till Öland och Kalmar. Sedan mot Stockholm, blev sjuk etc.
Enl "Kring hålvägarna i Sandhem" var Karl XI i Sandhem, Västergötland, 1675. Är det sant. Varifrån kom han i så fall.
I Bankeryd, utanför Jönköping,finns historier om att en kung passerat utmed väge mot Västergötland. Kan det vara Karl XI?
Hälsningar
Bo Ahnström, Bankeryds Hembygdsförening
Bo (69 år) - 2016-09-22 12:58:45
Svar Jag kan inte till fullo besvara frågan men i alla fall bekräfta att Karl XI var i Västergötland 1675 på hösten. I augusti var det riksdag i Uppsala, sedan väntade kriget. Den norska armén hade fallit in i Bohuslän och Karl tycks någon gång i oktober ha begivit sig västerut, antagligen via Kungsör, för att leda den svenska armén i ett angrepp mot Norge. I början av 1676 befann han sig i Vänersborg. Det är vad jag kunnat hitta utifrån Göran Rystads "Karl XI", F.F. Carlssons "Konungarne af det pfalziska huset" och Ulf Sundbergs "Svenska krig 1521-1814". Någon framställning som detaljerat följer Karl XI i spåren dag för dag finns mig veterligt inte.
2016-09-27 13:38:58 - HG
|
