Sök bland frågor

Fråga Hej. Varför finns det så lite information om vendeltiden och människorna i Skandinavien före vikingatiden?

oscar (23 år) - 2018-04-24 21:14:02

Svar Det finns i och för sig väldigt mycket information om den sena järnåldern fram till vikingatiden, men den bygger på arkeologiska utgrävningar och fynd. Arkeologerna kan ge en ganska fyllig bild av den tidens samhälle. Däremot vet vi nästan inget om personer och händelser före 800-talet och inte värst mycket mer om perioden fram till in på 1000-talet. När det gäller Sverige kan vi inte mer än ana något politiskt händelseförlopp och har bara enstaka personnotiser före 1200-talet. För den traditionella historien är det alltså tunnsått långt fram i tiden.

Orsaken är framför allt brist på skriftligt material från tiden. Nordborna skrev i stort sett ingenting innan kristendomen etablerades i Skandinavien på 1000-talet. Med kristendomen och kyrkan kom skrivkonsten och latinet. Tidigare hade man visserligen haft runor, men de hade mest använts för korta inskrifter på trä (som till största delen är förlorat) och sten, ofta triviala upplysningar om vem som äger något eller dunkla framställningar som kan vara magiskt menade och är svårtydda (som Rökstenen från 800-talet, den längsta runinskriften som finns). De allra flesta bevarade runstenar stammar från 1000-talet och är kristna minnesmonument.

Det äldre Skandinavien berörs visserligen i utländska, främst frankiska krönikor men någon inhemsk historieskrivning började först på 1100-talet, i Sverige ännu senare. På 1200-talet blomstrade den isländska och norska historieskrivningen och det skrevs också annaler över viktiga händelser i samtiden. Kungliga påbud, köpehandlingar och andra rättsgiltiga dokument finns också bevara från 1100-talet i Danmark, Norge och på Island, i Sverige i nämnvärd utsträckning först från sent 1200-tal.

2018-04-25 14:34:18 - HG

Fråga Hej
Frågan gäller hur hemmans-(tillnamnet) Slotte uppkommit.
En teori är att Karl Knutsson Bonde år 1465 kom till trakten och övernattade här. Han lär ska ha sagt att han sov bättre än på sitt eget slott. Han vistades sedan i trakten en tid. Det skulle ha varit när han var avsatt som kung och "förvisad till Finland". Vid grävning av ett dike på min tomt påträffades slagg och ett lager kol cirka 70 cm under markytan. Jag lät Ångströmlaboratoriet i Uppsala analysera kolet och det pekar på 1410-1500.

Finns det några uppgifter om Karl Knutssons resor i sin förläning under tiden han var avsatt? Kunda man tänka sig att en plats börjar kallas för "slottet" eftersom kungen övernattat där?

Mvh
Johan Slotte
Nedervetil Finland
johan.slotte@pp.kpnet.fi

Johan (72 år) - 2018-04-17 13:09:51

Svar Att det skulle kunna knytas just till Karl Knutsson förefaller vara en typisk sägen där man försöker förbinda ett lokalt namn med en känd person. Så vitt jag vet färdades Karl aldrig i dessa trakter under sina uppehåll i Finland (men jag kan ha fel och det saknas bevarade källor för långa perioder). Jag hade turen att hitta en lång utredning av Slotte-namnet av språkvetaren Lars Huldén på nätet: https://slotte2010.files.wordpress.com/2010/01/namnet-slotte.pdf. Som du kan se där avfärdar han både att namnet skulle ha med "slott" och "slåtter" att göra och anser det troligare att det kommer av ett tillnamn till en person, alltså någon som kallats Slotte. Sådana namn är kända från senmedeltiden och kan tyda på inflyttning från tyskspråkigt område, som man också känner till för övrigt i Österbotten. Som tillnamn kommer namnet av "slott", men vilket slott som avses kan vi inte ha någon aning om, i varje fall med all sannolikhet inte något i Nedervetil. Den instans i Finland som vet mest om svenskspråkiga ortsnamn är Svenska litteratursällskapet, som också har en sida om finlandssvenska ortnamn: bebyggelsenamn.sls.fi/.

2018-04-18 16:06:24 - HG

Fråga Jag har läst någonstans att den ojämlikhet mellan könen som återfinns på många håll i världen kan ha grundlagts i och med mekaniseringen av det tidiga jordbruket eftersom detta krävde männens muskelstyrka till skillnad från det tidigare hackbruket. I Nordeuropa infördes inte plogen förrän efter vikingatiden och könsrollsnormer ska därför inte ha slagit igenom häruppe förrän då. Idag får man läsa lite varstans att vikingatiden inte alls en så mansdominerad tid och att det var de bäst lämpade som fick styra och regera, oaktat om det var män eller kvinnor. Hur väl stämmer detta egentligen? Är det den en slutsats som som råkar vara genuskorrekt för tillfället eller är den historiskt korrekt över tiden?

Anders (59 år) - 2018-03-29 17:40:04

Svar Risken finns alltid att vi låter våra moderna uppfattningar starkt färga våra tolkningar av det förflutna. När det gäller genusfrågor kan detta slå åt två håll. Det finns en del forskning som har kallats "eländesforskning", där man velat visa hur underkuvade kvinnor alltid varit, men det finns också en trend att plocka fram kvinnor ur historien för att visa att de minsann betytt mycket, och båda tolkningarna kan riskera att gå för långt. Samtidigt får man komma ihåg att historien själv är totalt stum om vi inte frågar den något - och våra frågor är alltid i någon grad beroende av vad vi intresserar oss för i samtiden. Att en ändring av gamla genusmönster idag är en topprioritet i många samhällen leder förstås till en massa forskning om hur genusförhållanden såg ut förr, och det är för en historiker bara bra; vi får veta mer om det förflutna.

Stora teorier om orsaken till viktiga förändringar är emellertid alltid svåra eller kanske omöjliga att bevisa, och det gäller i hög grad många påståenden som gjorts om hur och när kvinnlig underordning etablerades och utvecklades. Jag känner inte till den nämnda teorin om jordbrukets betydelse, men visst kräver en plog en avsevärd muskelkraft för att hålla den i jorden; det gäller nog även det i äldre tid mer vanliga årdret. Hur kvinnans ställning var på vikingatiden är forskarna inte överens om, många skulle nog fortfarande mena att det var en ytterst mansdominerad tid, även om kvinnor under vissa omständigheter kunde spela en framträdande roll. Vissa har sett kristendomens införande som driven av kvinnor och menat att den var kvinnovänligare än den gamla ideologin. Andra har betonat kristendomens misogyni. Vi lär sent bli överens.

2018-03-30 10:41:15 - HG

Fråga Hej!
Mina elever och jag arbetar med bronsåldern och funderar över rösen och gravhögar. Var det så att man gjorde ett röse först och sedan la över jord eller är det två helt olika gravtyper?

Cecilia (0 år) - 2018-03-25 12:23:11

Svar Se svar på fråga 6920.

2018-03-30 10:29:16 - HG

Fråga Hej!
Ingen historisk fråga, men ändå: Härförleden frågade jag om bronsålderns slut och rekommenderades att fråga arkeologer, vilket ju är rimligt. Men var finns frågelådor för arkeologifrågor? På googling av arkeologiska institutioner finner jag inget frågeställe, bara kontaktupplysningar, kurser mm. Så var fråga?

Thomas (0 år) - 2018-03-22 20:59:27

Svar Tyvärr är nog vår frågelådeservice på nätet ganska unik och jag känner inte till någon liknande för arkeologi. Men universitetsanställda brukar oftast reagera tillmötesgående på frågor från allmänheten. De flesta av oss tycker det är roligt och viktigt att besvara sådana, om vi bara har tid. När det gäller arkeologiska frågor - som vi historiker märkligt nog ofta får, inte minst från skolelever och även från deras lärare (som man kunde tro hade lite klarare för sig vad vilka ämnen sysslar med) - tror jag ofta länsmuseerna kan hjälpa till.

2018-03-30 10:20:43 - HG

Fråga Hej
Är det någon som vet vad ordet Mön (den danske ön) betyder? Kan det betyda hög (i höjd)? Så det skulle bli Högön.

Staffan (62 år) - 2018-03-19 16:41:28

Svar Jag blir ofta förvånad över vad frågelådans frågare tror att historiker kan svara på! :-) Detta är en typiskt språkvetenskaplig fråga som borde ställas till någon inom ämnet nordiska språk. Själv kan jag bara googla och fundera lika mycket som frågaren. Vad jag kan få fram verkar det inte finnas enighet om Møns betydelse. I Resens Atlas Danica från 1677 gissas det på att det har med "møde" att göra, eftersom den danska flottan inte sällan samlades där; det är knappast trovärdigt. Det finns ett substantiv "møn" som betyder takås, takrygg, och man kunde tänka sig att det syftade på höjdryggen i öster, där Møns klint ligger. I Norge förekommer det som namn på naturföreteelser typ åsar. En annan möjlighet är det gamla nordiska substantivet "mö", ung kvinna, men hur det överförts på ön är i så fall oklart. Enligt min erfarenhet är dock Møn vacker som en ung kvinna!

2018-03-22 10:36:02 - HG

Fråga Jag har som bibliotekarie fått frågan om hur dagersättningen för värnpliktiga var 1968. Kan ni hjälpa till?

Jan (63 år) - 2018-03-17 13:41:45

Svar Tyvärr kan jag inte hitta någon uppgift om detta. Om frågan är viktig skulle jag rekommendera en kontakt med Krigsarkivet (https://riksarkivet.se/krigsarkivet) eller Armémuseum (www.armemuseum.se/).

2018-03-19 09:26:30 - HG

Fråga Hej!
I Tore Janssons bok "Germaner" står det på s 172: "... Bronsålderns ekonomiska och sociala system kollapsade med tiden. En ny metall kom efterhand i bruk ... ."
Fråga: Vad fick bronsålderns ekonomiska och sociala system att kollapsa? Det kan väl inte bara vara järn o järnhanteringen som låg bakom?

Thomas (0 år) - 2018-03-16 14:02:24

Svar Det är en fråga som definitivt hellre skulle ställas till en arkeolog än en historiker! Jag kan bara notera vad nyare översikter säger, t.ex. Gunnar Wetterberg i "Skånes historia I" (2016), nämligen att jordbruket förändrades vid övergången till järnålder. Klimatet blev kallare, man har noterat en stor ändring i skogsfloran (almdöd), det verkar som om man har börjat vinterstalla djuren och ha fler betesdjur; det gav mer gödsel och ett intensivare åkerbruk. Byar börjar ersätta stora ensamgårdar. Om järnteknologin, vid sidan av en klimatförändring, har någon del i detta finns det antagligen delade meningar om. Som sagt, en fråga för arkeologer!

2018-03-19 09:31:53 - HG

Fråga I ett gammalt tidningsklipp läser jag att det i Roskildefreden skrevs in att invånare födda i de förlorade landskapen äger rätt att gå till danske kungen utan att begära audiens och lägga fram sina problem.

Skälet skulle enligt samma tidningsartikel vara att samhörigheten med det gamla fäderneslandet inte skulle brytas helt.

Denna rättighet ska inte annullerats utan gäller än i dag.

Stämmer den här uppgiften innebär det att jag som barnfödd hallänning kan knacka på i Amalienborg och be att få träffa drottningen för att dryfta ett och annat?

Lars (50 år) - 2018-03-04 20:51:05

Svar Tyvärr skulle du nog inte bli insläppt på Amalienborg, i varje fall inte med hänvisning till Roskildefreden. I den finns nämligen ingen sådan bestämmelse. De avträdda provinsernas befolkning fick inga särskilda rättigheter i Danmark. Det förefaller alltså vara en myt tidningsartikeln har vidarefört, eller kanske ett rent påhitt av den som skrivit den. Kanske har tanken uppkommit eftersom de danska monarkerna var ganska generösa med audienser åt vanligt folk. Vem som helst hade rätt att be om audiens och många fick också träffa regenten. Men ingenting om detta stadgades alltså i Roskildefreden.

2018-03-08 10:11:04 - HG

Fråga Genom skolgång och den mesta historia som jag läst i vuxen ålder tas alltid Ibn Fadlans beskrivning av en hövdingabegravning vid Volga upp som om den beskrev vikingar, skandinaver. Genom alla tiderhar jag sett detta motiveras med fraser av typ "det anses", en passiv formulering som i möjligaste mån frånsäger författaren ansvar för detta påstående.

Utan att själv har kollat detta väldigt noga antar jag att det i texter skrivna i östeuropa kan anses annorlunda.

Som jämförelse kan man ta beskrivningen av normanderna där man även i vår historieskrivning verkar anse att de som en gång var skandinaver snabbt, på väldigt få generationer, blev franska (eller åtminstone normandiska) till kultur och språk. Kollar man namnskick så verkar det har gått kanske lika fort både i Västeuropa som i Östeuropa.

Man kan ju anta att nästan varje skandinavättling i öst var lika mycket ättling till lokala familjer i första genrationen rent genetiskt, och mycket mer kulturmässigt på grund av miljön.

I varje fall min fråga är, hur motiverar man idag att Ibn Fadhlans beskrivning ska tas upp i ett skandinaviskt, vikinga-kontext?

Mvh,
//Tomas

Thomas (59 år) - 2018-03-01 11:03:21

Svar Ibn Fadlan kallar det folk han beskriver "rus", och ruser nämns flerstädes i östeuropeiska källor som ett folk med skandinaviskt ursprung. En populär teori är att namnet är avlett av "Roslagen". Vi vet från andra källor, t.ex. runstenar, att människor från nuvarande Sverige reste längs de ryska floderna och ända ner till Svarta havet. Ibn Fadlans beskrivning av en rusisk hövdings begravning stämmer dessutom väl in på vad vi från arkeologin vet om sådana begravningar i Norden vid denna tid. Allt detta gör att det anses rimligt att anta att hans berättelse har relevans för Skandinavien på vikingatiden. Det handlar alltså om sannolikhetsresonemang, som man ofta är hänvisad till för de tider då det endast finns ett fåtal källor bevarade.

2018-03-08 10:19:52 - HG