Sök bland frågor

Fråga Om Skottland blir självständigt, upphör då United Kingdom att existera då det är ett upplösande av act of the union? Eller räcker det med att England, Nordirland och Wales är kvar för att det ska få kallas United Kingdom?

John (0 år) - 2014-06-05 00:23:16

Svar Nej, Skottlands självständighet upplöser inte den unionen, bara den engelsk-skotska. Det är ett vanligt missförstånd att United Kingdom, Förenade kungariket, hänför sig till unionen mellan England och Skottland. I själva verket heter det "The United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland". Storbritannien i sig är ett förenat kungarike som bildades 1707 av England (med Wales, som inkorporerades i England på 1530-talet) och Skottland, som hade varit förenade i personalunion sedan 1604 men nu beslutade att bilda ett (någorlunda) enat kungarike. Kungen av Skottland och England (och alltså från 1707 av Storbritannien) var sedan gammalt också kung över Irland. År 1800 gjordes Storbritannien och Irland till ett förenat kungarike, och det är det som kallas United Kingdom. När större delen av Irland blev självständigt blev bara Nordirland kvar och det nu officiella namnet antogs 1927. Unionen mellan England och Nordirland skulle alltså bestå även om Storbritannien (England (med Wales) plus Skottland) skulle upplösas. Frågan är förstås vilka konsekvenser man skulle dra av det för namnet. För att göra det ännu knepigare är dessutom Storbritannien namnet på ön där England, Skottland och Wales ligger, och den skulle ju inte sågas itu av en unionsupplösning!

2014-06-05 14:11:20 - HG

Fråga Hej!

Ytterligare en fråga. Förekommer ordet kvinnofrid i Alsnö stadga? Var i så fall?

Vänliga hälsningar,
Sofie Nohrstedt

Sofie (31 år) - 2014-06-04 12:28:33

Svar Kvinnofrid tillhör den s.k. edsöreslagstiftningen som brukar tillskrivas Birger jarl och dateras till 1250-talet. Denna lagstiftning bekräftas i Alsnö stadga 1280, men om ordet kvinnofrid direkt nämns där vet jag inte (och kan just nu inte kontrollera, eftersom vårt bibliotek är nedpackat för flyttning under sommaren).

2014-06-05 13:59:29 - HG

Fråga Polen fick nya gränser efter kriget 1945. Har dessa gränser ifrågasatts av Sverige, svensk media eller annan nation under efterkrigsåren och fram till idag?

Ben (0 år) - 2014-05-28 14:10:40

Svar I Jaltafördraget 1945 enades andra världskrigets segermakter om att Polen skulle få ta det tyska Schlesien m.m. i väster men förlora stora områden i öster till Sovjetunionen. Detta benämndes en "provisorisk" gränsändring eftersom man tänkte sig ett framtida fredsavtal, och antagligen också för att västmakterna ville rädda ansiktet och inte se ut som om de lagt sig platt för Sovjetunionens krav. Gränserna blev emellertid bestående, men på många kartor, särskilt i Västtyskland, betecknades t.ex. Schlesien länge som "tyska områden, för närvarande under polsk förvaltning". Redan samma år tvingade Sovjetunionen Polen acceptera den nya östgränsen i ett fördrag. 1950 såg Sovjetunionen till att dess lydstater Östtyskland och Polen med ett fördrag erkände den nya västgränsen. Därmed gavs de nya gränserna sken av att vara internationellt godkända, och i praktiken accepterades de också av omvärlden även om västmakterna fortfarande menade att ett fredsfördrag borde skrivas.

1970 slöt emellertid Västtyskland och Polen ett avtal som i praktiken innebar att Västtyskland (som såg sig som den enda legitima representanten för Tyskland) accepterade gränsen. Helsingforsöverenskommelsen 1975 mellan alla Europas stater kan sägas ha ersatt det aldrig slutna fredsavtalet efter andra världskriget. Där stadgades att de existerande gränserna inte fick ändras med våld (en paragraf Putin tycks ha glömt läsa). Slutligen fastslogs gränserna än en gång efter det kalla krigets slut, 1990, med det s.k. två plus fyra-avtalet, som officiellt hävde segermakternas ockupation av Tyskland och beredde vägen för ett återförenat Tyskland inom 1945 års gränser.

Jag känner inte till att Sverige skulle ha haft några synpunkter på dessa gränser utan man har väl varit, liksom övriga världen, hänvisad till att i praktiken acceptera den maktpolitiskt bestämda uppstyckningen av Europa som andra världskriget resulterade i.

2014-05-30 14:41:30 - HG

Fråga Hur har Ukraina påverkats av alla krigen? Varför ser det ut som det gör idag?

Emma (16 år) - 2014-05-23 09:17:34

Svar Ukraina som konstruktion är tämligen ny; de första försöken att etablera en ukrainsk stat i modern tid härrör sig till 1918 års Ukrainska folkrepublik i Kyiv och den Västukrainska folkrepubliken i Lwów/Lviv/Lemberg. Under första världskriget slogs ukrainare på olika sidor i kriget; galizier, bukovinare och transkarpater i den habsburgska armén, östukrainare i den kejserliga ryska armén. Efter revolutionerna 1917 tog flera års kaos vid, och Ukraina blev skådeplatsen för inbördeskrig mellan röda och vita, men också mellan ukrainska nationalister, bondeuppror, och anarkister. 1919-1920 erövrade polska trupper stora delar av Ukraina, hela vägen fram till Kyiv i ett försöka att återupprätta den polska stat som upplösts under 1700-talet. Freden i Riga 1921 blev en kompromiss och de land som idag utgör Ukraina delades upp emellan sovjeter, Polen, Rumänien, och Tjeckoslovakien.

1920- och 1930-talen såg en radikalisering av politiken på båda sidor gränsen; Stalins konsolidering av sin makt, som följdes av brutala utrensningar i det politiska ledarskapet i ukrainska SSR. Detta följdes av en brutal tvångskollektivisering av jordbruket. Tillsammans med norra Kaukasus, Kuban, Kazakhstan och Volgaområdet hörde ukrainska SSR till de hårats drabbade områdena; enbart i ukrainska SSR ledde detta till tre miljoner människors död. Polen blev 1926 en diktatur, vilket radikaliserade de ukrainska nationalisterna, som under 1930-talet alltmer orienterade sig mot Italien och Tyskland.

Genom Molotov-Ribbentroppakten 1939 delade Tyskland och Sovjet Polen mellan sig. Huvuddelen av de ukrainsktalande områdena anslöts till ukrainska SSR, varvid de ukrainska områdena enades för första gången i modern hisotria. 1941 bröt Hitler sin icke-angreppspakt med Stalin. Andra världskriget drabbade Ukraina hårdare än de flesta andra områden i Europa. Det tyska anfallet följdes av en synnerligen brutal ockupation; 1,5 miljoner ukrainska judar utrotades av de tyska ockupationsmakten, ofta med betydande hjälp från lokala element. Den slaviska majoritetsbefolkningen behandlades om undermännskor och utsattes för massivt övervåld. Över fem miljoner människor dödades på Ukrainas territorium under kriget. Även de ukrainska krigserfarenheterna skilde sig åt; en stor del av de tidigare polska områdena anslöts till det så kallade Generalguvernementet som en del av Stortyskland, andra delar av Västukraina ockuperades av Ungern och Rumänien. Det största delen av Ukraina kom att bli del av det så kallde Rikskommissariatet Ukraina, och här var den tyska ockupationen synnerligen hård.

Röda arméns återkomst betraktades också annorlunda i olika delar av Ukraina; i östra och centrala Ukraina uppfattades den av många som en befrielse, i väst som en ny ockupation. I de västligaste delarna fortsatte stridigheter fram till åren runt 1950, då de sovjetiska myndigheterna till slut lyckades kväsa en långlivad nationalistisk separatiströrelse. Minnet av denna vårdas fortfarande i västra Ukraina, emedan dess systematiska etniska rensning av närmare 100,000 polacker och tiotusentals judar har mycket litet utrymme i minnespolitiken. I östra Ukraina minns många "Det Stora Fosterländska Kriget" och "segern över fascismen" som Sovjetunionens stoltaste moment; under 1990- och 2000-talen har flera monument rests till de ukrainska nationalisternas ära i väst, emedan den sovjetiska bilden av Det Stora Fosterländska kriget lever kvar i mycket av de södra och östra delarna av landet.

Minnet av andra världskriget reflekterar olika historiska erfarenheter, men också olika politiska identiteter i dagens Ukraina. Det har flitigt exploaterats av alla sidor i den pågående konflikten, med ömsesidiga beskyllningar om fascism.

2014-05-27 13:42:11 - PAR

Fråga Hej!
Om man skulle organisera historiekunskap i ett antal underämnen, hur skulle dessa då se ut? Exempelvis kan man organisera antropologi i
biologisk antropologi, kulturell antropologi, lingvistisk antropologi och arkeologi. Kan man göra en motsvarande uppdelning för ämnet historia?

Pia (46 år) - 2014-05-23 08:43:41

Svar Det kan göras en rad olika indelningar av historia, men ingen av dem är given. I vissa länder finns det särskilda ämnen som heter t.ex. socialhistoria eller kulturhistoria, men dessa betraktas mer som informella inriktningar inom ämnet i Sverige. Här är å andra sidan både ekonomisk historia och idéhistoria egna discipliner vid universiteten. Kvinno- och genushistoria bedrivs numera också ofta vid särskilda genusvetenskapliga institutioner. Ibland talar icke-historiker om det svenska historikerämnet som "politisk historia", trots att det var länge sedan den politiska historien stod i centrum för forskningen. En vanlig uppdelning är just mellan politisk historia, ekonomisk historia och kulturell historia, utgående från sociologen Max Webers samhällsanalys. Ibland görs det skillnad på samtidshistoria (det nära förflutna)och annan historia, och ibland talar man allmänt om "äldre historia" som allting före industrialiseringen. Men det går också att tala om snävare kronologiska inriktningar, antikhistoria (ett eget ämne i Sverige), medeltidshistoria, tidigmodern historia o.s.v.

Det finns alltså inget givet svar och man kan möta många olika beteckningar och olika uppdelningar som går på tvärs av varandra när det gäller historieämnet.

2014-05-23 14:44:45 - HG

Fråga Hej! Jag tycker mig se motstridiga uppgifter om hur Mussolini ställde sig till antisemitismen. Vad kan man egentligen säga?

Tack för en intressant frågelåda!

Henrik (37 år) - 2014-05-15 20:30:44

Svar Det är riktigt att det finns motstridiga åsikter i forskningen om den italienska fascismens hållning till judarna. Fascismen var i och för sig präglad av rastänkande från början, där förstås den italienska rasen ansågs överlägsen alla andra, men man menade också att italienarna kunde assimilera andra raser, och de italienska judarna var ofta välintegrerade i samhället. Det fanns även från början judar bland de ledande fascisterna. Politiken ändrades från 1936 och framåt och blev då uttalat antisemitisk. Det är omstritt om det beror på tryck från Tyskland genom den allians som växte fram mellan Mussolini och Hitler (som Mussolini från början tagit avstånd från) eller om det hade interna orsaker. I varje fall utsattes judarna nu för viss aktiv diskriminering, men samtidigt tog Italien emot många judiska flyktingar. Riktigt illa blev det först när Tyskland ockuperat norra Italien 1943 och började deportera judar till koncentrationsläger. Det brukar dock anges att 80 % av de italienska judarna överlevde kriget.

2014-05-20 10:53:13 - HG

Fråga Enligt beslutet vid Potsdamkonferensen 1945 skulle Oder-Neisse-linjen "endast" utgöra en "provisorisk" gräns mellan Tyskland och Polen.
- Skulle man flytta tillbaka gränsen igen efter en tid eller vad hade beslutsfattarna tänkt sig egentligen ?
M v h
B K

Ben (58 år) - 2014-05-14 16:11:14

Svar Avsikten var att slutgiltigt reglera Tysklands förhållanden i ett fredsfördrag sedan det väl var besegrat, men genom det kalla krigets uppkomst mellan Sovjetunionen och västmakterna kom man aldrig fram till något fredsfördrag. Men att ett sådant fördrag skulle ha gett Tyskland Schlesien tillbaka är knappast möjligt. Förmodligen är formuleringen om en "provisorisk" gräns en politisk kompromiss och alla parter har nog vetat att den skulle komma att ligga där för lång tid.

2014-05-20 09:37:09 - HG

Fråga Hej, jag undrar om det är rätt att säga att både nazisterna (Hitler) och kommunisterna (Stalin, Lenin) hade storslagna planer till en början vad gäller världsherravälde, hur såg deras planer ut? Varför gick inte dessa planer i uppfyllelse?
Tack på förhand!

David (19 år) - 2014-05-06 16:04:46

Svar Båda rörelserna hade utan tvekan idén om att dominera världen, men det fanns också stora skillnader. Medan kommunisterna hade en vision om ett samhällssystem som skulle sprida sig över världen, i princip genom revolutioner på många ställen och inte genom sovjetisk erövring, syftade nazisterna till ett tyskt herravälde över andra folk. Historikerna är inte överens om hur långt Hitlers konkreta planer egentligen sträckte sig, om de bara handlade om tysk dominans i Europa medan det östra halvklotet skulle lämnas åt Japan, eller om han ytterst drömde om ett totalt tyskt världsherravälde. Sovjetkommunisterna drömde helt klart om en kommunistisk värld, men inte ett ryskt världsherravälde. I praktiken var skillnaderna knappast så stora. Sovjetunionen under Stalin var en personlig diktatur och Stalin försökte stärka sin makt över så stora delar av världen som möjligt. I båda fallen mötte planerna allt för starkt motstånd från andra länder.

2014-05-15 10:25:09 - HG

Fråga Finns det fler västerlänningar som blivit hyllade i Kina förutom Karl Marx och Norman Bethune?

Rutger (29 år) - 2014-05-05 17:05:11

Svar Många utbildade kineser var mycket intresserade av europeisk vetenskap när de första mer omfattande kontakterna ägde rum på 1500-talet och överlag var de första mötena mellan kineser och europeer präglade av ömsesidig respekt. Taipingupproret kring mitten av 1800-talet var också inspirerat av kristendomen och dess ledare menade att han var Jesus bror. Man kan också nämna många västerländska missionärer, som i alla fall på vissa håll, var mycket uppskattade bland de som de verkade hos. Säkert kan listan göras hur lång som helst - det beror ju på vilka kineser man menar hyllade västerlänningar.

2014-05-07 16:53:39 - SA

Fråga Vem var Ragnar Lodbrok? En halvhistorisk eller fiktionaliserad person?

Pontus (29 år) - 2014-05-03 00:44:04

Svar Ragnar Lodbrok är en helt fiktiv person. Han förekommer i den isländska "Ragnar Lodbroks saga" och även i Saxos Danmarkshistoria. Båda är medeltida, men figuren Ragnar ska ha levt på 700-talet. Han ska ha varit son till en dansk kung och upplevt en mängd äventyr, bl.a. besegrat en lindorm genom att smörja in sig med tjära och fjäder för att undgå dess gift (därav namnet lodbrok, "ludenbyxa") och han ska ha lett ett vikingaanfall mot Paris. Han är en sagogestalt liksom Rolf Krake, Sigurd Fafnesbane och andra figurer som förr ansågs historiska men numera betraktas som helt fiktiva.

2014-05-07 11:24:27 - HG