Sök bland frågor

Fråga Hur stor var en medeltida by?
Hur många hus?
Hur många människor bodde i den?
Det vore intressant med referenstal.
Vad gjorde att byn inte blev större?
Finns det någon gräns där man talar om stad?

Daniel (47 år) - 2017-03-05 14:52:30

Svar En by var en gammal europeisk driftsenhet i jordbruket. Byn utgjorde det område där ett antal bondgårdar brukade marken i samarbete. Varje gård hade sina åkertegar, men dessa låg blandade med de andras så att alla måste t.ex. så och skörda samtidigt. Utmarken utnyttjades gemensamt för bete, slåtter, fiske, virke eller ved. Det var alltså den här gemensamma driften som utgjorde byn, inte att det låg några hus på samma ställe (som vi väl idag skulle definiera en by). Sedan är det en annan sak att gårdarna i regel låg nära varandra i en bebyggelseanhopning, alltså var en by också i modern mening.

Därför går det inte att säga hur många "hus" det var i en by. Det var ju olika efter hur man byggde bondgården. I många delar av Europa byggdes den som ett enda stort hus, i Sydskandinavien ofta som en fyrlängad byggnad runt en gård, och i norra Skandinavien, med gott om timmer, ofta som ett stort antal separata hus. Man får räkna antalet bondgårdar i stället.

Här var det stora skillnader. I t.ex. det tyska området brukar man säga att byn ofta hade mellan 10 och 30 gårdar. I Mellansverige (där vi har säkra siffror först från 1500-talet) var byarna mycket mindre, två-tre-fyra gårdar var inte ovanligt. I Dalarna och i de norrländska älvdalarna kunde byarna vara större. I Danmark var de också större. När Skåne blev svenskt var förmodligen Dalby Skånes största by, med 32 gårdar, men det var ovanligt stort, också för danska förhållanden. I stora delar av Sverige, Norge och dagens Finland låg många gårdar för sig själva och ingick inte i någon by.

Invånarmässigt skulle det kunna innebära att en by med fyra gårdar hade mellan 16 och 28 invånare, om man räknar med minst 4 och högst 7 personer per gård.

Om en ort var stad eller inte berodde inte på hur stor den var. En stad var en plats utrustad med speciella privilegier, där handel och hantverk skulle bedrivas. Det gällde ofta andra lagar och regler om många saker i staden jämfört med på landsbygden. Människorna i staden hade också lite djur och ofta några åkrar på den s.k. stadsmarken, men var också beroende av att bönderna kom in och sålde sina produkter. De medeltida städerna var ofta väldigt små, utifrån våra mått, kanske något tusental invånare eller ännu mindre. Gränsen mellan riktigt stora bondbyar och de minsta städerna var säkert inte så skarp i utseende, men det var inte det som var det viktiga.

2017-03-06 15:46:55 - HG

Fråga Hej! Jag skriver nu mitt gymnasiearbete som ska jämföra den katolska tron på livet efter döden med den lutherska tron på livet efter detta. När jag nu läser om tron på skärselden i medeltidens kristna Europa dyker Dante och hans "Den gudomliga komedin" ofta upp inom temat. Jag undrar om Dantes epos endast var en frukt av den katolska tron på skärselden som redan fanns, eller om eposet också påverkade katolikers syn på livet efter döden efter att det kom ut. Hade "Den gudomliga komedin" nån påverkan på kyrkan under slutet av medeltiden?

Erik (18 år) - 2017-02-24 17:28:54

Svar Generellt kan sägas att Dantes Commedia speglar den katolska kyrkans lära jämte gängse föreställningar och diskussioner på fältet i samtiden. Hans litterära bearbetning av temat har haft ett enormt inflytande och kan därmed antas ha bidragit till det uppsving för läran om purgatoriet som vi kan se under senmedeltiden.

2017-03-01 15:32:36 - YMW

Fråga Hej! Jag undrar om hur det finns någon liknande händelse som franska revolutionen i andra europeiska länder. Då franska revolutionen gjorde så att människorna enades under tanken på Frankrike som ett land istället för under tanken om en enande monark (Ludvig XIV i detta fall, som i detta fall misslyckades). Jag undrar om det finns en liknande händelse som enade t e x England eller något annat land?

Klara (17 år) - 2017-02-19 12:27:29

Svar Franska revolutionen är väldigt speciell i europeisk historia. Samhället vältes totalt på ända, alla normer och traditioner ifrågasattes - om så bara för några år, innan man i mycket gick tillbaka till ordningen. Revolutionen blev en symbol och något politiken sedan dess har kommit att orienteras efter (t.ex. uppdelningen i höger och vänster). I Europa är kanske ryska revolutionen 1917 den närmaste jämförelsen. Många länder kom att förändras i samma riktning som Frankrike; idén om, som du skriver, att det är människorna som utgör landet - alltså nationalism och något slags demokrati - kom att sprida sig över hela Europa under de kommande hundra åren. Men detta skedde utan att det någonstans kom till lika våldsamma händelser som i Frankrike.

Ibland brukar man dock jämföra med engelska revolutionen på 1640-talet, då kungen halshöggs, parlamentet tog makten och sedan Oliver Cromwell gjorde sig till diktator. Här kom också radikala idéer om samhället fram, men bara hos begränsade grupper. Efter Cromwells död kom kungafamiljen tillbaka. Sedan inträffade också den så kallade ärorika revolutionen (the Glorious Revolution) 1688, när parlamentet återigen störtade kungen och inkallade en ny kung. Efter det kom parlamentet att styra i England och systemet med två partier som tävlade om makten, tories och whigs, utvecklades. Också detta fick stora konsekvenser och är en av rötterna till vår moderna demokrati, liksom franska revolutionen. Men det var inte på samma sätt en plötslig, våldsam och i tid avgränsad händelse.

2017-03-01 11:14:19 - HG

Fråga Svenska språket: När man läser i gamla kyrkböcker ser man att det förekommer väldigt olika stavning av samma ord, olika meningsuppbyggnad och olika uttryck. Man får en känsla av att även präster, som trots allt hade utbildning, skrev som de talade. Min fråga är när svenska språket började regleras och bli mer likartat över hela landet?

Helene (64 år) - 2017-02-12 12:10:16

Svar Det är riktigt att stavningen förr varierade mycket. Samma person kunde stava olika i samma text - t.o.m. sitt eget namn kunde personen stava olika. Därmed inte sagt att man skrev som man talade; meningsbyggnaden var t.ex. under 1600-talet starkt tyskinfluerad, med verbet sist. Det finns flera steg i utvecklandet av ett standardiserat skriftspråk och egentligen kan en språkhistoriker vid en institution för nordiska språk reda ut detta bättre än en historiker.

Men så vitt jag förstått var det framför allt under senare hälften av 1700-talet som man på allvar började vilja ha ett standardiserat skriftspråk. Grundandet av Svenska Akademien 1786 var ett viktigt steg mot systematisk språkvård och den gav 1801 ut en ”Afhandling om svenska stafsättet”. Likaså viktig blev författaren och reformpedagogen C.J.L. Almqvists "Svensk Rättstafnings-Lära" från 1829, som trycktes om i många upplagor. 1874 började Svenska Akademien ge ut sin ordlista, som så småningom kom att anses normerande. 1906 genomfördes den enda systematiska stavningsreform vi haft i Sverige, när t.ex. "lefva" blev "leva" och "hvem" blev "vem". Från mitten av 1940-talet slutade man skriva pluralformer på verb, utan att detta påbjöds med lagstiftning. Idag, med datorernas inte särskilt språkkänsliga stavningsprogram, med datoröversättningar och med inflytande från engelskan, har vi åter en situation när många skriver lite som det vill. Kanske vi är på väg tillbaka till situationen före 1700-talet?

2017-02-14 11:27:45 - HG

Fråga Hej!
Antikens filosofer, t ex Sokrates, Aristoteles, Platon, Thales, Pythagoras m fl, vad livnärde de sig på? Vad gav dem en utkomst att leva av?

Thomas (0 år) - 2017-02-10 15:11:23

Svar Det kunde vara olika. Många av dem hade elever som de tog betalt av. En del undervisade t.ex. i retorik, som under hela antiken var en stor bransch (jfr t.ex. Augustinus som ung vältalighetslärare, innan han blev väckt). Platon grundade akademin i Aten, som var en regelrätt skola där eleverna betalade, och Aristoteles arbetade också där. Rika människor kunde fungerade som mecenater åt filosofer, inte minst under romersk tid. Det förekom även att människor med privat förmögenhet ägnade sig åt att filosofera. Fast en del filosofer hävdade att man skulle leva utan att tyngas av världsliga ägodelar och levde demonstrativt fattigt, som Diogenes i sin tunna och hans efterföljare cynikerna. Men det var antagligen undantag.

2017-02-14 11:41:10 - HG

Fråga Hej

Hur kom det sig att Sverige klarade sig undan livegenskap för bönderna?
Tack på förhand

Nicklas (68 år) - 2017-02-09 14:33:58

Svar Det är alltid väldigt svårt att svara på varför något INTE hände i historien. Generellt kan man säga att livegenskapen i stort sett försvann från västra Europa under senmedeltiden, medan den tvärtom infördes och stärktes i östra Europa. Norden låg någonstans mitt emellan. De danska bönderna blev visserligen inte livegna men var ändå hårt knutna till sina godsägare. I Sverige var utvecklingen mer blandad. Vid medeltidens slut ägde cirka 1/3 av bönderna sin egen jord, men under 1600-talet expanderade adelsjorden och adeln var uppe i 2/3 av den taxerade jorden. Efter reduktionen, när staten drog in adelsjord, var förhållandet i början av 1700-talet tillbaka till att bönderna ägde 1/3, adeln 1/3 och kronan 1/3 av jorden (all denna jord brukades förstås av bönder, men i de senare fallen som landbor under adel respektive krona).

Adelns grepp över bönderna blev alltså aldrig totalt och gick också tillbaka efter 1600-talets slut. Varför det blev så är svårt att säga. När det gäller medeltid brukar man säga att den svenska topografin inte gynnade riddarhärar och att bönderna därför fortsatte att vara militärt värdefulla och kunna försvara sig. På 1600-talet handlar det snarare om politik, att kronan (staten, kungarna och deras rådgivare) hade intresse av att värna bondeståndet (som ju utgjorde ett stånd av fyra i riksdagen) som motvikt mot adeln. Kanske spelade topografin fortfarande in, det fanns mycket mark att odla upp inom Sveriges gränser, bönderna kunde faktiskt flytta om de fick nog av sina herrar, och stora delar av landet var inte alls lämpade för storskalig godsdrift. Adeln ägde också mer av marken och hade ett starkare grepp över bönderna på slätterna i Mälardalen, på Östgöta- och Västgötaslätten, och förstås i Skåne, sedan det blivit svenskt.

Det här var inget fullständigt svar men några saker man kan fundera på i sammanhanget.

2017-02-24 14:00:32 - HG

Fråga Jag vill veta hur viktig och betydelsefull, utvecklingen vid "Sala hyttan" var för Sverige, under 1500-1600-talen. Fanns det något liknande, där malmen förhyttades på samma ort?

Kjell (67 år) - 2017-02-07 16:20:27

Svar Silverproduktionen vid Sala silvergruva var mycket betydelsefull för Sverige under 1500-talet. Efter en nedgångsperiod öppnade man nya fyndigheter och mitten av 1600-talet anses som en ny storhetstid för gruvan. Silver behövdes för myntning och gav, särskilt under Gustav Vasas tid, ett viktigt tillskott till statskassan.

Jag är osäker på vad du menar med "förhyttning". Silvermalm måste, som annan malm, genomgå olika reningsprocesser innan det rena silvret återstår. Detta skedde i äldre tid i hyttor, där malmen hettades upp och sedan hamrades ren, ofta med vattendrivna hammare (stångjärnshammare kallas de i järnproduktion). Sådana hyttor kunde ligga nära gruvan där det fanns god tillgång till vattenkraft, men malmen kunde också transporteras lång väg till hyttorna. Järnmalm från andra sidan Ålands hav kunde t.ex. förädlas vid bruk i Uppland. Men det var alltså inte speciellt för just Sala att malmen bearbetades nära gruvan.

2017-02-14 12:04:18 - HG

Fråga När jag läser europeisk historia slås jag av följande - staten/nationen tycks endast vara ett medel för kungar och furstar att suga ut medborgarna för att på så sätt kunna föra diverse meningslösa krig.

När kan man säga att staten övergick till att vara inte endast förtryckarstat, utan i alla fall till någon nytta för medborgaren i gemen?

staffan (67 år) - 2017-02-01 10:35:03

Svar Före 1800-talet var de europeiska statsmakternas största aktivitet att dra in pengar och manskap från befolkningen för att hålla arméer och flottor och föra krig. Det var den största samlade resursströmmen i det äldre samhället. Under 1800-talet och särskilt 1900-talet fick staten allt fler uppgifter och idag är den sociala servicen statens dyraste uppgift. Men frågan är om det betydde att den i äldre tid bara var ett förtrycksinstrument. Historikerna är inte eniga. En del skulle betona förtrycksstaten, som du gör. Andra skulle säga att staten faktiskt gjorde mycket annat också, som var önskat av undersåtarna.

Staten hade, särskilt efter reformationen och motreformationen, ansvaret för religionen, något som genomsyrade alla människors liv. Den socialvård som fanns var också en offentlig angelägenhet. Ekonomin var på många sätt reglerad av staten, mer än vad den blev under liberalismens 1800-tal, och det var också något som många människor önskade. Rättsväsendet kom i stigande grad att kontrolleras och regleras av staten, något som skapade större rättssäkerhet. Det hierarkiska ståndssamhället, där det var skillnad på rättigheter och skyldigheter för olika grupper, garanterades också av staten, och även om vi har svårt att förstå det idag hade detta samhälle en djup legitimitet i det gamla Europa. Själv skulle jag inte beteckna den gamla staten som en förtryckarstat.

Men det finns som sagt historiker som ändå ser staten som huvudsakligen förtryckande. Vissa menar att staten själv sög ut folk för kungars och statsmäns krigsprojekt, andra betonar att staten skyddade den jordägande överklassen och egentligen var ett instrument för denna.

2017-02-08 09:45:33 - HG

Fråga I avvittringshandlingarna (i det här fallet gällande Hede socken i Härjedalen vid mitten av 1800-talet) presenteras antalet lass hö som varje gård bärgade, eller förväntades bärga. Men vilken mängd motsvarade ett lass egentligen? Och på vad baserades de häpnadsväckande exakta siffrorna över antalet hela och bråkdels lass? Den senaste skörden, eller ett förväntat eller beräknat medeltal?
Slutligen står det något i stil med att "Hede kyrkas plan innehåller 6 kappland". Vad menas med det?

Björn (42 år) - 2017-01-31 10:24:24

Svar Lass hö var ett vedertaget mått, som i varje fall på 1800-talet motsvarade ca 340 kg. Hur många lass hö en slåtteräng avkastade var nog något man noga höll reda på; jag skulle tro att det är en form av taxering som normalt inte ändrade sig efter det faktiska utfallet av slåttern utan hängde med från år till år om det inte skedde något dramatiskt så marken måste omtaxeras. Kappland var ett ytmått, 1/32 tunnland, ca 14 kvadratmeter. I olika handböcker och webbsidor för släktforskare brukar det finnas goda översikter över äldre mått, vikter och värdeenheter.

2017-02-02 12:13:34 - HG

Fråga Hej!

Jag gillar att läsa om medeltiden och blev lite nyfiken på den Danske kungen Christoffer den andre, samt hans fru Euphemia Von Pommern. Man vet inte mycket om dem, speciellt inte Euphemia.

Vet ni i vilket slott de bodde mestadels? Hur var deras liv? Jag har läst att han inte var en populär kung pga ekonomin. Men hur mycket var hans eget fel egentligen, och hur mycket styrdes han?

Hanna (25 år) - 2017-01-29 22:45:53

Svar Se svaret på förra frågan! Om Euphemia, dotter till hertig Bogislav IV av Pommern, vet man väldigt lite. Hon nämns första gången i källorna 1307 och var då gift med Christoffer. På slutet av 1310-talet bodde paret i Pommern eftersom Christoffer hade försökt avsätta sin bror och drivits i landsflykt, men 1320 blev Christoffer kung och Euphemia alltså drottning av Danmark. Hon födde honom åtminstone tre barn, varav det yngsta 1340 blev dansk kung (Valdemar Atterdag). Hon dog 1330 och ligger begravd bredvid sin man i kyrkan i Sorö.

2017-02-06 12:20:44 - HG