Sök bland frågor

Fråga Hej! Jag har i samband med lite forskningar i lokalhistorien stött på en "inspector" på ett gods i en mellanhalländsk socken (Grimeton)i slutet av 1600-talet. Jag har dock inte fått någon helt exakt uppfattning av vad denne inspektor sysslade med. Var denne troligen en uppsyningsman med ungefär samma uppgifter som mer sentida inspektörer? Men med större maktbefogenheter? Var stod han i den tidens sociala ranordning, vilka ekonomiska omständigheter levde han och andra tillhörande denna "yrkesgrupp" vanligen under? Och fanns där en skillnad mellan inspekorbefattningen i Halland och övriga Skåneland å ena sidan och de traditionella svenska landskapen å den andra? Vänliga hälsningar, Simon

Simon (28 år) - 2014-04-29 20:02:55

Svar Inspektor står i regel för samma sak som förvaltare; Svenska Akademiens Ordbok definierar det sålunda: "person som (i allm. under ägaren l. självständig förvaltare) är arbetsledare på o. har uppsikt över landtegendom (utan att själv deltaga i landtbruksarbetet)". Gårdsfogde är ett ännu äldre svenskt ord som kan vara synonymt. Än idag förekommer inspektor eller inspektör som titel, åtminstone på gods här i Skåne.

En godsförvaltare hade ganska hög status. Det var ju han som var chef för hela den praktiska verksamheten på en herrgård. Ofta finns särskilt uppförda förvaltarbostäder på större herrgårdar, en bit ifrån herrgårdsbyggnaden och parken men ofta med en egen rätt ansenlig trädgård. Förvaltarna var dock i regel ofrälse (alltså inte adliga) och hade väl en status som ståndspersoner under adelsskiktet, kanske ungefär som prästen. Deras lönevillkor kunde säkert variera men låg långt över de övriga anställda på godset. Jag tror inte det var någon nämnvärd skillnad mellan de gamla danska landskapen och Uppsverige, annat än att godsen ofta var större här och ansvaret (och kanske lönen) därmed kanske var större, men jag känner inte till någon forskning om detta.

2014-05-02 11:41:48 - HG

Fråga Har hittat information om vit slavhandel på olika nationalistiska hemsidor. De jämställer den vita slavhandeln med t.ex. triangelhandeln. De säger också att de människor som utsattes för den vita slavhandeln hade det sämre, eftersom de t.ex. transporterades i båtar som var gjorda för gods och inte för slavar. Min fråga är, har det funnits någon vit slavhandel och kan den jämföras med slavhandeln som skedde t.ex. under triangel handeln? Kan man använda vit slav handel som ett begrepp eller är det bara något som man har hittat på?

Per (33 år) - 2014-04-29 09:26:49

Svar Med "vit slavhandel" brukar man framför allt avse när kvinnor tvingas till prostitution. Nationalencyklopedin ger följande definition: "rekrytering med tvång eller genom bedrägeri av kvinnor från Europa och USA till prostitution i Asien, Afrika eller Latinamerika." Detta skulle ha startat under slutet av 1800-talet. Numera går strömmarna snarare motsatt väg och kallas oftare "trafficking".

Det är svårt eller omöjligt att jämföra mänskliga lidanden. Slaveri har också genom historien inneburit många olika saker som haft högst olika konsekvenser för människorna. Ibland har slavarna utgjort ett slags överklass, som i Egypten under mamluksultanatet. I Sverige på medeltiden kunde man frivilligt gå i gäldslaveri, d.v.s. bli någons slav för en bestämd tid för att betala av en skuld (fram till 1330-talet då träldomen avskaffades i Sverige). Men ibland har slavarna levt under odrägliga förhållanden, och bland de allra värsta är säkert transportförhållandena för afrikanska slavar till Amerika under triangelhandelns tid. Mer om slaveri kan man läsa i historikern Dick Harrisons tredbandsverk "Slaveri. En världshistoria om ofrihet".

2014-04-29 11:15:04 - HG

Fråga När infördes bannbulla?

Saladdin (14 år) - 2014-04-29 09:09:16

Svar En bulla är en urkund; själva begreppet syftar på metallsigillet. Påvliga bullor, vilka började användas på 500-talet, är sigillförsedda dekret eller läroskrivelser (litteræ apostolicæ sub plumbo). Själva ordet kom dock i bruk först på 1200-talet. Från mitten av 1700-talet användes bullan alltmer sällan och ersattes av den påvliga encyklikan. Bullor och encyklikor citeras efter begynnelseorden.



En bannbulla är ett påvligt dekret där en lära eller en företeelse fördöms respektive en eller flera personer hotas med eller förklaras uteslutna ur den katolska kyrkan gemenskap (exkommunikation, bannlysning). Också biskopar kunde utfärda bannlysningar och andra kyrkostraff. Under medeltiden användes bannbullan i kampen mellan påven och den tysk-romerske kejsaren. Ett berömt exempel är bannbullan mot kejsar Henrik IV 1076, vilken innebar att alla kejsarens undersåtar löstes från sin trohetsed. För att upphäva bannet tvingades kejsaren underkasta sig påven, som befann sig på borgen Canossa. Kejsaren hade dessförinnan försökt att med tyska och italienska biskopars hjälp förklara påven för bannlyst.



Exempel på hot om exkommunikation är bannbullan Exurge Domine från 1520 mot Marin Luther. Bannlysningens syfte är att värna den rena läran och förhindra spridningen av falska läror. Även i den ortodoxa kyrkan används bannlysningen som ett kyrkopolitiskt redskap. Ett exempel är de ömsesidiga bannlysningarna är 1054, då påven och partiarken av Konstantinopel bannlyste varandra och därmed befäste schismen mellan öst- och västkyrkan. Denna bannlysning upphävdes 1965 genom ömsesidiga dekret av påven Paulus VI och den patriarken Athinagoras.

2014-04-29 14:42:47 - YMW

Fråga Varför får inte katolska präster gifta sig?

Saladdin (14 år) - 2014-04-29 09:08:23

Svar Katolska präster anses gifta med kyrkan och kan alltså inte också ha en fru. I den tidiga kristendomen fanns olika åsikter om celibat (att leva utan sex). Många ville att prästerna skulle leva i celibat för att inte ha någon annan lojalitet än till kyrkan och Gud. Men det var först på 1100-talet som det blev allmän regel inom den katolska kyrkan (och också då gick det flera århundraden innan alla präster slutat ha mer eller mindre officiella sambor). Då handlade det inte minst om striden mellan kyrkan och världsliga härskare (investiturstriden), där påvarna hävdade att kyrkan skulle vara mest möjligt fri från världsligt inflytande. Det brukar anses att celibatet inom katolska kyrkan inte är en egentligen religiös fråga utan en fråga om ordning och disciplin, och idag finns röster inom kyrkan för att det ska vara frivilligt, men de flesta katoliker håller ändå på prästernas celibat.

2014-05-02 11:52:42 - HG

Fråga Hej!
Jag läser i 1743 års dombok från Halmstad. Här berättar en man att när han kommit hem till sin kammare på kvällen efter avslutat arbete, så gjorde han kors för de båda dörrarna i rummet. En stund senare säger en pojke ”hur skall vi komma ut när det är gjort kors för dörrarna”. (Pojken och modern misstänks för trolldom.)
Att göra korstecken var, som jag förstår det, ett sätt att skydda sig mot ondskap. När man gjort kors för dörrarna på kvällen borde detta innebära att inget ont skulle kunna komma in i rummet.
Min fråga är om seden/bruket att göra korstecken vid dörrar var något allmänt utbrett och något som hade för vana att göra, eller är detta någon lokal eller udda företeelse?
Mvh
Andreas

Andreas (41 år) - 2014-04-28 09:18:08

Svar Korstecken var mycket riktigt en vanlig metod för att skydda mot det som var ont, inte minst vid hotande trolldom och djävulskap. Det kunde röra sig om såväl ritade som gestikulerade tecken. Gränser vid in- och utgångar, inte minst dörrar och trösklar, var dessutom laddade platser i den gamla folktron. Att göra olika tecken eller placera ut föremål på sådana ställen kunde ske för att skydda mot ont eller orsaka ont. Exakt hur utbredd just den aktuella seden var på 1700-talet är svårt att säga, men den var definitivt inte bara lokal eller udda. Folktrokällor från flera olika delar av Sverige nämner att kors ritats eller på annat sätt tecknats över eller framför dörrar. Syftet var vanligen att utestänga, men i vissa fall kanske istället innestänga, personer och väsen som troddes ha ont uppsåt (som häxor, maran och Djävulen) eller onda krafter i allmänhet.

2014-05-08 09:43:29 - MH

Fråga Hur många barn dog under digerdöden/pesten?

Felix (15 år) - 2014-04-23 08:56:53

Svar Det vet man inte. Det fanns ingen folkbokföring eller statistik på den tiden (1300-talet). Men det var många som dog. Vissa forskare tror att en tredjedel av Europas befolkning dog i digerdöden och på sina ställen ännu fler. Den drabbade alla kategorier i samhället, barn, gamla, rika, fattiga. Så antagligen var det väldigt många barn som dog.

2014-04-28 10:26:48 - HG

Fråga Var det vanligt att flickor blev bortgifta, i så fall vilken ålder?

Bengan (64 år) - 2014-04-23 08:51:00

Svar Jag antar att du menar om flickornas giftermål bestämdes av föräldrarna? Det framgår inte av frågan vilken tid eller plats du avser. Om du tänker på Sverige före det moderna samhällets tid, så var det nog olika i olika sociala grupper. Bland furstar och adel var äktenskapen ofta arrangerade av familjerna för att sluta allianser och överföra egendomar. Då kunde det förekomma att flickor lovades bort i mycket ung ålder. Den danske kungen Valdemar Atterdags dotter Margareta, som senare skulle bli regerande drottning i Sverige, Danmark och Norge, var t.ex. tio år när hon giftes bort med den norske kungen Håkon. Bonddöttrar och -söner var däremot ofta ganska gamla när de gifte sig, inte sällan 25-30 år, då de hunnit samla ihop pengar till en gård eller fått ta över föräldrarnas, och med så pass vuxna människor har det antagligen varit svårare att styra över partnervalet. Men även här kunde det förekomma brudar ner till 15-16 år i undantagsfall och givetvis har det också här förekommit att föräldrarna har haft mycket bestämda idéer om den blivande svärsonen, inte minst om han skulle överta gården.

2014-04-29 10:58:21 - HG

Fråga Jag har en fråga kring s.k. självspillare kring sekelskiftet 1900. Dessa personer obducerades ju inte sällan för att utesluta brott (och kanske till och med användes i undervisningen vid universitetet?). Men var kom de att begravas sedan? Jag förmodar att de skickades tillbaka till sin hemsocken och begravdes i anslutning till kyrkan? Eller kunde de hamna i Lund någonstans även om de kom från en by tillhörande en annan kommun? Tacksam för hjälp!

Anna (30 år) - 2014-04-14 14:53:07

Svar Bestämmelsen om självmördares begravning i stillhet avskaffades 1908. Antagligen hade de redan dessförinnan fått begravas i vigd jord, men när det tilläts har vet jag inte. En kollega menar sig ha sett i församlingars dödböcker att självmördare har sänts till lasarettet i Lund, men mer än så vet vi tyvärr inte om detta ämne. Du borde försöka hitta någon medicinhistorisk expertis.

2014-04-28 10:22:35 - HG

Fråga Hej! Håller på med ett arbete om det långa 1800-talet och revolutionernas tid. Har en fråga om hur vi använder oss av upplysningsidéerna idag? Har du något bra exempel?
MVH Linnea

Linnea (25 år) - 2014-04-09 17:03:07

Svar Det beror på vad man menar med "upplysningsidéerna". I bred mening kan man säga att allting i det västerländska samhället idag bygger på idéer om att människan kan hantera naturen och samhället med sitt förnuft, att alla människor är lika mycket värda och att alla ska ha inflytande på samhället. Men alla som räknas till kulturströmningen "upplysning" på 1700-talet var förstås inte överens om allt. Många av dem var t.ex. inte för demokrati eller för kvinnans likställning. Om man i snävare mening letar efter tydligt inflytande från speciella tänkare som brukar räknas till upplysningen, kan man t.ex. peka på Montesquieus tankar om maktfördelning inom politiken. Men det finns många möjliga svar på din fråga!

2014-04-11 15:27:17 - HG

Fråga Jag har genom Lunds stift fått fram ett herdaminne över Michael Tengvall som bland annat beskriver örlogsskeppet Sveriges haveri utanför Cadiz i Spanien. I denna sammanfattning framgår att Tengvall blivit uppmanad av professor Sommelius att skriva en redogörelse för olyckan, vilket han också gjorde (72 sidor). Professor Sommelius var vad jag kan förstå bibliotekschef i slutet av 1700-talet. Min fråga är om denna redogörelse finns kvar och hur jag - om det existerar - kan få tillgång till den.

Claes Göran (71 år) - 2014-04-08 14:02:26

Svar Den frågan har vi faktiskt tidigare fått och besvarat. Sök t.ex. på "Tengvall" bland våra frågor!

2014-04-09 16:24:40 - HG