Sök bland frågor

Fråga Hej!
Jag läser ett trolldomsmål från år 1687 i Halmstad, där en kvinna vid namn Anna har lagt ut ett rep utan för dörren till en urmakare. Han blir så småningom svårt sjuk, och man misstänker att Annas trolldom har orsakat detta. Hon skall också ha lagt ut trollknutor under hans säng.
Jag har i fler andra fall stött på just trollknutor som används vid förgörning, men jag har inte läst om något rättsfall där någon har lagt ut ett rep för att göra skada. Jag undrar om det finns någon teori om varför man lade ut ett rep? Är här någon djupare symbolik? Av resonemanget att döma tycks alla ha varit införstådda med att ett utlagt rep vid dörren innebar olycka och trolldom. Det måste ha varit "vedertaget" vid denna tid.
Bästa hälsningar,
Andreas

Andreas (41 år) - 2014-02-18 12:39:16

Svar Beträffande rep som trolldomsverktyg så beror dess syfte och den bakomliggande tanken i betydande grad på vad det var för slags rep, hur det såg ut, huruvida det från början var fullt synligt och så vidare. Egentligen skulle man alltså behöva veta om det finns eller inte finns mer specifika upplysningar kring detta i det här fallet. Det finns dock några allmänna trolldomsprinciper som eventuellt kan ligga bakom.

Om det rör sig om ett vanligt, oknutet och fullt synligt rep är det sannolikt fråga om en varning eller ett hot om förgörning. Detta kunde i sig tänkas som en sorts förgörning i förlängningen. Ibland talades det om ”onda undsägelser”, ”ofärdsspådom” eller att ”jätta för ont”. Även om sådant ofta förknippades med illavarslande ord och formler kunde det också iscensättas genom mer konkreta tecken eller omen. Tanken med repet kan då ha varit ett hot om hängning eller dylikt, eller möjligen att repet skulle symbolisera en orm (det senare är dock mindre troligt). Att trolldom definitivt var i görningen visar ju hur som helst trollknytena som påträffades under urmarkarens säng. Domstolen och andra människor kan helt enkelt ha resonerat så att ett föremål – egentligen nästan vad som helst, men i det här fallet ett rep – hade lagts ut för urmakaren och tillsammans med trollknytena och sjukdomen blev alltsammans tydliga tecken på trolldom. I så fall behöver inte alla inblandade ha förstått exakt vad repet betydde.

En möjlighet som har samband med ovanstående tolkning är dock att det skulle kunna handla om ett rep som använts för att hänga brottslingar, även om inget sådant framgår av din fallbeskrivning. Det finns exempel från 1600-talet på att sådana rep stulits från galgbackar och använts i trolldomssyfte. Många föremål som hade med död och inte minst avrättade missdådare att göra ansågs ha magisk kraft. Sådan materia kunde lämpa sig för exempelvis förgörningsmagi. Tanken i detta fall kan då ha varit att repets dödskraft eller samband med en avrättad brottsling skulle smitta av sig på urmakaren. Även självmördares hängningsrep kunde användas för trolldom. Det bör emellertid påpekas att rep från galgbackar och självmordsrep trots allt inte tycks ha brukats för just förgörning i någon större utsträckning, åtminstone inte i Sverige.

Om det däremot rör sig om ett rep med knutar på är frågan ganska lätt att besvara: ”knutmagi”, till exempel i form av en eller flera knutar på en bit rep, gick ofta ut på att binda något, exempelvis någons hjärta (som i kärleksmagi) eller livskraft/hälsa/håg. På det sättet ansågs man kunna påverka folks fysiska eller mentala tillstånd. Knutmagi kunde alltså brukas även till förgörning och förbannelser. Inte sällan kombinerades metoden med att någon lämplig formel eller liknande lästes över knuten eller i samband med knytandet.

Metoden att placera ett trolldomsföremål vid ingången till någons boning är i sin tur rätt vanlig. Ibland kunde föremålet döljas, till exempel genom nedgrävning, så att trolldomens målperson inte skulle märka att han eller hon passerade över det. På liknande sätt gjorde man ofta med trollknyten, vilka ju även i det här rättsfallet sades ha gömts under urmakarens säng. Men, som sagt: såvida repet var synligt och oknutet bör den förstnämnda tolkningen vara rimligast.

2014-02-25 08:52:12 - MH

Fråga Jag är intresserad av att veta vilken makt adeln hade över bönder i Skåne under tiden 1500-1658, då det var danskt. Bl.a. blev Christian II avsatt när han försökte inskränka deras makt. Jag har svårt att finna böcker som tar upp detta ämne. Hur skilde sig de skånska lagarna från de andra i Danmark och var det stor skillnad mot de svenska lagarna. Finns det någon som är expert på detta område som jag kan få kontakt med.

Sven (0 år) - 2014-02-17 19:05:05

Svar Det beror på vilka skånska bönder man menar. Skåne var på en gång det mest adelsdominerade landskapet i Danmark, och det som hade flest självägande bönder. De senare fanns företrädelsevis i Göinge och hade en ställning liknande de svenska skattebönderna. Kronan la dock på dem allt större pålagor i samband med försvaret mot Sverige. På slätten var de flesta bönder fæstebønder under adliga godsägare och hade i huvudsak samma ställning som sådana på andra håll i Danmark. Särskilt de som bodde närmast herrgården, veckodagsbönder (ugedagsbønder), var starkt bundna till adelsmannen och hade plikt att alltid ställa upp med dagsverken (hoveri). Från början av 1500-talet hade adeln också hals- og håndsret över sina bönder, vilket innebar att godsägaren fungerade som åklagare och polis och exekverade eventuella straff (men han var inte domare). Många adelsgods, och en del kronogods, var också birk, de hade birkeret d.v.s. utsåg egna domare och ingick inte i häradsrätterna. Många godsägare hade också patronatsrätt, alltså utsåg den lokala prästen. Detta skilde sig på många sätt från svenska förhållanden, men många av dessa adelsprivilegier blev kvar sedan Skåne blivit svenskt.

Det finns mycket skrivet om de danska böndernas förhållanden. Klassikern är Fridlev Skrubbeltrangs ”Det danske landbosamfund” (1978). Två pensionerade historiker från högskolan i Kristianstad kan mycket om detta, Sten Skansjö, som bl.a. skrivit en utmärkt, kort ”Skånes historia”, och Gert Jeppsson, som skrivit många artiklar i tidskriften Ale. Om bönderna i Göinge se Stefan Perssons doktorsavhandling ”Kungamakt och bonderätt” (2006). Skånska förhållanden under dansk tid behandlas också översiktligt i Harald Gustafsson, "Skåne i Danmark" (2008).

2014-02-21 11:30:41 - HG

Fråga Vilken var den mest framgångsrika feministiska rörelsen i historien och varför?

Isabel (24 år) - 2014-02-17 15:12:56

Svar

0000-00-00 00:00:00 -

Fråga Hej!

År 1387 på askondagen slog fogden på Beritzholm ner ett bondeuppror på/vid Södra Åsums kyrkogård. Jag skulle vilja veta mer om denna händelse och frågar Er då om Ni måhända äger vetskap om detta?

Germund (37 år) - 2014-02-13 09:38:17

Svar Den enda källan om händelsen är de s.k. skånska annalerna (Annales Scanici), som antagligen fördes vid Lunds domkyrka. Där står under 1387 (i svensk översättning): "Åstadkoms stort manfall bland bönderna på själva Åsums kyrkogård i början av fastan genom en viss Bydelbach, kungens fogde på slottet Biritzholm." Beritzholm (nära nuvarande Bjärsjölagård) var ett kungligt slott, och Otto Bydelsbak var hövitsman där. Varför han och bönderna bråkade vet vi inte. Händelsen omnämns kort av Ingvar Andersson i hans "Skånes historia. Senmedeltiden" (1974) s. 335-336.

2014-02-13 17:07:16 - HG

Fråga Hej. Jag undrar hur de under antiken i Grekland och i Rom i dess glansdagar klädde sig och gjorde/arbetade med under vintern? Det var ju då som nu under december-februari bara ca 10-15 C, och under nätterna kan det ju bli runt nollan även där nere.

Andreas (36 år) - 2014-02-06 15:37:04

Svar Jag tror man svepte tjocka yllemantlar utanpå de vanliga kläderna. Och jag antar att man gjorde som alltid i lantbrukssamhällen under vintern, sysslade med olika underhållsarbeten, reparationer av redskap etc, som man kunde göra inomhus, och skötte djuren. I städerna har nog, då som nu, årstidernas växlingar haft mindre betydelse för arbetet. Mest märktes det nog i vilka matvaror man hade till hands, vilket alltid var årstidsbundet i det förindustriella samhället.

2014-02-11 15:58:02 - HG

Fråga Hej! Vad hade konstnärer i Italien på 1500 talet-1600 talet tex Caravaggio på sig för typ av kläder?

Karl (18 år) - 2014-02-04 13:53:43

Svar Om man tittar på självporträtt från tiden finner man att konstnärerna ofta hade ganska vanliga kläder på sig, som folk flest i bättre samhällslager. Ibland är de t.o.m. påfallande välklädda, som t.ex. Judith Leyster, som på sitt självporträtt från 1633, där hon sitter vid staffliet med en pensel i högsta hugg, har en stor, krusad vit krage, säkert en dyrbar sak som helst inte skulle få färgfläckar. Man kan sålunda misstänka att de egentligen hade enkla, oömmare kläder, i varje fall ytterst på sig (det var ju ofta kallt inomhus, folk då var mycket mer påklädda än nu), när de målade, men när de visar upp sig i sina verk har de tagit söndagskläderna på. Men fråga gärna någon konsthistoriker vid ämnet konstvetenskap, vi historiker är inte så hemma på dessa ting.

2014-02-04 15:56:25 - HG

Fråga Imperialismen i Nordamerika. När och varför lämnade man tillbaka landet till indianerna och vet man hur det gick till?

Frida (16 år) - 2014-02-03 11:45:25

Svar Jag vet inte riktigt vad du menar - inte har man väl lämnat tillbaka landet? De europeiska kolonisterna drev steg för steg tillbaka indianerna och fick dem, under mer eller mindre tvång, att skriva på avtal som överlämnade land till kolonisterna. I USA under 1800-talet innehöll dessa avtal ofta klausuler om vissa områden som skulle bli kvar under stammens förvaltning; det var de som blev dagens indianreservat, där stammen i fråga i viss mån styr sig själv och disponerar över landet. Men den politiska suveräniteten har indianerna ju inte fått tillbaka; de är medborgare i USA (eller Kanada).

2014-02-04 15:46:33 - HG

Fråga Hej, jag har lite frågor angående första världskriget.

Hur präglade kriget och freden USA:s identitet? Hur kommer man att använda sig av dessa händelser som nation?

Tacksam för svar!

Andrea (25 år) - 2014-02-03 10:11:24

Svar Man kan nog inte säga att första världskriget i sig spelat någon stor roll för amerikansk identitet. Men det visar på ett intressant sätt USA:s nya betydelse i världen i början av 1900-talet och landets svårigheter att hantera denna betydelse.

Första världskriget var första gången som USA ingrep direkt i Europas angelägenheter, vilket var en viktig nyhet. Dittills hade man försökt isolera sig från Europa och undvika allianser med andra stater. Krigsdeltagandet bekräftade USA:s nya roll från 1800-talets slut som en internationell stormakt men också att man inte riktigt visste hur rollen skulle spelas eller ens om man skulle acceptera den. Några få amerikaner, bl.a. expresident Theodore Roosevelt, hävdade att USA borde gå in på de allierades (ententens) sida därför att det sted mot USA:s intressen om Tyskland skulle vinna kriget. För de flesta amerikaner var det emellertid inget tillräckligt argument, även om flertalet amerikaner sympatiserade med de allierade. Dessa sympatier berodde på att en majoritet av amerikanerna härstammade från länder som tillhörde eller sympatiserade med de allierade, på att man hade nära ekonomiska förbindelser med Storbritannien och på att Storbritannien och Frankrike ansågs motsvara USA:s demokratiska ideal bättre än Tyskland. Det har argumenterats för att amerikanerna (åtminstone gemene man) gärna uppfattar internationell politik som en kamp mellan det goda och det onda, och så var det i viss mån även här. Det var ett problem att det tsaristiska Ryssland också var en av de allierade, men efter den första ryska revolutionen i mars 1917 trodde många att även Ryssland var på väg att bli en liberal demokrati. När USA i april 1917 gick in i kriget var det enligt president Woodrow Wilson för att "trygga världen åt demokratin". Wilsons berömda "fjorton punkter" från början av 1918 utmålade en ny världsordning med kollektiv säkerhet, öppenhet och ett slut på den traditionella europeiska maktbalanspolitiken, som amerikanerna gav en del av skulden för kriget. Alla amerikaner var dock inte eniga; somliga ville fortsätta att hålla sig utanför kriget. En del tyskamerikaner motsatte sig inträdet av lojalitet mot det gamla hemlandet, och många irländskamerikaner motsatte sig det av hat mot Storbritannien. Man införde lagar som gjorde det praktiskt taget olagligt i USA att protestera mot krigsdeltagandet, och många tyskamerikaner utsattes för trakasserier, vilket påminner en del om senare förhållanden för misstänkta minoriteter också under andra världskriget, kalla kriget och kriget mot terrorismen.

Efter kriget vände stämningen. Wilson misslyckades med att få genom mycket av sitt program på fredskongressen i Paris, och USA:s senat vägrade att godkänna Versaillesfördraget eller amerikanskt medlemskap i Nationernas förbund; det senare berodde också på att en del var rädda för att att USA som medlem av NF skulle kunna bli tvunget att gå i krig utan att kongressen beslutat om det. Under mellankrigstiden var isolationisterna starka i USA, även om regeringen i praktiken fortsatte att engagera sig mycket i Europa med informella (ekonomiska och diplomatiska) medel. Allt fler menade att landet i själva verket blivit inlurat i kriget av bankirer som lånat de allierade pengar och krigsmaterieltillverkare som ville tjäna pengar. Det hölls t.o.m. undersökningar i kongressen i början av 1930-talet där man försökte bevisa dessa konspirationsteorier. Det lyckades man inte hitta bevis för, men man slog ändå fast att det varit så.

När andra världskriget närmade sig började man så smått att omvärdera deltagandet i första världskriget, vilket syntes bl.a. i filmen "Segeant York". Efter andra världskriget har första världskriget kommit mycket i skymundan och, liksom i resten av världen, ofta setts som ett stort tragiskt missöde - antagligen därför att vi ju vet att kriget inte, som Wilson också sade (fast han var inte den förste som sade det), blev "the war to end all war" utan kom att följas av ytterligare ett världskrig.

2014-02-11 15:54:32 - MA

Fråga Mjölkdrickande:
Drack man mjölk i det gamla svenska jordbrukssamhället?
Jag har nu både sett på Historieätarna i TV och läst i kurslitteratur i ekonomisk historia att 'man'(vanligt/fattigt folk) sällan drack mjölk utan istället gjorde smör av mjölken för att sälja (el betala skatter och avgifter). Men gör man inte smör av grädde? Vad hände i så fall med skummjölken? Det är väl ett utmärkt livsmedel(?). Runt 1900 var Sverige så rikt att grisarna fick den har jag hört, men hade t ex fattiga torpare råd med det tidigare?

Anders (50 år) - 2014-01-29 09:10:46

Svar Generellt försökte man bevara mat så länge som möjligt i det äldre samhället. Därför var det knappast vanligt att man drack färsk mjölk. Den användes till att göra smör eller ost, som höll sig länge, eller sattes att surna till olika varianter av surmjölk. Vid smör- och osttillverkning fick man skummjölk och vassla som biprodukter, och dem drack man förmodligen eller tog till vara på på något sätt (på Island t.ex. gjorde man skyr av vasslan).

2014-01-29 15:53:05 - HG

Fråga Hej
Varifrån kom det första kompanierna (regementet) i norra Skåne som Georg Henrik Lybecker var befäl för? I sin bok om Karl XI skriver Göran Rystad att det var "uppländska " soldater. Menade han solddater från Uppland eller soldater från landskap uppifrån landet, från Skåne sett?

Kenneth (63 år) - 2014-01-27 09:28:33

Svar Antagligen menar han "uppifrån landet". Grunden för uppgiften är förmodligen en passage i Alf Åbergs avhandling från 1947, "Indelningen av rytteriet i Skåne". Åberg skriver att man, när man i januari 1659 skulle sätta upp ett nytt ryttarregemente, bestämde att inte värva ryttare från Skåne; därför utgick värvningsplakat ("reklam" för att ta värvning) till hela Sverige (alltså inte till Skåne). Senare på samma sidor skriver Åberg flera gånger om värvningarna i "Uppsverige". Det verkar som om Åberg använde "Uppsverige" om själva riket Sverige, som Skåne, Halland och Blekinge inte ingick i vid denna tid (de var ett eget hertigdöme Skåne), och ryttarna borde därmed ha kunnat komma varifrån som helst, Götaland, Svealand, Norrland eller Finland. Jag är inte säker på att de samtida källorna använder Uppsverige i den meningen (fast jag har inte kontrollerat); i äldre tid betydde det ofta landskapen kring Mälaren i motsättning till Götalandskapen. "Uppländsk" användes mig veterligt på denna tid endast om landskapet Uppland och det får nog närmast betraktas som en liten miss att Rystad använder det ordet.

2014-01-29 13:57:57 - HG