Sök bland frågor

Fråga Hur lyckades greven Magnus Gabriel De la Gardie (1622-1686) bli drottning Kristinas gunstling? Vilken för sorts relation hade han med henne? Varför bröts den och hade han några utomäktenskapliga barn som idag har levande ättlingar, då den grevliga ätten dog ut 1695.

Henrik (26 år) - 2013-11-30 19:42:53

Svar Magnus Gabriel tillhörde en av de förnämsta ätterna, han hade rest i Europa och var utan tvekan till bildning och intressen en person som passade för hur Kristina ville ha sitt hovliv. Han blev central vid hovet och en viktig rådgivare till drottningen. Han var bl.a. riksskattmästare och generalguvernör i Riga. Det var naturligtvis lätt för en sådan person, också avundad av många, att komma i onåd, men jag känner inte till någon modern forskning om varför Kristina blev negativt inställd till honom. Med sin hustru Maria Eufrosyne, Karl X Gustavs syster, hade han inga barn, och man känner heller inte till eventuella oäkta barn.

2013-12-05 15:25:22 - HG

Fråga Hej! Jag jobbar med en fördjupning om inbördeskriget i Somalia. Min fråga är vad hände efter sommaren 2006 i Mogadishu? Eller rättare sagt vad hände från 2006 fram tills att inbördeskriget "tog slut" (vet att det pågår än idag).

Shinaze (26 år) - 2013-11-28 19:31:55

Svar Det finns en bra översikt över händelseutvecklingen i Somalia på BBC: http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-14094632.

2013-12-05 15:16:54 - HG

Fråga Hej!
Jag har läst om en person som på 1700-talet fick Karl XII:s resolution på adliga privilegier för sig och sina efterkommande. Detta bekräftades av kungen vid två tillfällen. Något adelskap utdelades dock inte till honom av kungen. Hur är det möjligt att ha adliga privilegier utan att vara adlad?

Örjan (44 år) - 2013-11-28 08:33:53

Svar Jag skulle tro att det var möjligt att få del av adelsprivilegierna, alla eller delar, som ett nådevedermäle utan att för den skull adlas. I varje fall på 1500-talet förekom det att kronan delade ut frälsefrihet som tack för tjänster, utan att formellt adla mottagaren, och ingenting hindrar väl att den enväldige Karl XII också skulle ha kunnat differentiera sin nåd på detta sätt. Det förekom också att folk blev adlade, eller sade sig vara adliga, utan att för den skull introduceras på riddarhuset. Därför fanns det (och finns fortfarande) s.k. ointroducerad adel. Det fanns alltså flera grader av adelskap och tillgång till priviligierad ställning.

2013-12-05 15:14:42 - HG

Fråga Stenbocks kurir, red han eller åkte han vagn? Vad VET man? Personligen tvivlar jag på att man i vagn 1710 kunde färdas 90 mil på 3 dygn = 18KM/timme på det vägnät som Sverige hade. Vet man vilket datum/tid han kom till Stockholm? Kan det vara möjligt att han sov i vagn och red merparten av stäckan? Vad säger ni?
Tack

Odd (65 år) - 2013-11-24 13:33:24

Svar "Stenbocks kurir" är namnet på en dikt av Carl Snoilsky i hans svit Svenska bilder från 1881. En gång var dessa dikter med motiv ur svensk historia mycket populära och ända fram till mitten av 1900-talet har många skolbarn utantill fått lära sig om kuriren som inte skonade sig utan red natt och dag för att till hovet i Stockholm meddela nyheten om Magnus Stenbocks seger över danskarna vid Helsingborg 1710. Dikten återgår på en verklig händelse. Henrik Hammarberg hette Stenbock adjutant, som sändes till Stockholm med segerbudskapet direkt efter slaget. Hans reseräkning finns bevarad, jag har inte sett den men av den lär framgå att han faktiskt tillryggalade sträckan på tre dygn, dock inte till häst utan i vagn. Redan detta låter smått otroligt, men om man hela tiden lyckades få fram utvilade hästar vid skjutshållen och också hade flera kuskar som kunde byta av varandra, har det tydligen varit möjligt att genomföra en resa utan stopp. Med den tidens vägar måste Hammarberg ha varit ordentligt omskakad vid framkomsten.

2013-11-26 15:24:01 - HG

Fråga Fanns Robin Hood på riktigt? Är berättelsen om honom en sann legend?

Jenny (21 år) - 2013-11-20 13:49:37

Svar Ja, det fanns antagligen en rövare med ungefär detta namn i England i början av 1300-talet, men senare har många legender spunnits om honom, han har flyttats bakåt i tid och personer och händelser har lagts till; dagens Robin Hood-historier har inte mycket med verkligheten att göra. Dick Harrison har skrivit en bok om detta, och också en utmärkt kort artikel som finns här: http://www.popularhistoria.se/artiklar/robin-hood-mannen-bakom-myten/.

2013-11-26 15:37:32 - HG

Fråga På vilket sätt förändrades slotten när Vasaslotten kom? På vilket sätt skiljer sig vasaslotten från de tidigare slotten?

linda (23 år) - 2013-11-18 15:00:12

Svar Tidigare var slotten framför allt försvarsborgar. Nu blev slotten mer av praktbyggnader, som skulle vara vackra och bekväma. Representation och ett värdigt hovliv prioriterades högre när Sverige hade en inhemsk kungadynasti. Man lade större möda på vackra inredningar på gamla slott, som man idag kan se t.ex. på Kalmar slott, eller byggde nya med ett imposant yttre, som Vadstena slott. Men samtidigt var slotten fortfarande militärt viktiga, och krigskonstens utveckling, framför allt de effektivare kanonerna, ledde till att man började byggda runda torn (som var svårare att skjuta sönder) och omge slotten med vallar och bastioner.

2013-11-20 13:17:22 - HG

Fråga Hejsan!

Mitt namn är Rasmus och just nu pluggar jag ett Europa-program, en utav de kurser vi läser har att göra med Europahistoria och inom det ämnet har jag en fråga.

Jag har suttit och läst en del litteratur och snubblade över analysen att absolutismen i Västeuropa tog slut ganska fort i jämförelse med Östeuropa där Tsar-Ryssland existerade fram tills 1900talet. Missar jag något totalt uppenbart som gjorde att tsarens Ryssland enklare kunde behålla absolutismen så pass länge medan det inte fungerade något större period i Västeuropa?

Rasmus (21 år) - 2013-11-15 20:43:22

Svar För det första känns det forskningsmässigt förlegat att tala om "absolutismen" som en enhetlig företeelse i Europa. I vissa länder gjorde sig kungarna visserligen tidvis mer eller mindre enväldiga, men aldrig totalt. Absolutismen var ofta mer något som kungarna strävade efter snarare än något de uppnådde. Viktigare är att statsmakten organiserades fastare i många länder, antingen de var enväldigt styrda eller inte.

För det andra rådde det mycket olika utgångspunkter. I Väst- och Centraleuropa fanns en tradition från medeltiden av ständerförsamlingar och konstitutionella arrangemang som band furstemakten. Relationen mellan härskarna och eliten präglades av förhandlingar, även om styrkeförhållandena växlade. I Ryssland fanns inte någon motsvarande konstitutionell tradition. Den ryska absolutismen hade också djupare religiösa motiveringar, med rötter tillbaka till det bysantinska kejsardömet. Det ryska samhället var annorlunda uppbyggt, framför allt saknades länge självständiga, borgerliga grupper. Allt det bidrog antagligen till att enväldet varade längre i Ryssland - även om man ska komma ihåg att härskare som de tyska och österrikiska kejsarna också hade en mycket stark personlig maktställning lika länge.

2013-11-20 13:22:18 - HG

Fråga Hej, läser med förvåning Christopher O'Regans bok "Gustaf III:s Stockholm. Glimtar ur 1700 talets stadsliv". För mig är uppgifterna helt nya, med ett vackert, renligt, rättvisare Stockholm. Jag har fått lära mig om en obeskrivlig stank, flugmöten och "se upp". Vad är er åsikt?

Od (65 år) - 2013-11-10 10:19:33

Svar Det O'Regan skriver är inte direkt fel, han ger intressanta inblickar i livet i det gustavianska Stockholm, särskilt medelklassens och elitens liv. Men jag känner inte igen hans bild av den traditionella uppfattning han menar sig revidera. Ingen har hävdat att livet för alla bara var jämmer och elände, att det rådde rättslöshet och godtycke och att en massa människor levde under svältgränsen!

Däremot vet vi rätt väl genom social- och ekonomhistorisk forskning att Stockholm var inne i en stagnationsperiod under denna tid. Det gick dåligt ekonomiskt för många näringar i staden. Befolkningen växte knappast alls mellan 1750 och 1850, och den skulle ha minskat p.g.a. den höga dödligheten om det inte hade varit en stor inflyttning från landsbygden. De hygieniska förhållandena var alltid dåliga i större städer, även om det kan diskuteras om Stockholm var värre än många andra storstäder. De exemplen O'Regan ger på att att man försökte hålla ordning på gatorna och att förbrytelser straffades är knappast sensationella. Ordningsväsende och rättsväsende, mer eller mindre fungerande, har alltid funnits i städerna. Det var nog hårt för många att leva i Stockholm på den tiden, och det skulle nog ha framstått som smutsigt och obehagligt om någon från vår tid kunde förflyttas dit, men givetvis fanns det också ljusa stunder, vackra vyer och friska människor då också.

2013-11-13 13:28:28 - HG

Fråga Sedan några decennier pågår tydligen en forskning där man genom studier av DNA från både levande och sedan länge döda människor söker kartlägga forntida folkvandringar och nu levande folkgruppers ursprung. Hur seriöst är allt detta? Vilka är de metodiska problemen? Vad har man kommit fram till?

Tobias (54 år) - 2013-11-09 19:01:47

Svar Forskningen kring migration med hjälp av DNA-analys pågår på flera håll i världen och anses mycket seriös. Hur tillförlitlig den är och vilka metodiska problem som finns är knappast en fråga en historiker kan svara på, eftersom det handlar om naturvetenskapliga metoder. En bra introducerande artikel finns i den utmärkta tidskriften Forskning och framsteg: http://fof.se/tidning/2002/7/tidig-folkvandring-fran-asien. Det förefaller där som om ett av de viktigaste resultaten hittills är att de flesta folkslag är mer blandade med varandra än man tidigare trott.

Jag tror det är viktigt i samband med denna forskning att man inte använder genetiska samband i historien som politiska argument. Att ett folk är mer eller mindre "rent" eller har bott längre eller kortare tid på ett ställe gör det inte "bättre" eller "sämre" eller ger något folk mer rätt än andra. Om man bara har det klart för sig, kan det givetvis vara intressant att kunna studera migrationsvågor och kulturmöten också där de skriftliga källorna tiger.

2013-11-14 11:14:20 - HG

Fråga Ideologierna som marxism, konservatism och liberalism under 1800-talet var relativt extrema i jämförelse med dagens partier som identifierar sig med dessa ideologier, men hur har egentligen dessa ideologier förändrats sen 1800-talet?

Tora (17 år) - 2013-11-08 10:34:25

Svar Det är en jättestor fråga som inte kan besvaras kort! Läs en idéhistorisk översikt, t.ex. Sven-Eric Liedmans "Från Platon till kriget mot terrorismen. De politiska idéernas historia" (2006). Generellt kan man kanske säga att i den industrialiserade västvärlden har den ideologiska skalan "krympt"; de flesta bekänner sig idag till representativ demokrati och någon form av socialt balanserad marknadsekonomi. Det finns få revolutionära socialister, och inte heller många socialister som helt vill förstatliga näringslivet. I andra ändan av skalan finns det få konservativa som inte har accepterat den liberala demokratin och ekonomin; de svenska Moderaterna brukar t.ex. beskriva sig som värdekonservativa men ekonomiskt liberala. De flesta partier trängs på ett socialliberalt mittfält. Kanske är uppgången för nationalistiska pariter, som Sverigedemokraterna, det franska Front National eller det österrikiska Freiheitspartei den största utmaningen mot denna konsensus, men å andra sidan är dessa partier också i regel försvarare av den marknadsliberala välfärdsstaten; det är deras nationalism och främlingsfientlighet som gör dem extrema.

2013-11-14 11:21:46 - HG