Sök bland frågor

Fråga Hej!
Jag går igenom Halmstads länsräkenskaper för vår danska tid här i Halland. År 1618 stötte jag på de bokförda kostnaderna i samband med en trolldomsprocess där en man och hustru stod anklagade. Maken dömdes som skyldig och brändes på bål, medan hustrun frikändes. Tyvärr är detta en tid när domboksmaterial saknas, så det går inte att få fram några detaljer om processen.
Min fråga är hur vanligt det var att män avrättades för trolldom? Finns det någon ungefärlig siffra på procentuell fördelning mellan män och kvinnor? Vad jag har förstått så förekom det avrättningar uppe i lappmarkerna av trollkunniga män, men hur såg bilden generellt ut i Skandinavien vid denna tid? Skillnad på norra och södra delen etc?
Bästa hälsningar,
Andreas Karlsson

Andreas (41 år) - 2014-04-01 09:17:21

Svar Generellt i Europa var det betydligt vanligare att kvinnor anklagades, dömdes och avrättades för trolldom än män. En siffra jag sett är 80 % kvinnor. Undantagen fanns i norra Europa. I nordligaste Sverige var det mycket riktigt många män som anklagades (jag har ingen siffra där), i Finland en majoritet män (60 % av de anklagade och 75 % av de fällda). På Island nästan bara män, av totalt 22 avrättade var det endast en kvinna.

Detta och mycket annat om häxprocesser kan man läsa i Bengt Ankarloo, "Satans raseri. En sannfärdig berättelse om det stora häxoväsendet och omgivande länder" (2007), som sammanfattar mycket svensk och internationell forskning på området.

2014-04-01 13:22:07 - HG

Fråga Tack för svaret angående vilken flagga som det är man ofta ser i svenska journalfilmer och svartvita bilder från 20- och 30-talet. Det verkar dock märkligt att den mörka, röda färgen i den skånska flaggan skulle ge en så pass ljusgrå nyans medan den ljusare gula blir mörkgrå på bilden. Jag visste inte heller när jag ställde frågan, att det också finns en "nordisk flagga" med rött kors och gula fält, alltså en omvänd skånsk flagga (se http://www.heraldik.se/artiklar/skane.html). Användes denna kanske flitigt under den aktuella perioden, men varför i så fall? Det finns massor av svartvita exempel på flaggor med ljusa fält och mörka kors. Titta t.ex. på detta Youtube-klipp från Svenska flaggans dag 1930 på Stockholms stadion: http://www.youtube.com/watch?v=mT1dSDSrMmk. En minut in i klippet finns en parad av flaggor som har ljusa fält och mörka kors, tvärtemot vad man skulle förvänta sig. Det borde rimligen röra sig om svenska flaggor med tanke på sammanhanget, men varför är det "omvända" nyanser på de svartvita bilderna? Är det ett optiskt fenomen och en fråga för fysiska institutionen istället, kanske?

Anders (55 år) - 2014-03-26 19:41:31

Svar Tydligen ligger ett optiskt fenomen bakom, åtminstone enligt detta tips frågelådan har fått in från en trogen läsare/frågare:

Hej! Med anledning av svaret på fråga 6235 har jag googlat på "ortokromatisk film" och på Wikipedia finns litet om fenomenet, som gör att svenska flaggan på äldre foton kan synas ha omvänd färgsättning. Hälsningar Thomas Ålander, Knivsta

2014-03-31 12:51:53 - HG

Fråga På gamla bilder och journalfilmer från 20- och 30-talen ser man ofta en flagga med mörkt kors och ljusare fält. På de svartvita bilderna ser flaggan ut som den svenska, men med omvänd färgsättning. Jag vet med 100% säkerhet att bilderna och filmerna är svenska, ofta i nationalistiska, sammanhang. Jag tror inte heller att det rör sig om landskapsflaggor, där den östgötska skulle motsvara färgsättningen. Titta t.ex. på följande länk där flaggan bevisligen är hissad i Skåne: http://www.ystadsallehanda.se/sjobo/article2119341/Solvallas-historia-kartlaggs.html
Vilken flagga är det?

Anders (55 år) - 2014-03-23 23:13:11

Svar På bilden ser den ut som den skånska flaggan. Denna lanserades av professor Martin Weibull i Lund under slutet av 1800-talet, som ett led i hans skandinavistiska intresse och därmed förknippade arbete för att lyfta fram skånsk historia. Skånsk regionalism och svensk nationalism gick på denna tid ofta hand i hand och det kan förklara att den förekommer i det du kallar nationalistiska sammanhang. Flaggan förekom sporadiskt under en stor del av 1900-talet men blev inte mer allmänt använd förrän på 1990-talet. Om någon av de bilder eller filmer du har sett är från andra delar av Sverige, blir saken genast mer mystisk.

2014-03-26 16:02:28 - HG

Fråga Hej jag har en fråga angående amerikanska revolutionen. Vilka fick rösta efter amerikanska revolutionen, var det som i franska revolutionen där man var tvungen att fylla vissa krav för att kunna vara en ''aktiv medborgare''?

Kevin (20 år) - 2014-03-22 22:26:24

Svar Rösträtten bestämdes på delstatsnivå och varierade alltså mellan de olika delstaterna. I regel gällde att man måste inneha en viss egendom för att rösta. Indianer kunde inte ha rösträtt, inte heller kvinnor och i praktiken heller inte de flesta svarta; i vissa delstater fanns också religiösa begränsningar. Det har beräknats att cirka hälften av de vuxna, vita männen hade rösträtt i början av självständigheten.

2014-03-26 16:17:18 - HG

Fråga Hej! Mitt namn är Sara Hjalmarson och jag är en frilansjournalist som ska skriva en artikel för en historietidning. Det är bara det att jag inte kan så mycket historia. Jag försöker komma på en händelse, som förstört historien och som inträffat i Norge eller Danmark. Det kan t.ex. vara en brand, olycka eller ett krig då historiska dokument förstörts. Kan ni komma på en sådan?

Sara (30 år) - 2014-03-18 14:38:59

Svar Det var ju djärvt att ge sig på att skriva om ett ämne man inte vet något om - ungefär som om en historiker skulle skriva om kärnfysik... Men jag kan tipsa om Köpenhamns brand 1728. Stora delar av staden brann ner, och då också åtskilliga ovärderliga historiska dokument, som delar av Árni Magnússons mödosamt hopsamlade isländska handskrifter (den arnamagaeanske samling), hela universitetsbiblioteket, stadens arkiv och stiftets arkiv. Där förstördes verkligen mycket historia! Några bra nätsidor om branden är http://wayback-01.kb.dk/wayback/20100504144337/http://www2.kb.dk/udstillinger/astroweb/observatorier/brand1728.html, http://www.historie-online.dk/nyt/bogfeature/bybrand.htm och http://da.wikipedia.org/wiki/K%C3%B8benhavns_brand_1728.

2014-03-19 08:41:22 - HG

Fråga Kan Fritjof Aatu Hilma-Sofianpoika Lakkala (1897-1936)vara Fridtjof Wedel-Jarlsberg Nansens oäkta son?
http://nordiskslekt.com

Fredrik (32 år) - 2014-03-01 16:06:17

Svar Jag kan inte hitta någon uppgift om att den norske polarfararen Fridtjof Nansen (som på mödernet härstammar från den norska adelssläkten Wedel-Jarlsberg, även om han mig veterligt inte använde det namnet) skulle ha haft oäkta barn. Inte heller förefaller han ha varit i norra Finland, där personen i fråga föddes. 1896 hade han återkommit efter Fram-expeditionen, arbetade med en bok om den (som kom 1897), och tillträdde 1897 som professor i zoologi vid universitetet i Kristiania. Han var dessutom gift. Men han kan förstås ändå haft tid till något snedsprång, även om det inte är dokumenterat.

2014-03-06 14:58:39 - HG

Fråga Hej,
Jag skulle vilja fråga allmänt genom den svenska historien de senaste 0-400 åren om man har kunnat se några breda samhällstendenser som depression, sorg, förnekelse eller apati bland den vanliga befolkningen i Sverige när den nationella stoltheten och självbilden fått ge vika efter tex förlorade slag, ogynnsamma fredsförhandlingar eller andra typer av nationella och sociala reträtter. Jag är medveten om att man levde mycket mer regionalt men det vore ändå intressant om man kan se något. Hur löste man detta i så fall, var man bitter en generation, sen kom nya visioner? Skyllde man på enstaka generaler, kungar eller dåligt väder? Vad finns nationella psykologiska tendenser efter bakslag. Kanske om det finns exempel på kollektiv konstruktivitet typ ”Ja men vi kanske tog oss vatten över huvudet, vi trodde lite mycket om oss själva. Nu ska vi må bra där vi står och göra det bästa av situationen". Hoppas att frågan är förståelig☺, Ha en fin dag!

Nicolaj (33 år) - 2014-02-22 16:05:52

Svar Det är svårt att spåra breda opiononer för äldre tid, när så lite privat material är bevarat och man inte gjorde några opinionsundersökningar. Men det mesta tyder på att sådana kollektiva gemenskapsföreställningar som förutsätts i frågan inte fanns eller var väldigt svaga i äldre tid. Om "vi" ska vara stolta eller deprimerade över något "nationellt", förutsätter det ju att det finns ett "vi" som solidarierar sig med nationen/staten, och det kommer nog först med den moderna nationalismen från slutet av 1700-talet. Jag tror inte svenska bondfamiljer blev stolta över segern vid Breitenfeld, jag tror de var mer intresserade av om någon av deras nära och kära hade stupat. När dalallmogen gjorde uppror 1743 krävde man straff för de ansvariga generalerna under kriget mot Ryssland, men återigen handlade det nog mest om de egna förlusterna, inte om sårad nationell stolthet.

En annan sak är att inom den lilla politiska eliten kunde det finnas känslor av stolthet över segrar och eftertanke efter bakslag. Man kan t.ex. peka på den försiktiga politiken under de första årtiondena efter stora nordiska kriget, när Arvid Horn och hans anhängare (mössorna) accepterade en lägre internationell status och försökte hålla fred, medan å andra sidan en opposition, som så småningom blev hattpartiet, ansåg att det var nationellt vanhedrande att ligga lågt och ville ha ett revanschkrig mot Ryssland. Sådana föreställningar om rikets heder kan beläggas hos eliten ända tillbaka till medeltiden.

2014-02-28 11:58:48 - HG

Fråga Hej! Jag har en fråga jag inte kan hitta något svar på någonstans. Hur var förhållandet mellan kyrkan och den världsliga makten i Europa under medeltiden? Och hur var kyrkans roll annorlunda i Västeuropa, Bysans och Östeuropa?

sara (23 år) - 2014-02-22 12:30:28

Svar Det är en jättefråga! Och jag tror den berörs i de flesta översikter över perioden, t.ex. medeltidsbanden av Bra böckers världshistoria, som finns på de flesta större bibliotek. Väldigt generellt kan sägas att världslig och kyrklig makt ibland gick hand i hand och förstärkte varandra, ibland kom på kollisionskurs. Man brukar tala om "investiturstriden" under högmedeltiden som en sådan kamp om inflytande mellan påvemakt och kejsare/kungar i Europa. Ibland kunde det gå till öppet krig mellan kyrkan och vissa världsliga härskare. Kyrkan ville ha "libertas ecclesiae", frihet från världslig inblandning och frihet från skatt för sina egendomar, medan kungarna ville kunna utnyttja kyrkans ideologiska och materiella resurser och t.ex. bestämma vilka som skulle bli biskopar. Men i grunden behövde båda parter varandra, kyrkan gav välsignelse av härskarnas position och fick beskydd av härskarna. I Bysans brukar man i stället tala om "ceaseropapism", där kejsaren också besatt den högsta andliga makten och där kyrkan inte hade en lika självständig roll.

2014-02-28 12:10:46 - HG

Fråga Vad finns det för faktorer för att förintelsen kan eller inte kan hända igen?

Amar (15 år) - 2014-02-19 18:40:02

Svar Historiker är inte bättre än andra på att gissa vad som kan hända i framtiden! Men en viktig faktor för att det inte ska hända igen, där historikerna kan bidra, är förstås att vi inte glömmer bort dessa händelser på 1930- och 1940-talen, så att vi är medvetna om vilka förfärliga konsekvenser det kan få om vi börjar värdera vissa människor och folkgrupper som mindre värda än andra. Många menar att det är just därför som det är så viktigt att det undervisas om nazismen och judeutrotningen i skolan.

2014-02-21 11:08:18 - HG

Fråga Vilka var skillnader och likheter i statsbildningsprocesser mellan det kontinentala Europa och Norden? Och vad var kyrkans roll?

Ella (20 år) - 2014-02-19 11:58:06

Svar Det är omöjligt att svara särskilt exakt när du inte anger vilken tid det handlar om. Men generellt följer Norden det kontinentala Europas mönster, fast ofta lite senare. När stater alls blev till i Norden spelade kyrkan en avgörande roll, det var med de kristna missionärerna på 1000-talet som idén om ett kristet kungarike kom till Norden. Senare betydde det mycket för statsmaktens stärkande att härskarna kom att lägga kyrkan under sig i samband med reformationen, det gav både ett ekonomiskt fundament och ideologiskt stärkande av staten. Men detta gäller förstår också andra protestantiska områden, som olika nord- och mellantyska stater och England. De två nordiska staterna under tidigmodern tid var konglomeratstater, liksom Kontinentens, och på 1800- och 1900-talen kommer den territoriellt och kulturellt enhetliga nationalstaten, här som på Kontinenten. Går man ner i detaljer kan man förstås hitta skillnader, men det kan man mellan alla europeiska länder. Man ska nog inte göra Norden alltför speciellt.

2014-02-19 14:21:46 - HG