Sök bland frågor

Fråga Jag har en fortsättningsfråga till frågan jag ställde angående finska kriget 1808-1809 (Frågenummer 6605). I svaret jag fick förklarade historikern att det i Sverige tillsattes 1810 en finsk löneregleringskommitté som gick igenom fall för fall och betalade ut en viss ersättning till soldater som skadats eller till änkorna om de dödats. Av detta drar jag slutsatsen att man betalade ut en viss ersättning men inte pension räknat efter tjänsteåren för de år som den numera ryska tsarens undersåte fortfarande hade varit svensk soldat och tjänstgjort i den svenska armen. Har jag rätt i min slutsats? Betalades denna ersättning endast till änkor och de soldater som skadats, men inte till de soldater som hade behållit hälsan men blivit kvar i Finland och därmed nu var ”ryssar”? Jag har också en annan följdfråga: I svaret jag fick stod det att även ryska myndigheter gav viss hjälp till soldater/änkor. Vilken typ av hjälp var det frågan om? Pengar? Eller livsmedel? Arbete? Och berörde den ryska hjälpen endast änkor och de soldater som skadats men inte de soldater som haft turen att behålla sin hälsa men som till följd av att de nu tillhörde Ryssland istället för Sverige hade förlorat sin tjänst, inkomst och bostad?

Tuula (48 år) - 2016-04-15 12:53:33

Svar Dina frågor är intressanta men jag vet inte mer än vad jag tidigare svarat. Jag har mina uppgifter från en artikel av Lars Ericson Wolke i Historisk tidskrift för Finland 2005 nr 4, ""Bodelning mellan bröder. Uppdelningen av den svenska och finska militären efter Fredrikshamnsfreden i september 1809" (tillgänglig på nätet på http://www.historisktidskrift.fi/). Läs gärna den och se om den rätar ut några frågetecken.

2016-04-18 16:28:17 - HG

Fråga Antingen har jag fått saker och ting om bakfoten eller så är det bara så att min fråga är svårdefinierad.

De fem världsreligionerna är ju kristendom, islam, hinduism, buddhism och judendom.
Hur kommer det sig att judendom klassas som världsreligion men inte sikhism, som har långt fler anhängare/utövare än judendomen?
Är det för att den inte är lika spridd som judendom?

Andreas (33 år) - 2016-04-13 14:09:44

Svar Det finns ingen fast definition av "världsreligioner", ett begrepp som mest används på nordiska språk och på tyska. I svensk skolundervisning brukar man ta upp just de fem du nämner, men det är bara en möjlig gruppering bland andra. Nationalencyklopedin räknar hinduism, buddhism, konfucianism, daoism, judendom, kristendom och islam, samt nämner att shintoism, zoroastrism och bahai även kunde räknas dit. Vanliga kriterier är många anhängare, stor geografisk spridning och/eller stor historisk betydelse. Det skulle inte finnas något hinder för att också räkna sikhism dit. Här finns alltså inget rätt eller fel.

2016-04-18 16:50:44 - HG

Fråga Hej!
Jag har under ett antal år roat mig med att samla in trolldoms- och vidskepelseprocesser från de halländska domböckerna under 1600- och 1700-talen. När jag nu sitter och sammanställer materialet slås jag av att det är en märkbar skillnad geografiskt sett. Det är väldigt glest med rättsfall från den norra delen av länet medan det finns betydligt fler i mellersta och södra halvan av länet. Ser ni några uppenbara orsaker till detta? Kanske bättre ställt rent ekonomiskt i de nordligare socknarna, så att man inte behövde skylla olycka på en trollkunnig granne? Slumpen? Olika attityder hos rättsväsende/prästerskap?
Mvh
Andreas

Andreas (43 år) - 2016-04-12 14:54:51

Svar Det var en intressant iakttagelse som jag inte omedelbart kan föreslå någon förklaring på. Det fanns stora skillnader inom Halland - även om landskapet generellt ansågs som ett av de fattigaste i Sverige före de stora uppodlingarna under 1800-talet. Södra Halland var dominerat av frälsejord, adel och underlydande bönder, de norra delarna hade mer självständiga bönder. Men var denna gräns gick är oklart (för mig, i alla fall). En bedömning från 1840-talet talar om norra OCH mellersta Halland contra det frälsedominerade södra, andra laborerar bara med "norra" och "södra". Under senmedeltiden var landskapet också ibland politiskt delat i två hertigdömen; jag tror Lagan var gräns. Kanske det finns en gammal kulturskillnad?

Det ligger annars nära till hands att misstänka att sådana skillnader i rättstillämpningen har att göra med vem som var häradshövding, man kan ibland se förändringar när det kommer en ny man på posten, men om skillnaderna syns över lång tid och över flera härader passar det ju inte. Hela landskapet ligger i samma stift (Göteborgs) och därför är det svårt att tänka sig en kyrklig policy som förklaring.

En person som kan mycket om Hallands historia och kanske kunde vara intresserad av att diskutera med dig är Pablo Wiking-Faria på museet på Varbergs fästning.

2016-04-13 10:26:39 - HG

Fråga Flyttdatum.
När man släktforskar märker man att familjerna ofta flyttade sent på hösten. Jag undrar om man hade kommit överens om något särskilt datum då "alla" bytte gård/torp?
Hälsningar Helene

Helene (63 år) - 2016-04-10 17:56:18

Svar Det fanns lagstadgade dagar då man kunde flytta, lämna sin tjänst eller säga upp kontrakt, t.ex. när landbor (bönder som bodde på en gård någon annan ägde) skulle kunna flytta från sin gård. I Magnus Erikssons landslag från mitten av 1300-talet heter det: "Nu är rätt allmän fardag torsdagen före söndagen i midfastan". Denna tid, mitten av mars, behölls som fardag för bönder i 1734 års lag och faktiskt var 14 mars gällande som uppsägningsdag för jordbruksarrenden ända till 1984. För tjänstehjon och senare för statare var fardagen i regel på hösten, i äldre tid vid Mickelsmässan i september men under 1800-talet, enligt legohjonsstadgan från 1833, 24 oktober. Jag har också sett uppgifter om 1 oktober som fardag. Det kunde alltså variera över tid och för olika grupper, men var ingenting man kom överens om utan något som var fastställt i lagar och förordningar.

2016-04-12 11:15:37 - HG

Fråga Jag har en fråga angående finska kriget 1808-1809 som resulterade i att Sverige förlorade Finland till Ryssland. Jag har förstått att de indelta soldaterna hade rätt till någon form av soldatpension? Men vad hände med de finska soldaterna som ju efter 1809 inte längre var en del av riket? Förlorade de sin rätt till soldatpension från Sverige?

Tuula (48 år) - 2016-04-01 11:08:33

Svar Krigsslutet blev hårt för många soldater och officerare i Finland. De ryska myndigheterna sa upp alla från deras boställen och soldattorp och de fick inte omedelbart någon ersättning. För många soldatfamiljer följde antagligen några år i fattigdom. 1812 lättade dock situationen då det grundades en statlig pensionskassa för officerarna och soldaterna. I Sverige tillsattes 1810 en finsk löneregleringskommitté som gick igenom fall för fall och betalade ut en viss ersättning till soldater som skadats eller till änkorna om de dödats; det tycks även ha gällt dem som stannade kvar i det nu ryska Finland. Det gjordes också en del privata insamlingar till förmån för skadade soldater och soldatänkor. Sammanfattningsvis var det säkert hårt, särskilt för dem som skadats eller för dem som blivit änkor, men med viss eftersläpning försökte både svenska och ryska myndigheter ge viss hjälp.

2016-04-05 11:14:19 - HG

Fråga Dopvittnen

Hej! Jag ser ibland under 17-1800-talet att baroner och stora godsägare står som dopvittnen trots att det var barn till drängar och pigor som skulle döpas. Var det vanligt eller tecken på att den anställde hade ett ovanligt gott förhållande till sin arbetsgivare?

Helene (63 år) - 2016-03-30 22:21:33

Svar Detta är inte systematiskt utforskat, mig veterligt, men jag skulle tro att lokala ståndspersoner hade varierande praxis. En del familjer har varit mer tillbakadragna för att markera distans. Men många har nog antagit en mer patriarkal attityd och gärna varit dopvittnen för sina underlydande. Jag skulle tro att det ofta handlar om bönder, torpare, pigor och drängar som har lytt direkt under godsherren. Det var antagligen ett sätt att markera sin omsorg och också sin överordnade position, att ge ett slags nådevedermäle till föräldrarna. Kanske det inte markerar ett ovanligt gott förhållande, men det markerar i varje fall att det inte var ett dåligt förhållande.

2016-04-04 11:10:57 - HG

Fråga Bad japanerna någonsin om ursäkt för Nanjing-massakern? I så fall när och hur?

malin (16 år) - 2016-03-20 17:23:34

Svar Massakern i Nanjing (eller Nanking), som pågick under sex veckor kring nyår 1937/1938, var en av de värsta övergrepp mot civilbefolkning och krigsfångar som begicks under japansk-kinesiska kriget (och därmed under andra världskriget, om man anser att det började med Japans angrepp på Kina). Mig veterligt har det officiella Japan aldrig specifikt bett om ursäkt just för denna händelse men vid 50-årsminnet av Japans kapitulation 1995 uttryckte den japanska premiärministern och kejsaren en generell ursäkt mot alla asiatiska folk för allt lidande som den japanska krigspolitiken hade orsakat. Den kan man läsa på det japanska utrikesdepartementets hemsida, http://www.mofa.go.jp/announce/press/pm/murayama/9508.html.

2016-03-28 10:56:12 - HG

Fråga Jag skulle vilja veta mer om det som i USA kallas för "fractionated ownership" och har drabbat indianbefolkningen genom ett antal orättvisa lagar, främst då Dawes Act. Se https://www.iltf.org/land-issues/fractionated-ownership. För mig verkar det litet som läget var i Sverige innan skiftena, men är det en rimlig jämförelse? Hur stort är problem egentligen och hur många är drabbade? Är saken uppförstorad eller rent av underdriven? Omfattar det alla stammar? Hur ser framtiden ut, vilka förslag diskuteras för att lösa knuten?

Anders (57 år) - 2016-03-17 19:38:51

Svar Tyvärr går vi bet på den här intressanta frågan. Kanske den hellre bör ställas till en ekonom, eller någon som forskar om modern minoritetspolitik. En svensk historiker som möjligen kan veta något är professor Gunlög Fur vid Linnéuniversitetet (Växjö), även om hon mest har forskat om hur "native americans" har behandlats i äldre tid.

2016-04-04 11:16:18 - HG

Fråga 1) Kan man verkligen säga att samerna är Sveriges urfolk?

2) Borde inte landskapet Lappland byta namn till Sameland? Samerna gillar ju inte ordet lapp.

algot (65 år) - 2016-03-11 16:53:21

Svar 1) Nej, samerna är inte "Sveriges urfolk" utan ett urfolk i Sverige. "Urfolk" har en särskild betydelse i internationell rätt. FN definierar det som "folkgrupper som varit bosatta inom ett område när andra folkgrupper grundat en stat inom samma territorium". I denna mening har samerna funnits i norra Sverige innan den svenska staten kom till och också innan den hade lagt under sig dessa nordliga områden. 1977 erkändes samerna av riksdagen som urfolk.

2) Landskapsnamnen i norr är lite flytande. Många som bor i Norrbottens och Västerbottens län erkänner inte den vanliga indelningen utan menar att hela länen (inklusive deras delar av Lappland) är landskap. Det som här i söder kallas Lappland är det som med den nya riksgränsen 1809 (förlusten av Finland) blev kvar av de gamla s.k lappmarkerna, som var administrativa områden i norra Sverige där särskilda regler gällde.

Beteckningen Lappland kan kännas gammaldags. Sedan mellankrigstiden har samer velat slippa beteckningen lappar. Den anses nedsättande och har associerats med "lappade kläder" e.dyl. Antagligen kommer dock lapp av ett finskt ord för gränstrakter. Det finns emellertid all anledning att respektera vad folk själva vill kalla sig. Sameland, på samiska Sápmi, är dock beteckning på hela det samiska bosättningsområdet, i Sverige, Norge, Finland och Ryssland, och skulle sålunda inte passa så bra på svenska Lappland.

2016-03-17 15:57:10 - HG

Fråga Hur vanligt var det att tyska generaler och högt uppsatta officerare motsatte sig Hitlers order, eller till och med deltog i olika attentat mot honom?

Daniel (20 år) - 2016-03-08 20:09:42

Svar Det fanns ett tämligen omfattande motstånd mot Adolf Hitlers aggressionspolitik bland äldre tyska officerare. I samband med Sudetkristen 1938 planerade den avgående generalstabschefen Ludwig Beck och hans efterträdare Ludwig Halder tillsammans med andra högre officerare en kupp mot Hitler, vilken skulle genomföras då riksledningen gav order om ett militärt ingripande i Tjeckoslovakien. Också chefen för den militära säkerhetstjänsten, amiral Wilhelm Canaris, var involverad i planeringen. Münchenöverenskommelsen, ett internationellt avtal som gav Tyskland rätt att införliva det tysktalande Sudetområdet i det Tyska riket, omintetgjorde dessa planer.

Under kriget gjordes en rad misslyckade försök från ledande militärers sida att döda Hitler genom att skjuta honom respektive placera bomber i hans flygplan eller genom att själv bära en bomb och spränga både sig själv och Führern i luften.
Det sista militära attentatsprojektet var det berömda 20 juliattentatet, som 1944 organiserades av översten greve Schenk von Stauffenberg och generalmajor Henning von Treschow under medverkan av ett tjugotal generaler, däribland generalfältmarskalk Erwin von Witzleben, militärbefälhavaren i Frankrike Carl-Heinrich von Stülpnagel och den ovan nämnde Canaris. Samtliga avrättades, i flera fall under brutala former, eller föregrep avrättning genom att ta sitt liv.

2016-03-18 11:19:49 - YMW