|
Fråga Hej! Jag tycker alltid man hör om att människan har blivit längre genom historien och att människor förr var ganska korta jämfört med oss idag. Därför blev jag ganska förvånad när jag fick veta att Henrik VIII och Axel von Fersen båda var uppåt 190 cm långa. Finns det någon statistik över hur vanligt det var att vara så lång på 1500/1700-talet?
Selma (20 år) - 2022-02-07 03:12:06
Svar Nej, det är omöjligt att skapa statistik i frågan eftersom det skulle kräva tillgång till ett mycket stort osteologiskt jämförelsematerial. Vad vi kan uttala oss om är de allmänna trenderna, och även dessa bedömningar är osäkra. Således tycks våra vikingatida anfäder ha varit tämligen resliga, varefter skandinaverna blev något kortare under medeltiden för att återigen växa på längden i modern tid.
2022-02-19 11:48:40 - DH
|
|
Fråga Har en fråga om tideräkning. Det sägs att Sigtuna grundades omkr år 995. Var det årtalet bekant och använt av Erik Segersäll? Slaget i Lindisfarne år 793, var det ett år vikingarna var bekant med? Eller fimbulvintern år 536? Var det ett år som den folkvandringstida befolkningen använde sig av? Vilket är det äldsta årtal som förekommer i svenska källor? Varför står det aldrig något årtal på runstenar?
Mvh
Tomas
Tomas (51 år) - 2022-02-05 20:08:17
Svar Jag får ofta frågor om tideräkning, varför det här svaret får breda ut sig mer än vanligt. Jag tar också tillfället i akt att ge en mer allmän översikt över tideräkning i äldre tid och över årtalssvårigheter i historieskrivningen.
För det första: vi har kronologiska uppgifter som syftar på årtal, regentlängder och händelser från första stund av mänskligt agerande till nutid. Problemet är att knäcka koden, att lära sig exakt hur de personer som nyttjade kalendern eller tidmätningen tänkte. När väl koden är knäckt är det inga större problem att räkna ut exakt när något hände. Av detta skäl har vi detaljuppgifter om viktiga fältslag mellan mayastäder i Centralamerika redan under europeisk tidig medeltid. Men det uppstår ofta problem. Eftersom forskarna har olika uppfattningar om hur exempelvis forntidens egyptier gick till väga när de räknade faraoners regeringsår är det inte ovanligt med helt olika årtal i uppslagsböcker och skrifter om det gamla Egypten.
För det andra: tideräkningen har aldrig varit enhetlig, men det komplicerar bara historieskrivningen så länge vi inte är medvetna om skillnaderna – och det är vi nästan alltid. Ett typiskt exempel är skillnaden mellan kristen och muslimsk tideräkning. Alla i ämnet någorlunda insatta vet att muslimernas tideräkning tar sin början med Muhammeds flytt till Medina (hijra) år 622. När man idag skriver om islamisk historia brukar man därför ofta ange två årtal, dels vårt hävdvunna (”e.Kr”. eller ”evt.”), dels det muslimska (”efter hijra”). Ett annat känt exempel är den gamla ryska tideräkningen, som avskaffades efter bolsjevikernas maktövertagande. Dessförinnan räknade ryssarna tid med utgångspunkt i världens skapelse (enligt en uträkning baserad på Gamla testamentet), medan västeuropéer utgick från Kristi födelse.
För det tredje: även om vi begränsar oss till vår egen kultursfär, den kristna europeiska, får vi allt fler kalendrar att hänsyn till, ju längre bakåt i tiden vi blickar. Se bara på Spanien. Från 400-talet till slutet av 1300-talet räknade många invånare på Pyreneiska halvön tid i enlighet med ”spansk era”, som inleddes år 38 f.Kr. Ett mer känt exempel är skillnaden mellan juliansk och gregoriansk kalender. I Sverige behöll vi i det längsta den julianska kalendern, instiftad av Julius Caesar (365 dagar + en skottdag vart fjärde år). I katolska länder bytte man denna mot en mer korrekt beräkningsmetod sedan påven Gregorius XIII tagit initiativ till en uppgradering av kalendern år 1582. Enligt den ”gregorianska” kalendern utgår skottdagen på de sekelårtal som inte är jämnt delbara med 400. Protestanter (däribland svenskarna) och ortodoxa vägrade att hörsamma nyheterna, trots att påvens reform bättre svarade mot verklighetens krav. Det dröjde till 1753 innan Sverige gick över till gregoriansk kalender. Ryssarna väntade ända till 1918. Detta leder till många motsägelser och problem i historiska texter. Trots att kommunisterna tog makten i Ryssland i november 1917 brukar vi tala om ”oktoberrevolutionen”, eftersom kuppen ägde rum i oktober, enligt gammal juliansk beräkning. I många utländska uppslagsböcker kan man läsa att Gustav II Adolf stupade den 16 november 1632, men i Sverige anges alltid det julianska datumet 6 november. Eftersom våra förfäder stundom laborerade med ännu fler varianter av kalendern har vi ibland tre olika datum för samma händelse att hålla i minnet; så är fallet för Karl XII:s tid i Sverige.
För det fjärde: seden att ange årtal med utgångspunkt i stora tidscykler, till exempel Kristi födelse, spansk era eller världens skapelse, var aldrig allmängiltig under medeltiden. Det är lika vanligt, ibland vanligare, att skribenter utgår från kungars och biskopars regerings- och ämbetsår eller från romerska indiktioner. De senare var 15-årscykler som följde på varandra. Skrivaren angav i regel endast årtalet inom en specifik 15-årscykel och brydde sig inte om att berätta för läsaren vilken av alla indiktioner det rörde sig om, vilket krånglar till det rejält för en otränad forskare. – Bruket att ange år med utgångspunkt i Kristi födelse slog igenom ytterst långsamt. Först på 700- och 800-talen började vanliga privatpersoner i Västeuropa använda denna beräkningsmetod, och det dröjde många sekler innan bruket var allmänt.
Det blir inte lättare av att man länge utgick från olika datum för ett års begynnelse. Romarna började med 1 mars och bytte senare till 1 januari, varför vi fortfarande menar att året börjar då. Av någon anledning har vi tytt oss till det romerska kejsardömets praxis. Men det gjorde man inte under medeltiden. Då finner vi alternativa datum som 25 december, 25 mars, påsken och 1 september. Dylika dilemman gör det inte sällan hopplöst att fastställa exakta årtal för händelser i det antika Grekland. Varje stadsstat hade sin egen kalender. I Athen inföll nyåret en tid efter sommarsolståndet, varför vi, om vi vill vara korrekta, måste ange två potentiella årtal för en specifik händelse i antikens Athen.
För det femte: bortsett från alla kalendrar måste vi skilja mellan beslut och genomförande. Att man ofta ser två årtal i historisk litteratur, varav ett med parentes, beror på att händelsen kan tolkas såsom havande ägt rum vid två olika tillfällen, beroende på vad vi utgår från. Polska tronföljdskriget avslutades egentligen 1735 (man slutade strida då), men freden slöts först tre år senare, med följd att båda årtalen brukar dyka upp i litteraturen.
När det gäller frågeställarens specifika fråga är svaret att det är högst osannolikt att svenskarna på 900-talet räknade år efter Kristi födelse. Med stor sannolikhet utgick de från antingen den lokale kungens/hövdingens regeringsår eller från någon större naturkatastrof som alla kunde relatera till, till exempel en större missväxt några decennier tidigare.
2022-02-16 15:20:15 - DH
|
|
Fråga Hur kan det komma sig att kristendomen på några hundra år blev statsreligion i romarriket och sedan fortsätter växa och tar över hela Europa? En rebell och uppviglare som korsfästes, men hans läror bara växer!? Vilka faktorer påverkar och gör detta möjligt? Det borde ju inte skett alls kan man tycka. (Kanske gäller denna fråga mer generellt hur religioner kan växa fram. Jag vet inte om detta är speciellt för just kristendomen.)
Anders (57 år) - 2022-02-04 00:24:18
Svar Den här frågan spänner över ett enormt forskningsfält, men några smärre hållpunkter kan likväl ges.
Ett starkt bidragande skäl till att kristendomen växte sig stark under antiken var att den var oerhört inkluderande. Till skillnad från flertalet kulter, till exempel Isis- och Mithraskulterna, riktade den sig till alla folk, alla klasser och socialgrupper och till både män och kvinnor. Alla var välkomna, om de var villiga att acceptera buden och lärorna. Det ger sig självt att en religion som appellerar till 100 procent av mänskligheten har större potential för framgång än en som bara riktar sig till en minoritet.
Ett viktigt skäl till att religionen hade så stora framgångar i ett senare skede, mellan 600-talet och 1300-talet, och spreds till hela Europa, var att kristendomen var en av ytterst få institutionella kvarlevor från romarriket i väster. På 300-talet hade kristendomen integrerats i imperiets administrativa system, och när skatteväsendet och senaten, med mera, försvann under folkvandringstiden överlevde kyrkan. För de riken som tog över - visigoternas, frankernas, langobardernas, anglosaxarnas med flera folks välden - var kyrkan därmed en svårligen överträffad partner. I flertalet länder blev kristendomen kungarnas och hövdingarnas religion, samt stormännens och de rika änkornas religion, innan den anammades av folk i allmänhet.
2022-02-16 16:08:44 - DH
|
|
Fråga Hej,
Jag har en fråga om salt. Vad jag förstår hade Sverige under medeltiden inga egna betydande salttillgångar. Under 1100-1400 importerades salt (olika typer av) från bland annat Lubeck och städer i nuvarande Nederländerna. Under 1500-talet försökte Gustav Vasa få igång saltproduktion i Sverige men det gick inte så bra. Jag undrar:
1. När kom saltproduktion igång i Sverige?
2. Hur var den organiserad, i grova drag? (a) Var fanns industrierna? b) Var de privata eller statliga? c) Har det i historien funnits några särskilda regleringar för salt, exempelvis momsbefrielse?)
Stort tack på förhand!
Hälsningar
Sophie
Sophie (61 år) - 2022-01-30 14:40:32
Svar Sverige har aldrig haft någon större produktion av salt. Vi har inga saltgruvor, och Östersjöns vatten är för bräckt för att det skall kunna ligga till grund för saltproduktion. Bohusläns kust, som blev svensk 1658, har visserligen saltvatten som fungerar, men i gengäld är klimatet för dåligt (för kallt) för att avdunstningen skall vara så stor och effektiv att det skall löna sig att producera salt.
Likväl förekom en viss produktion av salt i Bohuslän, men bara för eget bruk. Fiskarna i landskapet producerade salt för att salta in fångsterna. En av Linnés lärjungar, Pehr Kalm, noterade 1742 att salt kokades ur havsvatten vid Uddevalla och Strömstad, varefter det brukades till matlagning och som bordssalt, men han rapporterar att meningarna var delade huruvida det dög till att salta in fisk. Utländskt salt var, enligt flertalet bedömare, mycket bättre.
2022-02-19 11:46:44 - DH
|
|
Fråga Hej Skulle ni säga att den svenska arbetarrörelsen hade en stor påverkan på införandet av den allmänna rösträtten i Sverige?
Kevin (16 år) - 2022-01-27 18:18:50
Svar Svaret är ja, med stort eftertryck. Arbetarrörelsen hade kravet på allmän rösträtt som ett av sina viktigaste krav, och det var först sedan en koalitionsregering av liberaler och socialdemokrater bildats 1917 som den allmänna rösträtten trumfades igenom även för kvinnors räkning.
2022-02-16 16:12:20 - DH
|
|
Fråga Uppdraget (Universiteten) är inte bara att undervisa. Vad jag förstår att även agera aktivt för att sprida kunskapen till (skattebetalande) allmänheten. Men letar man efter den delen av uppdraget, hittar man inte mycket. Jag gillar historia sedan (50 år) och har skapat troligen Världens mest omfattande samling med bildspel om historia. (+ 2 000 st med ca 80 000 bildsidor). Hur kan jag hjälpa ER?https://andersdernback.wixsite.com/my-site
Anders (70 år) - 2022-01-25 14:29:00
Svar Svar: jag vet inte. Men mitt spontana råd skulle var att göra informationen tillgänglig vid sidan av universiteten - som i praktiken inte har resurser till att avdela tjänster till den här typen av tredje uppgiften - genom att lägga upp informationen på låsta internetsidor, som du själv kontrollerar.
Tredje uppgiften är ett stort problembarn på flertalet akademiska institutioner, eftersom karriären ser ut som den gör: den huvudsakliga meriteringen sker genom forskning, undervisning och administration, inte genom popularisering av kunskap eller samarbete med företag och medier, trots att det ofta talas vackert om hur viktigt det är att "nå ut". Jag är den förste att beklaga detta besynnerliga faktum.
2022-02-19 11:52:35 - DH
|
|
Fråga Vad kallade sumererna Zagrosbergen och Taurusbergen? Har sökt online och i böcker jag har hemma men ej hittat något annat än Zagros och Taurus. Har svårt att tro att de namnen är så gamla att de kommer från sumererna.
Anders (52 år) - 2022-01-19 17:30:26
Svar Vi vet inte. Det finns olika försök att tolka båda bergsbenämningarna, men det saknas forskarkonsensus. Således vill vissa tolka Zagrosbergen som "sagartiska bergen" (efter ett iranskt folk), andra som "zuq-qurat" (av ett ord som sumererna använde för höga byggnader och berg). Taurus-bergen brukar uttolkas som "tjur"-bergen (tauros, vilket rimmar väl med romerskt och grekiskt språk) eller uttolkas såsom härlett ur ett semitiskt ord, tür, som bara betyder berg.
Men, som sagt, ingen vet.
2022-02-20 15:13:28 - DH
|
|
Fråga Hej! Jag undrar varför man har pressat drottning Silvia så mycket om hennes nazistpappa, men pratat så lite om Kung Gustav V påhejande av Hitler? Lyssnade på P3 Historia som tog upp att allierade efter krigets slut hittat ett brev där Sveriges kung tackar Hitler. Att Drottning Silvias pappa var nazist är allmänt känt men detta om Gustav V känns inte lika allmänt spritt? Har vi velat sopa detta under mattan?
Ellinor (29 år) - 2022-01-19 08:37:27
Svar Sanningen är att man inte alls har sökt sopa tidigare svenskars relationer med nazi-Tyskland under mattan. Ämnet har varit föremål för många böcker och artiklar, där i synnerhet Gustav V:s agerande har belysts från många håll. Jag (Dick Harrison) har själv skrivit om saken i ett par artiklar i Populär historia. Jag tar mig friheten att citera ett av dessa stycken (som även innehåller ett litteraturtips):
Hur var relationerna mellan Gustaf V och Adolf Hitler? Det är ingen hemlighet att kungen var allmänt tyskvänlig, men samtidigt stod han, politiskt sett, ljusår från nazismen. Hur väl kände de svenska och tyska statsöverhuvudena varandra?
Nog var de bekanta, men att säga att de var vänner är att gå för långt. Adolf Hitler retade sig ofta på Gustaf V, som gärna viftade med irriterande, uppläxande pekpinnar. Gustaf V tackade visserligen Hitler för att han angripit Sovjetunionen och dess bolsjevikiska ”pest”, men det var lika vanligt att han retade gallfeber på Führern genom sitt beteende. Ett praktexempel är Gustaf V:s Berlinbesök 1933, när han bjöd in de tyska ledarna till lunch på svenska ambassaden och hårt kritiserade Hitlers judepolitik. Hitler blev så arg att han slog näven i bordet. Relationerna förbättrades inte av att Gustaf V efter lunchen spelade tennis med en tyskjudisk tennisspelare, Daniel Prenn (rankad som världens sjätte bäste spelare), som hade stämplats som olämplig att representera Tyskland internationellt.
Gustaf V fortsatte att vara ett störande moment för Hitler under andra världskriget, då han i personliga brev förklarade att Sverige motsatte sig varje neutralitetskränkning från tysk sida. Hitlers uppfattning om kungen framgår bland annat av hans publicerade ”bordssamtal” (Tischgespräche), i vilka han beklagar det trista faktum att skandinaviska monarker blev så gamla.
För den som vill fördjupa sig i relationen mellan det officiella Sverige och Tyskland, med fokus på de tyskvänliga inslagen, rekommenderas Staffan Thorsells bok ”Mein lieber Reichskanzler!” (2006).
2022-01-27 06:07:47 - DH
|
|
Fråga Hej, vad var de så kallade Blåskjortorna som existerade inom kinesiska KMT under en tidsperiod, och vad stod/strävade de för egentligen?
Yilun (23 år) - 2022-01-18 21:58:24
Svar Blåskjortorna var en kortlivad fascistisk organisation, bland annat inspirerad av Mussolini, som var verksam i Kina på 1930-talet, troligen mellan 1932 och 1938. Flertalet medlemmar var militärer som samarbetat med Chiang Kai-shek. Under en tid hade blåskjortorna stort inflytande över Kinas militära och politiska etablissemang, men Chiang Kai-shek började frukta deras makt, anklagade dem för korruption och lyckades manövrera ut dem.
2022-02-21 08:25:04 - DH
|
|
Fråga Hej!
På Donsö i Göteborgs södra skärgård har jag lagt märke till diverse lämningar som för mig ter sig märkliga.
Donsö är en av "Öarna i älvens mynning" och där ska ju fornnordiska händelser utspelat sig. Jag skulle gärna vilja visa på vad jag sett, till någon kunnig arkeolog. Jag har även gjort en ringbunden mapp som jag skulle kunna sända till någon som tar sig lite tid med mina frågeställningar.
Donsö var ju i och för sig en Norsk ö vid 1000-talet. Men nog bör det vara av intresse även för svensk forskning, med tanke på att det var dessa öar som kom att var den enda kontakten med västerhavet som det nymornade Svea Rike hade, efter det att Birger jarl lyckats förhandlat dem till detta rike. I 400 år var förhållandet sådant. Det har ännu inte gått 400 år sedan Freden i Roskilde. Sådant perspektiv förpliktigar mig att söka hjälp och svar på mina frågor.
Hälsningar
Frank
Frank-Otto Krister (77 år) - 2022-01-18 14:39:17
Svar Den här frågan faller mer inom ramen för ämnena arkeologi och kulturgeografi än historia. Vi historiker är helt enkelt inte, generellt sett, tillräckligt kunniga för att kunna utvärdera dina fynd. Om de fynd du gjort inte tidigare har kartlagts är det dessutom en fråga för länsstyrelsen och, i förlängningen, för Riksantikvarieämbetet.
2022-02-16 15:13:37 - DH
|
