Sök bland frågor

Fråga Hej!

Vilka nämnbara konsekvenser hade imperialismen i Kina och finns det några spår kvar i nuvarande år? Är väldigt intresserad av imperialismen men det verkar inte finnas speciellt mycket information på nätet när det gäller konsekvenser. Tack!

Isidor (17 år) - 2018-02-27 13:06:02

Svar Utländska makters penetration av Kina under 1800- och 1900-talet fick enorma konsekvenser. Efter opiumkriget 1842 hade Kina mycket lite utrymme för att föra en egen politik. Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Ryssland och USA hade alla starka intressen och intressezoner i Kina, och på 1900-talet kom den japanska imperialismen till som en stark faktor. Reaktionen mot utlänningsväldet ledde till den kinesiska revolutionen och kejsardömets fall. Nationalistregimen kan ses som en reaktion mot imperialismen, ett försök att skaka av sig den genom att göra Kina modernt, medan den kommunistiska revolutionen och den följande, ännu rådande kommunistdiktaturen bland annat måste förstås mot bakgrund av det japanska angreppet. Den starka nationalismen i dagens Kina kan kanske också ses som en konsekvens av den kamp kineserna upplever sig ha varit tvungna att föra mot utländskt inflytande alltsedan 1842. Jag har hittat ett par nätsidor som förefaller vederhäftiga: https://imperialismeffectsonchina.weebly.com/long-term-effects.html och https://www.enotes.com/homework-help/how-did-imperialism-effect-china-545701. Om du vill söka vetenskaplig litteratur i ämnet ska du prova att söka på Google Scholar.

2018-03-08 10:34:34 - HG

Fråga Vilka utbildningar kunde man läsa på Lunds universitet under 1800-talet?

Viktor (19 år) - 2018-02-26 22:50:39

Svar Universitetet hade fyra fakulteter, teologisk, juridisk, medicinsk och filosofisk. På de tre förstnämnda kunde man läsa till präst, jurist och läkare. "Filosofisk fakultet" var egentligen allt annat. Här undervisades i klassiska språk, historia, nordisk forntid (med isländska) filosofi och lite annat. Fysik, kemi, botanik, zoologi, mineralogi, konst- och litteraturhistoria och matematik ansågs också som "filosofiska" ämnen. Fram till 1852 var det obligatoriskt att börja med teologi, men detta år kom en ny ordning för både Uppsala och Lunds universitet som i stället gjorde studier på filosofisk fakultet till grund för vidare studier. Latinet var särskilt viktigt. Grundexamen var fil. kand. Naturvetenskap var från 1877 en egen sektion inom filosofiska fakulteten och man kunde läsa till en naturvetenskaplig examen, men den blev inte egen fakultet förrän 1956. De allra flesta studenter som läste i Lund på 1800-talet blev präster eller ämbetsmän. Från 1870 kunde också kvinnor läsa vid universitetet, men det fanns länge knappast någon arbetsmarknad för kvinnliga akademiker.

2018-02-27 11:07:48 - HG

Fråga Hej

Hur var det med bysmederna förr i världen, blev de alla hörselskadade? Användes någon form av hörselskydd?
Tack på förhand.

Nicklas (69 år) - 2018-02-19 16:57:06

Svar Det är nog mycket troligt att smeder blev hörselskadade. Kanske gjorde de sig egna skydd av t.ex. tygstycken de stoppade i öronen, men folk förr fick ofta stå ut med buller och föroreningar. Särskilt utsatta för buller har hammarsmederna varit, de som arbetade med brukens stora stångjärnshammare, som måste ha bullrat förfärligt.

2018-02-20 11:50:01 - HG

Fråga Kung Stenkil som levde på 1000-talet är en historisk person, efter vad jag förstått. Men hans namn? Hur ska det för det för första uttalas? "Stéentjiil"? "Stännkill"? Har det med "sten" och "kil" att göra och varför får en person ett sådant namn? Eller rör det sig om ett sedan länge bortglömt namn med annan språklig (dansk? slavisk?) bakgrund?

Mikael (64 år) - 2018-02-13 15:09:34

Svar Jo, kung Stenkil anses ha varit en historisk person. Det är ett fornnordiskt namn, sammansatt av "sten" och ett ord som kanske kommer av ett äldre ord för "hjälm" ("kettil") eller helt enkelt "kil". Det finns fortfarande som förnamn i Sverige. Det uttalas "steentjiil" med betoning på första stavelsen, men på hans tid hade man inte tj-ljudet.

2018-02-20 11:46:43 - HG

Fråga Bondgård på 1600-talet.
Vi återskapar i modell Östra Sallerups by hur den kan ha sett ut i slutet av 1600-talet.
Vi har en karta som troligen är från 1700-talet så vi vet var tomternas gränser gick och hur stort utrymme både de och husen tog.
Var kan vi närmre studera hur en bondgård kan ha sett ut? Finns detaljer av byggnader, hörn i bålverksbygge, ljusinsläpp, skorstenar? Hade varje gård en brunn? Vårdträd intill brunnen?

Eva (67 år) - 2018-02-11 05:00:21

Svar Äldre kartor söker man lättast på lantmateriet.se, där de är fritt tillgängliga digitalt. Oftast är de äldsta kartorna från skiftena under slutet av 1700- eller tidigast 1800-tal, men de är mest detaljerade om uppdelningen av markerna, mindre om detaljer på de enskilda gårdstomterna. Om enskilda gårdar kan det, om man har tur, finnas ganska detaljerade brandförsäkringshandlingar från sent 1700-tal och framåt. Byggnadsvårdsföreningen har en utmärkt sida på nätet med tips om hur man söker källor om byggnader: http://byggnadsvard.se/kunskapsbanken/artiklar/övrigt/byggnaden-som-historisk-kaella-arkivsoekning-i-byggnadshistoriska-arkiv.

Hur gårdar generellt var byggda och såg ut har tyvärr inte historiker intresserat sig för så mycket, men jag kan tänka mig att det finns mycket att hämta på det området i äldre etnologisk forskning. Jag skulle rekommendera en kontakt med en etnolog!

2018-02-27 10:58:22 - HG

Fråga Efter det att vapenstilleståndet under första världskriget kom till skott så flydde ju Erich Ludendorff till Sverige, där han fick bo hos Ragnar Olson på Hässleholms säteri.
Hur kommer det sig att Ragnar Olson lät Ludendorff gästa honom? Var de på något vis släkt eller hade professionella kontakter med varandra?

Anders (38 år) - 2018-02-10 22:01:31

Svar Det stämmer att Ludendorff några månader uppehöll sig inkognito på Ragnar Olsons gods Hässleholm. Han lär inte ha känt Olson personligen sedan tidigare, men Olson var tävlingsryttare och det är troligt att det var genom kontakter inom hästsporten som svenska vänner har hänvisat Ludendorff till Olson. Utan att veta något om Olson gissar jag att han, som var godsägare och ryttare, tillhörde de stora delar av den svenska eliten som var tyskvänliga under kriget. Men han kan förstås också ha sett det som en rent humanitär åtgärd.

2018-02-20 12:08:28 - HG

Fråga Jag har nyligen läst om myten om den kvinnliga påven, och att det inte finns några belägg för att en kvinna faktiskt ska ha lyckats hålla sitt kön hemligt och blivit vald påve. I ett antal olika spelfilmer och serier har jag dock sprungit på scenen där varje gång en ny påve har valts, så använder den en speciell stol för att undersöka att han faktiskt har manliga genitalier. Finns det några belägg för att något sådant faktiskt har använts av Vatikanen?

Anders (38 år) - 2018-02-05 21:54:44

Svar Det finns inga historiska belägg för historien om påvinnan Johanna, som alltså kan hänföras till fablernas värld. Berättelsen som sådan är belagd från 1200-talet och handlar om en icke namngiven kvinnlig påve som skulle ha levt i slutet av 1000-talet. Den återges i denna form i den franske dominikanpatern Étienne de Bourbons predikosamling Tractatus de diversis materiis predicabilibus.

Dennes böhmiske ordensbroder Martin av Troppau, sedermera ärkebiskop av Gnesen, tog upp berättelsen i sin Chronicon pontificum et imperatorum från 1270-talet. Det är i denna krönika man finner historien om att påvinnan, som här sägs ha levt på 800-talet, ska ha fött ett barn i samband med en procession och därmed ha avslöjat sitt kvinnliga kön. Krönikan finns i flera versioner; i en av dessa ska påvinnan ha dött i samband med barnets födsel, i en annan ska hon ha förpassats till ett kloster. Berättelsen var mycket populär under senmedeltiden och refereras i flera krönikor, däribland i Hartmann Schedels Weltchronik (världshistoria) som trycktes 1493. Här finns också en bild av påvinnan med ett barn i famnen.

Det finns många hypoteser om bakgrunden till denna berättelse. En av dessa är att den alluderar på påven Johannes XI, under vars pontifikat 931-35 det i praktiken var hans mor Marozia som styrde. Andra menar att den ska förstås som en satir över påven Johannes VIII (872-882), som gällde som en svag påve och som dog en våldsam död.

Inte heller för historien om att man skulle ha infört ett könstest för påvar i form av en särskild stol (sedes stercorata) efter den påstådda skandalen med en kvinnlig påve finns det några belägg. Också här handlar det alltså om en skröna, som kan förklaras med att påvarna i samband med kröningen placeras på en rad olika stolar.

2018-02-09 09:16:44 - YMW

Fråga Hej!
I boken "Folk som flög" av Hans-Uno Bengtsson nämns på s 53 en munk, Odoricus av Pordenone, som skall ha rest till Kina i början av 1300-talet. (En efterföljare till Marco Polo?)
Hur klarade man sig språkligt och ekonomiskt på så långa resor?
Finns det exempel på kineser/ostasiater som besökt Europa och som kunnat återvända hem med berättelser "från Occidenten"?

Thomas (0 år) - 2018-01-30 09:05:02

Svar Det var inte så ovanligt som vi kanske tror att europeer reste långt österut. Särskilt med mongolväldet på 1200-talet etablerades kontakter tvärsöver den eurasiska kontinenten. Katolska kyrkan arbeta aktivt för mission i öster, franciskanerna fick ansvar för denna och Orodicus var en sådan utsänd fransiskan. Han reste i Centralasien, Indien, dagens Indonesien och i Kina. Före honom hade flera missionärer varit i Indien. Det finns också exempel på italienska köpmän i Kina på 1200-talet. Marco Polo var inte unik. Hur man klarade sig ekonomiskt är svårt att svara på. Som franciskanermunkt har Orodicus förstås varit van att tigga men han borde också ha varit utrustad med en reskassa. Man hade inte lika stort besvär som idag med olika valutor eftersom man ofta använde sig av myntens metallvärde. Språkligt har man i äldre tid ofta fått hanka sig fram genom lokala tolkar som kunnat det språkområde man just kom från, vilket förstås innebär att man måste ha snappat upp något av språken på resan. Många katolska missionärer var mycket duktiga på att sätta sig in i olika nya språk. Men säkert har man många gånger fått retirera till enkelt teckenspråk.

Jag har däremot inte kunnat hitta några uppgifter om kinesiska resande till Europa i äldre tid. De kinesiska upptäcktsresorna ställdes abrupt in efter att man nått Östafrika på 1410-talet. På 1800-talet förekom sådana resor och det finns inte så få reseskildringar från Europa publicerade på kinesiska, men om dessa börjat komma tidigare känner jag inte till och har inte hittat något om.

2018-02-06 13:20:03 - HG

Fråga Hej!
Jag läser i de halländska domböckerna för år 1711 när det stora nordiska kriget pågick. Här kommer ett antal påbud om att alla ”danska effecter” skall registreras. Man frågar efter personer som har släktingar i Danmark och som varit berättigade till arv från Halland. De penningar som ännu inte är utbetalade skall anses som ”danska effecter” såsom jag förstår det. I domböckerna står också att ”alla danska effecter skola infordras”. De fordringar som de danska släktingarna hade skulle alltså konfiskeras av staten.
Hur fungerade detta? Återbetalades det efter kriget? Var detta ett statligt påbud? Jag kan nämligen inte hitta något om detta i källorna eller hur det var tänkt att fungera. Vore mycket spännande att få lite mer kött på benen hur detta var upplagt.
Stort tack på förhand!

Andreas (45 år) - 2018-01-29 16:18:55

Svar Kan det röra sig om den så kallade sjättepenningen? Det var en avgift på en sjättedel av egendomen som skulle erläggas på egendom eller arv i Sverige om ägaren/mottagaren bodde utomlands. Den tillämpades inte minst på dem som lämnade Skånelandskapen efter skånska kriget. Du kan läsa om sjättepenningen i en artikel av Jens Lerbom i boken "Öresundsgränser. Rörelser, möten och visioner i tid och rum" (2007).

2018-02-06 13:07:49 - HG

Fråga Hej vi läser nuvarande social historia i Historia 3 och har ingen aning om vad vi kan skriva om i vår uppsats? Något tips? Detta betyg är väldigt viktigt för mig och behöver en bra idé!

ludvig (19 år) - 2018-01-29 11:35:18

Svar Vi kan nog inte hitta på uppsatsidéer, men jag kan tipsa om en bok om svensk socialhistoria som kanske kan ge en uppfattning om vad socialhistoria kan vara och förhoppningsvis ge uppslag till vad man kan skriva om inom fältet: Lars Berggren & Mats Greiff, "En svensk historia från vikingatid till nutid" (2. uppl. 2009).

2018-01-29 15:17:59 - HG