Sök bland frågor

Fråga Hej!
I den fantastiska boken Köksträdgårdens historia av Marie och Björn Hansson så kan man läsa om när många kryddor (och mycket annat ätligt), troligen, kom till Sverige/Skandinavien, men inte oregano. Så, min fråga är helt enkelt, vet ni när oreganon/kungsmyntan dök upp här? Först funderade jag på om den kom med pizzan, men enligt Wikipedia så har det funnits dialektala namn för origanum vulgare långt innan dess.

Med vänlig hälsning,
Towe My

Towe My (46 år) - 2017-09-13 10:29:50

Svar Så vitt jag kan få fram är den variant av oregano som kallas kungsmynta inhemsk i Sverige, men den sort som används som kryddväxt tycks ha kommit först med pizzakulturen. Den inhemska skandinaviska oreganon ska ha varit föga använd i Sverige men brukades i Norge vid fisksaltning. Se flera böcker av Marguerite Walfridson.

2017-09-17 11:51:54 - HG

Fråga Har ni funnit några dagböcker skrivna under 1500-talet där t.ex saker som Stockholms blodbad beskrivs?

Alva (74 år) - 2017-09-12 15:08:50

Svar Det enkla svaret är nej. Det finns inga svenska dagböcker från denna tid. Det finns heller ingen samtida ögonvittnesskildring av Stockholms blodbad.

2017-09-17 11:31:48 - HG

Fråga Om möjligt, skulle jag behöva lite hjälp med frågan om vilken svensk kung som haft störst (bestående) inflytande på den europeiska kontinenten (dvs exkl. Skandinavien). Och jag relaterar detta till 1600-talet. Jag känner bara till att Gustav II Adolf, Karl X Gustav samt Karl XII har fört krig "söder om 55:e breddgraden" (=söder om Sverige) . Är detta korrekt?

Strax innan Karl X Gustav genom Freden i Roskilde erövrade Skåneland, hade han krigat i Polen. Men kriget i Polen var väl i sig inget som man kan hävda hade en störrer betydelse ur tysk-kontinentalt perspektiv? Och Karl XII förde krig mot Ryssland, men misslyckades, flydde till Turkiet, och red hem "incognito" efter Kalabaliken i Bender. Någon större betydelse, ur kontinentalt perspektiv? Har jag missat någon svensk regent, fr.o.m. Gustav Vasa, som fört krig på kontinenten?

Det jag sålunda är ute efter är Gustav II Adolfs krig för reformationens sak i Tyskland 1630-32. Är det felaktigt att hävda att Gustav II Adolf är den ende svenske kung som (i krig) haft en stor ur ett tyskt-kontinentalt perspektiv? (Alla dansk-svenska krig helt obeaktat, således.)

Jag har ett gammalt minne från ett TV-program, för många år sedan nu. Men en tysk historiker menade att "DÅ men endast DÅ, har Sverige haft en betydelsefull roll" (ur tyskt perspektiv, och ungefär så).

Har du någon rekommendation för vidare studier, just ang. Sveriges betydelse ur ett kontinentalt perspektiv. ? (På ett skandinaviskt språk, tyska eller engelska, gärna med någon webbsida, men ej nödvändigt.)

Pontus (52 år) - 2017-09-11 21:39:27

Svar Det är omöjligt att ge något "objektivt" svar på vem eller vad som varit "mest betydelsefullt" i historien. Det beror på vilka faktor man lägger vikt vid. En person eller ett land kan t.ex. ha varit politiskt viktigt, men haft väldigt liten påverkan på samhällsutvecklingen i övrigt. Generellt betydde Sverige väldigt lite för Europas utveckling och den svenska uppfattningen, att Sverige var en av Europas stormakter under 1600-talet, möter man inte alltid i internationell litteratur.

Jag skulle ändå säga att av dem du nämner har Gustav II Adolf haft störst påverkan i Europa. Han nämns framför allt som militär förnyare. Hans sätt att ställa upp sina arméer räknas som en del av den "militära revolutionen" vid denna tiden. Rent politiskt kan jag hålla med den tyska historikern om att Sverige endast ett kort ögonblick hade avgörande inverkan på europeisk politik, det handlar om 1631-1632 när de svenska trupperna segerrikt gick djupt ner i Tyskland och till slut stod i Bayern. Då fruktade både Österrike och Spanien för sin säkerhet och även Sveriges allierade Frankrike började tycka att framgångarna hade gått hotfullt långt. Men sedan kom slaget vid Lützen och faran var över. I en amerikansk handbok, som också används vid svenska universitet, står det att "the participation of the Swedes in the Thirty Years' War proved decisive for the future of Protestantism and later German history", men den svenska fasen av kriget får bara en halv sida.

Av kungar som fört krig utanför Sverige/Norden efter Gustav Vasa kan också nämnas Johan III och Karl IX med krigen i Livland (Est- och Lettland idag). Även under drottning Kristinas tid förde svenskarna krig på kontinenten.

Jag känner inte till någon internationell litteratur om Sveriges betydelse vid denna tid, det är inte något som intresserat utländska historiker mycket. Ett standardverk av en nordirländsk historiker, som också är översatt, är dock Michael Roberts "Sverige som stormakt". En väldigt bra bok om trettioåriga kriget är Ericson Wolke, Larsson & Villstrand, "Trettioåriga kriget. Europa i brand 1618-1648".

2017-09-18 10:58:01 - HG

Fråga Hej! Vilket är den äldsta herrmodebutiken som fortfarande är aktiv i dag? Butiker som PUB i Stockholm startade ju redan på 1800-talet men var då inte fokuserad specifikt på herrkläder. Har hittat Ströms i Stockholm som fyller 111 år. Kan det vara den äldsta?

Med vänliga hälsningar,
Robin Salomonsson

Robin (26 år) - 2017-08-31 14:47:19

Svar Herrkonfektion, dvs butiksförsäljning av färdigsydda kläder, kom igång under andra halvan av 1800-talet. Det är svårt att fastställa vilken butik som är allra äldst i Sverige. Det finns dock en hel del riktigt gamla herrekiperingar runtom i landet och Ströms är slagen av åtminstone Anestens i Borås, som var 112 år gammalt när det lade ner förra året. Lundborgs herrekipering i Vänersborg har funnits på samma plats och ägts av samma familj sedan grundandet 1913, vilket de själva hävdar är rekord, men Hällqvists herrekipering i Kalmar, som stängde 2015, hade funnits i samma lokal sedan 1885. Svensk konfektionsindustri startade under sent 1800-tal. Widengrens i Vingåker grundades 1875 och är förmodligen en av landets första.

2017-09-05 09:53:17 - PKA

Fråga Hej!

Jag har en ättling som hette Lars Forsberg från Dalsland. Han tillverkade spinnrockar tillsammans med sin bror Anders. Dessa blev väldigt populära och säldes utomlands, ganska ovanligt för den tiden tänker jag, bland annat såldes de i Amerika och Ryssland. Enligt ryktet ska han ha tillverkat Gandhis spinnrock. Jag är ställer mig väldigt kritisk till detta och tror att det är en skröna/skryt. Tyvärr hittar jag ingen information om detta alls, hur jag än söker! Har ni någon aning eller kan ni hänvisa till någon som kanske vet så att vi går slut på denna konflikt?
Mvh Klara N

Klara (33 år) - 2017-08-31 11:22:20

Svar Gandhi använde spinnrocken som politisk symbol. Om alla indier satte sig vid en spinnrock en stund varje dag, menade han, behövde de inte köpa tyg eller kläder från kolonialmakten Storbritannien. Den typ av spinnrock man kan se på bilder där detta omtalas är dock av en helt annan typ en de traditionella svenska som bröderna Forsberg tillverkade. Enligt en hembygdssida spreds deras spinnrockar visserligen till Norge, Ryssland och USA, men det förefaller inte som om de hamnade i Indien. Utan att kunna svära på det skulle jag gissa på att det är en myt att Gandhi spann på en dalsländsk rock.

2017-09-01 15:52:52 - HG

Fråga Hej!
Jag undrar: när blev det lag på obligatorisk simundervisning i skolorna i Sverige?
Tack på förhand

Alice (22 år) - 2017-08-29 13:09:18

Svar Jag har inte hittat någon entydig uppgift om detta men undervisning i torrsim började införas i folkskolans lägre klasser i början av 1900-talet. 1920 blev den obligatorisk i de folkskolor som också undervisade i gymnastik. Så småningom byggdes allt fler bad och det blev vanligare med riktig simundervisning, särskilt sedan simborgarmärket införts 1935. Det förefaller dock länge ha varit upp till kommuner eller enskilda skolor om simundervisningen var obligatorisk. Jag är som sagt osäker men i varje fall från 2007 är det lag på att skolan har ansvar för att alla har uppnått simkunnighet i årskurs 5.

2017-09-01 15:27:24 - HG

Fråga Om en kvinna på 1500-talet omnämns Ingrid Svennings, kan man då utgå från att det var hennes patronymikon eller kan det ha varit hennes makes namn? Hon bodde i Jönköpingstrakten.

Birgitta (67 år) - 2017-08-24 08:45:04

Svar Kvinnor omnämndes gärna på ett sätt som angav deras relation till en man, fadern om hon var ogift, annars den äkta mannen. Ofta görs det just med genitivform på mansnamnet. Utan att kunna svära på det tror jag man ofta la till "dotter" om det var fadern som åsyftades, så jag skulle spontant gissa att Svenning var hennes man (eller den man hon var änka efter).

2017-08-29 11:11:01 - HG

Fråga Vad är ett bockställe?
Bengt Persson var skrivare på Norrköpingshus runt 1602 och arrenderade ett av kronans bockställen vid Motala ström.

Birgitta (67 år) - 2017-08-24 08:41:45

Svar Jag kan inte hitta ordet på svenska men enligt en gammal bok på tyska om lantbruk är "Bockställe" en fårhage där man sköter och fodrar särskilt värdefulla djur, huvudsakligen baggar, t.ex. sådana som man vill föda upp för att sälja som avelsdjur. Kanske det kan passa?

2017-08-29 11:23:44 - HG

Fråga Hej!
Jag har i samband med besök i västsvenska kyrkor (bl.a. Södra Åsarp och Hyssna) förstått att man haft olika luckor för att kunna ge sjuka människor nattvarden utan att de behövde komma in i kyrkobyggnaden. Det kan röra sig om en glugg i korväggen eller golvlucka vid sakristian. Min fråga är hur länge dessa anordningar kan ha varit i bruk? Är det enbart på medeltiden man nyttjade dessa, eller var de i bruk längre fram? Jag läser bl.a. i halländska domböcker från 1600-talet om olika pestliknande epidemier som härjade, och det hade varit intressant att veta om man fortfarande kunde ge nattvarden på detta sätt då. Har letat i 1686 års kyrkolag men hittar inga referenser eller ledtrådar där.

Andreas (44 år) - 2017-08-15 12:25:40

Svar Vi går bet på den här frågan! Ingen jag frågat känner till något om detta. Spontant skulle jag gissa att seden försvann med reformationen, men lokal praxis när det gällde användning av kyrkorummet kunde variera mycket och det går inte att utesluta att luckor har använts på detta sätt. Om det är en viktig fråga för dig tycker jag du ska vända dig till kyrkohistorisk expertis på en teologisk fakultet.

2017-08-23 14:27:43 - HG

Fråga Om Romarriket var ett rike, var kom då alla dessa romare som deltog i massinvasionen av södra Europa och hela området kring Medelhavet ifrån? Eller var provinserna enbart tillfälligt ockuperade områden och Romarriket aldrig ett rike? och hur kunde i så fall Rom (Italien) själv så småningom bli en provins?

Anders (67 år) - 2017-08-13 04:38:23

Svar Vad som var "det romerska riket" och vem som var "romare" har växlat med tidens gång. Rom var till att börja med bara själva staden och ett litet område omkring den. När grannfolk besegrades ansågs de antingen som underkuvade områden eller som bundsförvanter, foederati. Romerskt medborgarskap gällde från början bara själva Rom, men kunde utsträckas till en del av bundsförvanterna. Medborgarskapet utvidgades dock i omgångar och 49 f.Kr. fick i stort sett hela den italienska halvön romerskt medborgarskap. Områden utanför Italien kallades provinser och provinsborna hade inte fullt romerskt medborgarskap. Sådant kunde dock ibland ges till vissa områden, städer eller viktiga personer. Slutligen, år 212 e.Kr., gavs romerskt medborgarskap till alla invånare i det romerska imperiet.

Rom var absolut en stat (ett rike), men stater förr i tiden var sällan enhetligt uppbyggda. Det var normalt i Europa ända in på 1800-talet att de bestod av olika områden där olika lagar gällde och invånarna hade olika status. Sett i det ljuset var faktiskt Romarriket ovanligt väl sammanhållet.

2017-08-22 14:57:37 - HG