Sök bland frågor

Fråga Hej!
1. Från antiken finns ju ett antal dramer bevarade. Och i år firas Shakespeare(s d:o).
Men tiden där emellan finns något från den?
2. Inför OS senare i år: Vad vet man om antikens olympiska spel? Idrottsgrenar, deltagare och vinnare samt deras levnadsöden?
(För att jämföra med de nutidas och tidernas däremellan.)

Thomas (0 år) - 2016-05-22 21:46:58

Svar Den första frågan bör snarare ställas till en litteraturvetare än en historiker. Handböckerna brukar påstå att de antika tragedierna upphörde att uppföras redan strax före Kristi födelse. De användes sedan bara som läsdramer. Komedier spelades ytterligare några århundraden men med kristendomen kom en fientlig inställning till världslig underhållning. En medeltida dramatradition uppstod senare ur den kyrkliga liturgin. Man började dramatiskt återge scener ur Bibeln och hela historier. Från 900-1000-tal och framåt skapades genrer som mysteriespel, mirakelspel och passionsspel. När vi kommer fram på senmedeltiden (1300-1400-tal) vet vi att det också fanns folkliga teaterföreställningar med kringresande trupper som gav underhållning t.ex. vid marknader, men föga är bevarat av dessa stycken.

De antika dramerna var kända under medeltiden men betraktades som berättelser i dialogform. Först med renässanshumanismen började man se dem som teaterstycken och några stycken av Plautus och Seneca uppfördes i Rom på 1470-talet. Snart började man skriva nya pjäser efter antika förebilder. Mot slutet av 1500-talet kommer så en stor uppblomstring av det vi kallar renässansdramat, med författare som Ben Johnson och Shakespeare i England, Lope de Vega i Spanien och mindre kända motsvarigheter på andra håll i Europa. Samtidigt utvecklas en ny genre, commedia dell'arte i Italien.

Om de antika olympiska spelen vet man en hel del. Universitetet i Leuven har en fyllig hemsida (på engelska) om dem: http://ancientolympics.arts.kuleuven.be/rings_eng.html.

2016-06-01 10:49:35 - HG

Fråga Läser man olika läromedel och andra böcker finns det massor av berättelser om Martin Luther, men vilka historiska källor finns egentligen om honom?

Cecilia (47 år) - 2016-05-20 12:35:45

Svar Få andra människor från 1500-talet är så väldokumenterade som Martin Luther. Han skrev själv en stor mängd teologiska skrifter; den vetenskapliga utgåvan av hans verk fyller många band. Han gav ut en mängd skrifter för att försvara sin position under reformationen, han skrev senare Lilla katekesen, psalmer, kyrkoordningar och mycket annat av praktisk betydelse för de reformerade kyrkorna. Hans teologi finns det alltså rikliga källor till, även en stor mängd skrifter från hans motståndare belyser ju hans läror och verkan. Som människa kommer man honom närmare i hans Tischreden (Bordssamtal); det är uppteckningar av män som stod honom nära av vad han i olika privata sammanhang sagt, både om religion och annat, som gavs ut strax efter hans död. Man måste då förstås vara källkritisk och tänka på att de som samlade hans ord beundrade honom och såg honom som en stor auktoritet. Han är också avbildad oftare än kanske någon annan från äldre tid, man räknar med ungefär 300 porträttbilder från hans livstid.

2016-05-25 11:27:56 - HG

Fråga Fanns det vattenkoppor på medeltiden?

Friskolan Hästens AB (11 år) - 2016-05-17 13:05:00

Svar Ja. Också medeltida barn fick små, vattenfyllda blåsor, som de säkert ibland kliade hål på och fick koppärr i ansiktet. Vattkoppor (som det egentligen heter) är en sjukdom som det finns belägg för ända från antiken. Det är dock svårt att veta exakt när det är vattkoppor som nämns i källorna eftersom man inte kunde skilja så noga mellan olika sjukdomar som gav koppliknande utslag. Man kallade alla sådana sjukdomar "koppor". Det anses vara en italiensk läkare som på slutet av 1500-talet gav den första beskrivningen av just vattkoppor, men det dröjde till 1800-talet innan man säkert kunde diagnosticera vattkoppor och skilja dem från smittkoppor och liknande sjukdomar.

2016-05-17 13:32:00 - HG

Fråga Fanns det kvinnliga präster i Sverige under medeltiden?

Friskolan hästens AB (11 år) - 2016-05-17 13:02:58

Svar Nej. Kyrkan i Sverige på medeltiden tillhörde den katolska kyrkan, med påven i Rom som högste chef. Inom den katolska kyrkan har aldrig kvinnor varit präster. Över huvud taget har kristna nästan alltid och överallt ansett att män och kvinnor har olika uppgifter och att kvinnor inte ska vara präster. Först på 1900-talet har en del kristna börjat ändra sig. Svenska kyrkan tillåter kvinnliga präster sedan 1960-talet men fortfarande är det många kristna riktningar, som katolicismen, som inte har kvinnliga präster.

2016-05-17 13:23:21 - HG

Fråga Hej!
Angående fråga/svar 6621 så finns ordet i SAOB med förklaringen: Innehavare av skattejord i bergslag. (PT 1892)
Gissningen ligger bra till!

Thomas (0 år) - 2016-05-02 15:53:35

Svar Tack för det! Jag kontrollerade i Nordisk familjebok, andra upplagan, som brukar vara väldigt bra på äldre termer eftersom den är gjord i en tid när många av dem ännu var i bruk eller nyligen hade varit det, men där fanns inte ordet. Svenska Akademiens ordbok, SAOB (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/), är också ett bra hjälpmedel för historiker.

2016-05-04 10:26:07 - HG

Fråga Hej,
jag har i domstolsprotokoll från början av 1600 talet dykt på en man som heter Store Joen. Min naturliga slutsats är att han fick tilltalsnamnet Store, eftersom han antingen var onormalt tjock, eller onormalt lång. Men stämmer det? Kan det finnas andra anledningar till ett sånt namn? Att han var en stor man i trakten? Att han egentligen var liten och det var ett ironiskt tillmäle. Vad tror ni?
mvh Johan

Johan (57 år) - 2016-05-01 21:31:55

Svar Det är omöjligt att avgöra varifrån tillnamnet kommer om man inte vet mer om honom. Eftersom han hade ett mycket vanligt namn, Jon (stavningsvariant Joen, som också är en variant av Johan), kan det ligga nära till hands att tro att han fått det för att skilja honom från någon annan med samma namn, som rimligtvis varit mindre i något (antagligen fysiskt) avseende.

2016-05-04 10:30:35 - HG

Fråga Hej! Efter lite släktforskning har jag sett att ett flertal släktingar från början av 1800-talet arbetade som bergsskattemän. Vad innebar detta yrke?
Med vänlig hälsning, Sanna

Sanna (26 år) - 2016-04-28 22:05:53

Svar Det är knappast ett yrke. Jag skulle gissa att det är beteckningen på en skattebonde (självägande bonde) som bor på ett bergshemman. Detta var gårdar i bergslagerna där bondehushållet hade viss skattefrihet men i gengäld skyldighet att smida tackjärn. Denna skyldighet upphörde 1859 men terminologin kan ha hängt kvar längre. Men det är en gissning; jag har inte hittat ordet någonstans.

2016-05-02 10:00:06 - HG

Fråga ~1026
Vad vet man om kungsgården i Husaby? Hur stor kan den ha varit, hur många människor kan den ha rymt och tror man att kung Anund Jakob kan ha haft det som sin "bas"? Hur många andra hus och byggnader kunde ha hört till, vilka slags hus kunde det ha varit och hur många människor - både fria och trälar kan ha levt på gården?

Kanske lite väl specifika frågor, och man vet kanske inte just det om Husaby - men kungsgårdar generellt, hur stora var de?

Sophia (20 år) - 2016-04-25 05:41:53

Svar Det finns ett antal orter som heter Husaby i Sverige och jag vet inte vilken du menar. Om Anund Jakob, kung ca 1022-1050, har vi inga samtida källor och mig veterligt vet man inte var han höll till. Kanske menar du Husaby vid Kinnekulle, där hans far, Olov Skötkonung, enligt legenden döptes?

Husabyarna var antagligen centralpunkter i det system av bondgårdar, Uppsala öd, som enligt 1200-talets landskapslagar tillhörde kungamakten. Här har kungens fogde kunnat ta in inkomsterna från de underlydande gårdarna och själva kungsgården har också antagligen varit ett stort jordbruk. Kungen och hans följe har förmodligen bott i dessa kungsgårdar i husabyarna när de har ridit genom landet. Därför kan vi anta att de har varit stora hushåll med mycket tjänstefolk. Men jag tror inte det finns några källor som tillåter oss att se hur många människor som kan ha vistats där. Tyvärr är det ofta så med svensk medeltid - källmaterialet är fragmentariskt att vi är hänvisade till mer eller mindre informerade gissningar.

2016-04-25 15:02:00 - HG

Fråga I slaget vid Svensksund 1790 deltog väldigt många fartyg! Det är känt att det deltog många kanonslupar och galärer. Vet man idag vilka specifika skepp som var på plats i Svensksund?

Mats (47 år) - 2016-04-16 02:14:51

Svar Jag tror det är väl dokumenterat vilka svenska skepp som var med. Enligt t.ex. Nationalencyklopedin var det 195 skepp av olika slag på den svenska sidan. Om du vill ha mer exakta uppgifter tror jag du ska fråga marinhistorisk expertis, t.ex. på Marinmuseet i Karlskrona.

2016-04-18 16:44:20 - HG

Fråga Jag vet inget om arkeologi, men jag gissar att arkeologernas fynd grundas på omedvetna lämningar från äldre tider. I dag när vi bygger/exploaterar, river vi omsorgsfullt äldre byggnader och sanerar marken vid behov. Detta lämnar väldigt litet för framtida arkeloger att utröna om vår tid såvida vi inte väldigt omsorgsfullt dokumenterar det som vi raderar ut från jordens yta (plus/minus 100 meter i vertikalled). Speciellt de mindre spektakulära mänskliga lämningarna kanske riskerar att fullständigt utraderas/glömmas bort. Finns det en strategi för att förhindra detta?

Bo-Gunnar (77 år) - 2016-04-15 22:37:03

Svar Frågan bör snarare ställas till arkeologer än historiker - det är två ämnen som har förvånansvärt lite med varandra att göra. Det finns dock en inriktning inom arkeologi som heter "historisk arkeologi" och där sysslar man även med helt moderna lämningar. Man registrerar och undersöker även sådant som gamla fabriker eller relativt nya odlingsmarker; jag hörde en gång ett föredrag av en historisk arkeolog om plantager på Sri Lanka under 1900-talet. Vad gäller vardagslivet i Sverige finns sedan 1977 ett samarbete mellan museer i Sverige om samtidsdokumentation; olika museer har haft hand om olika aspekter av vardagslivet för att dokumentera det. Denna organisation, SAMDOK, ombildades 2011 till Nätverket för samtidsdokumentation. Även hembygdsföreningar arbetar med samtidsdokumentation. Så det finns hopp om att vår vardag inte ska falla i total glömska.

2016-04-18 16:18:48 - HG