Sök bland frågor

Fråga Vilken är den sista svenska kung jag kunde prata med och vi förstod varandra?

Björn (65 år) - 2016-07-30 08:38:28

Svar Vi har väl ännu inte sett den SISTA svenska kungen... Men skämt åsido, det är egentligen en fråga för en språkvetare (någon på en institution för nordiska språk). Om jag ska utgå från det skriftliga materialet skulle jag gissa på Gustav Vasa. De flesta svenskar idag skulle, kanske med viss möda, förstå hans skrivelser. De skandinaviska språken (men inte isländskan) genomgick mycket stora förändringar under 13- och 1400-tal, under påverkan från plattyskan. Den svenska som skrevs i början av 1300-talet är fortfarande ganska lik isländska och det är rätt knepigt, om man inte kan lite fornsvenska eller isländska, att läsa t.ex. Erikskrönikan i original (1320-tal). Därför tror jag du och Magnus Eriksson skulle ha svårt att förstå varandra, men kanske du och Gustav Vasa med lite god vilja kunde konversera. Det är dock en amatörmässig fundering, detta är språkvetarnas domän.

2016-08-24 09:34:20 - HG

Fråga När blev Götaland en del av Svearike?

Simon (12 år) - 2016-07-19 20:56:53

Svar Förmodligen har Svealand och Götaland aldrig varit två olika riken utan redan när ett svenskt rike börjar bli till, på 1000-talet, verkar det ha omfattat både Mälarlandskapen och landskapen väster, söder och öster om Vättern, alltså nuvarande Svealand och Götaland. Ett riktigt stabilt rike blev Sverige först vid mitten av 1200-talet; då omfattade det också delar av nuvarande Norrland och Finland.

Namnen Svealand och Götaland är kända först från 1300-talet. Tidigare talade man om "landet nordanskogs" och "landet sunnanskogs", där de stora skogsområdena Kolmården, Tylö skog, Tiveden och Kilsbergen bildade gräns (Värmland, väster om Kilsbergen, räknade till landet sunnanskogs och senare till Götaland tills in på 1800-talet). Att Svealand och Götaland skulle ha varit två riken som tillsammans bildade Sverige uppges först i en källa från mitten av 1400-talet. Det är alltså vad 1400-talets människor föreställde sig om tiden kanske 500 år tidigare och ingenting vi bör lita på.

2016-07-21 10:06:56 - HG

Fråga Det skall finnas ett privilegiebrev från 1300-talet, till någon att öppna gruva vid Svartviks gruvfält i Svärdsjö Dalarna.
Var kan jag finna detta?
MVH Thomas Mååg

Thomas (69 år) - 2016-07-18 11:08:20

Svar Medeltidsdokument kan man söka på nätet på Riksarkivets söktjänst SDHK (Svenskt diplomatariums huvudkartotek) på adressen https://sok.riksarkivet.se/sdhk. Där finns också uppgift om dokumenten är publicerade någonstans (oftast i serien Svenskt diplomatarium). När jag söker där med årtalen 1300-1399 och sökorden Svartvik eller Svärdsjö hittar jag emellertid ingenting. Om du har läst någonstans att detta finns borde den som skrivit det ha givit någon källhänvisning eller kanske ett exakt datum du kan söka på.

2016-07-20 12:06:13 - HG

Fråga Var adeln i snitt längre än medelmänniskan?

Blev nyfiken på detta då jag läst om kroppen och att det inte finns riktigt bra forskning på hur mycket näring påverkar längd. Om adeln under olika tidsepoker konstant var längre än gemene man så borde detta vara ett tydligt tecken på en klar påverkan från kost.

Gustav (21 år) - 2016-06-16 19:53:52

Svar Antagligen var adelsmän i snitt längre. Medellängden i olika sociala grupper varierade och gör det fortfarande, om än ganska lite idag. Större ekonomiska resurser hos föräldrarna innebär längre barn (som medeltal, naturligtvis finns det individuella variationer). Från de senaste tvåhundra åren har vi goda data från mönstringen av unga män inför soldattjänstgöring/värnplikt. Vi vet t.ex. att jordägande bönders söner som mönstrade under 1800-talet var i snitt längre än sönerna till bönder som inte ägde sina gårdar. Rimligen måste det betyda att adelns medellängd var högra än t.ex. böndernas i det äldre samhället.

2016-06-18 13:34:21 - HG

Fråga Hej!
På den engelska tröjan i fotbolls-EM tycks det ligga tre lejon.
Varför är lejon så populära? De finns ju inte inom Europa. (Tre europeiska djur vore naturligare att ha som symboler, tycker jag, t ex tre örnar eller tre vargar etc, om nu tretalet skall vara med.)

Thomas (0 år) - 2016-06-11 22:08:27

Svar De tre lejonen kommer från det engelska riksvapnet, där de suttit sedan 1100-talet, men lejon som symbol för styrka och makt kommer från antiken. Det är alltså en av alla de ting som har förts vidare som tradition från kulturerna kring Medelhavet till det medeltida, kristna Europa. Inte heller elefanter finns det gott om i Europa men de har också frekvent använts symboliskt (jfr elefantorden). Heraldiskt är ett lejon med hitåtvänt ansikte en leopard och engelsmännen spelar alltså egentligen med tre leoparder på bröstet, men de engelska symbolerna brukar ändå kallas lejon. Mot Ryssland var de dock lite tandlösa på slutet.

2016-06-14 10:10:51 - HG

Fråga Hur kommer det sig att européerna fick en självbild av sig själva som överlägsna? Fanns det några viktiga aktörer som dessa tankar?

Simon (17 år) - 2016-06-07 10:36:47

Svar Som på många stora och viktiga frågor går det inte att komma fram till ett säkert svar. En del skulle kanske peka på kristendomen (liksom islam) som en religion som ser dem som tror på något annat som mindre vetande som man måste ta hand om och föra mot ljuset. Men fram till 1700-talet präglades ändå relationerna till Afrika och Asien av respekt och visavi de asiatiska kulturerna delvis av en underlägsenhetskänsla. Det var först mot slutet av 1700-talet som Europas militärtekniska förmåga hade växt mycket nog för att hota asiatiska härskare till lands. Denna fysiska överlägsenhet måste också ha skapat en sådan självbild som du nämner. När det gäller Amerika var européerna redan vid 1500 tekniskt överlägsna och där tog de ju också över helt. Men kolonialismens och den europeiska överlägsenhetens stora tid kommer på 1800-talet och då tillkom också darwinismen, som i vissas uttolkning tycktes ge den starkare rätt och plikt att dominera över den svagare. Att peka ut enskilda aktörer i denna långa och komplicerade process är svårt och det vågar jag mig inte på i ett kort svar här.

2016-06-08 11:06:40 - HG

Fråga Hej! Det är så här att jag håller på med ett arbete om politiska ideologier och hur man kan koppla dem till historiska händelser under industriella revolutionen, imperialismen och första världskriget. Jag undrar vilka händelser under dessa tre som konservatism är med i, och hur man märker det.

J (17 år) - 2016-06-01 19:47:25

Svar Konservatismen innebär en djup misstänksamhet mot snabba förändringar; bara det som verkligen visade sig hållbart i det långa loppet skulle accepteras. De konservativa höll på traditionella värden som kungamakten, en hierarki i samhället, ett starkt försvar och (i varje fall mot slutet av 1800-talet) nationen. Det kan du läsa i vilken handbok eller lärobok som helst, och utifrån detta tror jag du själv kan resonera om hur konservativa kan tänkas ha ställt sig till de händelser/processer du nämner.

2016-06-03 11:05:18 - HG

Fråga Hej,
I den lilla byn Resville utanför Lidköping finns en bro där det på en sten på bron är avbildad en krona och där det under kronan står "Karl 15" och årtalet 1861.
Var det vanligt att man förr skrev namnet på regerande kung och året, när man byggde exempelvis en bro?
Eller är detta inristat i efterhand?
Hur kom det sig att man inte skrev kungens ordningsnr med romerska siffror?

Håkan (51 år) - 2016-06-01 11:17:54

Svar Ja, det är inte sällsynt att man skrev år och satte dit ett kungamonogram på ett byggnadsverk. Årtalet anges än idag på många nybyggda broar. I Sverige och i de flesta europeiska länder är det en stark tradition att skriva regenters ordningstal med romerska siffror, men arabiska siffror kan också förekomma. I Danmark och Norge är det ganska vanligt att man skriver "Christian 8." eller "Haakon 7." (med förkortningspunkt för att markera att siffran ska utläsas som ett ordningstal). Det har sporadiskt förekommit också i Sverige, fast utan punkt.

Idag kan man träffa på att det skrivs t.ex. "Gustav den 3" eller "Gustav den III" på svenska. Det är fel och ger ett förvirrande intryck. En siffra, romersk eller arabisk, efter ett kunganamn ska på svenska utläsas som ett ordningstal med "den" före och "den" ska inte skrivas ut.

2016-06-03 10:56:04 - HG

Fråga Hej
Jag är intresserad av den mykenska perioden och söker böcker på nätet om den. Läser helst på engelska, finns det någon som ni kan rekomendera?

Daniel (49 år) - 2016-05-24 07:53:32

Svar Historiker är inga experter på bronsålderns Grekland, det är i Sverige snarare våra kolleger inom ämnet Antikens kultur och samhällsliv du bör fråga om du vill borra djupare. Något av ett standardverk på området verkar dock vara John T. Hooker, "Mycenean Greece" (1971, flera gånger återutgiven). Metropolitan Museum i New York har en, som det verkar, fyllig och kunnig hemsida om Mykene, http://www.metmuseum.org/toah/hd/myce/hd_myce.htm.

2016-05-27 10:27:37 - HG

Fråga Jag är mycket historiskt intresserad, främst av europeisk historia efter 1789, men också all skånsk och dansk-skånsk historia före 1720 (då Skåne fomellt blev en del av Sverige). Min fråga rör dock den del av andra världskriget som berör kriget i Sovjet-Ryssland juni 1941 till c:a augusti 1944.

Det finns de som menar att Tyskland så grovt underskattade Sovjetryssland, att de menar att slaget var förlörat redan då det började. (Halders anteckningar tyder på en sådan insikt/åsikt). Nästa punkt är katastrofen utanför Moskva. Här spelar både det militära nederlaget , men också Hitlers beslut om astt själv ersätta den insjuknade von Brauschitch, chef för OKH. Hitler överförde dessutom sitt överkommando till OKW, och kom därvid "i händerna på" (fast tvärtom), de typiska rädda befälhavarna Keitel och Jodl (OKW's stabschef). Avgjordes kriget i Ryssland DÅ, i december 1941? Stalingrad september 1942 - februari 1943 är den populärvetenskapliga vändpunkten över alla andra. Men under december och januari kunde tyskarna rädda uppåt två miljoner man från att avskäras i Kaukasus och dess närområde. Så var Stalingrad inte mer än en symbol, snarare än ett avgörande ? Tysklands skickligaste strateg, von Manstein hävdade fram till sitt avskedande våren 1944 "att kriget i Ryssland kan vinnas, men då med en form av omvänd guerillataktik. I alla händelser med ett nästan frontlöst krig med korta men kraftiga tillslag. Efter Stalingrad bevisade han ju att han hade en poäng i detta, och övergav stora områden i Ukraina - för att sedan "slå av" elittrupperna längst fram, och utnyttja de hastigt uttänjda sovjetryska linjerna. 8 gånger fler man ur Röda Armén neutraliserades på detta viset, än vad som förlorats i Stalingrad. Kursk förändrade inte heller von Mansteins strategier och åsikter. Men var Kursk det definitiva avgörandet ? Eller var det först genom Hitlers korkade Ardenneroffensiv (som pågick medan Röda Armén vilade upp utanför Warschawa - och Stalin lät medvetet tyskarna slå ner det polska upproret , så att han själv slapp !!!)
Jag inser att frågan inte är enkel.

Pontus (51 år) - 2016-05-23 22:48:27

Svar Nej, frågan är inte enkel och du borde nog ställa den till några som är större experter än vi och mer intresserade av krigshändelserna. En kollega till mig rekommenderar ett forum på nätet där denna typ av frågor ställs och besvaras: http://forum.axishistory.com/. Det har också nyligen kommit ut en svensk bok som kan vara intressant för dig, Christer Bergström, Operation Barbarossa 1941. Vad beträffar Skånes inlemmande i Sverige brukar man snarare peka på 1681-83, då Skånelandskapen formellt togs in i kungariket, svensk lag, svenska privilegier och svensk kyrkoordning infördes.

2016-05-25 12:28:49 - MO, HG