Sök bland frågor

Fråga Hur många människor bodde det i Nordamerika (USA och Kanada, inte Mexiko inräknat) innan spanjorerna kom dit och sjukdomarna tog sin tribut? Jag har läst allt från 5 till 100 miljoner. Det är såklart omöjligt att veta exakt, men vad tror ni historiker är mest sannolikt?

Anders (56 år) - 2015-04-18 18:34:28

Svar Det finns många mer eller mindre välgrundade gissningar inom ett stort spann, men den högsta siffran du nämner måste gälla hela Amerika. Den vanliga uppskattningen bland historiker idag för hela Nord- och Sydamerika brukar dock ligga på ungefär 50 miljoner. För dagens USA och Kanada anges olika siffror mellan 600 000 och 1,2 miljoner.

Uppskattningarna av invånarantalet före européernas ankomst har ofta varit politiskt anstrukna. Äldre europeiska och nordamerikanska historiker anses ha satt ett lågt befolkningstal utgående från fördomar om urinvånarnas låga kultur, medan det idag finns en tendens att försöka skriva upp siffran så högt som möjligt som en protest mot den europeiska kolonialismen. Eftersom det inte finns några som helst skriftliga källor som kan användas för befolkningsberäkningar från denna tid kommer det alltid att råda osäkerhet om det verkliga förhållandet. Det är i varje fall helt klart att dagens USA och Kanada var mycket mer glesbefolkade än Central- och stora delar av Sydamerika.

2015-04-21 10:55:08 - HG

Fråga Hej!
Jag ska skriva en uppsats om slaveriet. Jag undrar när de första svarta människorna kom till Sverige? Jag såg på TV i förrgår att det fanns många svarta afrikaner i England redan under medeltiden. Sen ville drottning Elisabeth skicka hem dem på 1500-talet eftersom de var så många. Var det likadant i Sverige på den tiden?

Sen en fråga till: jag spelar mycket Assassins Creed. Där kallas Edward Braddock för "Bulldoggen". Jag kan inte hitta på internet att det verkligen var så. Är det nåt som dom som gjort spelet har hittat på?

Hälsningar Markus :-)

Markus (14 år) - 2015-04-14 20:16:58

Svar Det var mycket ovanligt med svarta människor i Sverige långt fram i tiden. De första som kom hit var antagligen betjänter till adelsfamiljer och kungahovet. Det ansågs fint att ha en "morian", som man ofta kallade svarta. Antagligen kom de första sådana morianer till Sverige på 1600-talet, men det första som är mer känd var Gustav Badin (som ursprungligen hette Couchi). Han var född som slav på den danska ön Sankt Croix i Karibien och gavs 1757 som present till den svenska drottningen Lovisa Ulrika. Han gjorde karriär vid hovet och hade en rad ämbeten, gifte sig (men fick inga barn) och ägde fastigheter i Stockholm; han dog 1822.

Edward Braddock var en brittisk officer i tjänst i Nordamerika, dödad i ett slag mot en fransk styrka i Pennsylvania 1755. Enligt några ställen på nätet skulle han ha kallats "Bulldog" av sina soldater men jag hittar ingen pålitlig uppgift om det.

2015-04-15 11:01:01 - HG

Fråga Jag undrar vem det var som sa "Varje barn är en blomma" och vad denna personens historiska ideal var.

jonna (22 år) - 2015-04-11 10:15:54

Svar Det verkar inte vara något känt citat. Detta, och liknande uttryck, har dykt upp här och där på nätet de allra senaste åren, först på engelska som "Every child is a unique flower" eller "Every child is a different kind of flower". Det finns affischer att köpa med denna text. "Okänd författare" står det på några ställen. Jag tror det är ett typiskt exempel på formuleringar som föds någonstans på nätet och sedan sprids för att andra tycker det låter bra. Och vem som än sa det först och vad hon/han än tänkte kan vi väl alla hålla med om innebörden.

2015-04-13 11:05:40 - HG

Fråga Med den nyvaknade nationalismen - SD med flera - i åtanke började jag fundera över Sveriges stormaktstid som ju i varje fall förr framställdes i historieböckerna som en välförtjänt triumf för landet och en ständig, moraliskt berättigad försvarskamp mot slemma utländska intressen.

Jag utgår från att den modernare historiska forskningen har ifrågasatt detta snävt patriotiska perspektiv, men samtidigt kan jag inte erinra mig att jag har sett eller hört talas om någon historisk bestseller som prövat att konsekvent vända på perspektiven. I vilken mån var själva det svenska hemlandet hotat av våra grannar? Hur ser den svenska stormaktstiden och vår territoriella expansion ut ur exempelvis polsk, baltisk och tysk synvinkel? Var det försvar eller erövring som drev våra "hjältekungar" till deras insatser?

Björn (78 år) - 2015-04-08 15:08:16

Svar Det är alldeles riktigt att forskningen sedan mycket länge lämnat denna enkla, patriotiska bild – samtidigt som den nog hänger kvar på många ställen i populär historieuppfattning. Det finns några olika linjer när det gäller att förklara Sveriges expansionspolitik på 1600-talet. Den sedan 1930-talet dominerande förklaringen har varit den ekonomiska/handelspolitiska: Sverige ville ta vinsterna av handeln i Östersjön och med Ryssland. På 1970-talet lanserades en marxistiskt inspirerad, sociopolitisk förklaring: den svenska ”feodala” överklassen ville ha mer land och fler bönder att råda över och då måste den expandera utom riket. Samtidigt finns det fortfarande forskare som menar att det var en mer defensiv kamp: den svenska eliten kände sig verkligen hotad av den katolska frammarschen i Tyskland, av Danmark-Norge och av Ryssland, och ville ha framskjutna försvarspositioner. En forskare har också lyft fram ett slags mindervärdighetskänsla hos Gustav Adolf och hans medarbetare visavi äldre och mäktigare riken i Europa, ett behov av att markera Sverige som aktiv och legitim part. Här finns alltså olika åsikter men knappast längre någon glorifiering av den svenska krigspolitiken, som oftast framställs som förödande både för de drabbade länderna och inte minst för hemlandet, med väldiga förluster av män i produktiv ålder och ett högt skattetryck som följd.

Någon ”bestseller” som presenterar dessa nyare perspektiv saknas nog ännu. Axel Strindbergs ”Bondenöd och stormaktsdröm” kom dock redan 1937 och har givits ut i ett antal upplagor. En vederhäftig sammanfattning av dagens syn på tiden, där också de olika tolkningarna presenteras, ges i Nils Erik Villstrand, ”Sveriges historia 1600-1721” (2011), som är mycket läsvärd. Ett exempel på provinsernas perspektiv som kan rekommenderas är Kari & Ülle Tarkiainen, ”Provinsen bortom havet. Estlands svenska historia 1561-1710” (2013).

2015-04-13 10:55:15 - HG

Fråga Hej, jag vill veta mer om Nöbbelövs historia. Vad vet vi om Nöbbelöv genom tiderna?
Har det hänt några större historiska händelser där?
Har området varit bebyggt? I så fall när och hur?
Stort tack på förhand!

Martin (31 år) - 2015-04-08 11:00:50

Svar Jag antar att du menar Nöbbelöv i Lund. Det var i äldre tid en socken med en medeltida kyrka och en by med ett 15-tal gårdar. På slutet av 1800-talet döptes den om till Norra Nöbbelöv för att undvika förväxling med andra Nöbbelöv i Sydsverige. Vid tiden för övergången till Sverige tillhörde de flesta gårdar kronan (staten). Det var en liten socken, här bodde på 1500-talet antagligen inte mer än ungefär 75 personer och ännu 1790 bara 155. Sedan växte folkmängden raskt, liksom i hela Sverige och 1865 uppgick den till 299 personer. 1901 rev man den medeltida kyrkan och byggde den nuvarande. Länge var detta ett stycke landsbygd men 1975 började man bygga bostäder här och idag är Nöbbelöv en förort till Lund.
Nöbbelöv kom framför allt in i den ”stora” historien 4 december 1676, när danska och svenska trupper drabbade samman i slaget vid Lund. Detta blodiga slag, kanske det mest förödande som någonsin utkämpats i Norden, stod på markerna norr om Lund. Flera viktiga faser av striderna ägde rum just kring Nöbbelövs kyrka. 1995 hittade man en massgrav från slaget på Norra Nöbbelövs kyrkogård, där hundratals danska och svenska soldater begravts.

2015-04-08 12:01:51 - HG

Fråga Jag undrar om det finns någon substans i myten om Norumbega, eller om det det bara är...en myt?

Anders (56 år) - 2015-04-06 21:08:55

Svar "Norumbega" uppträder på kartor och i berättelser från 1500-talet om Nordamerikas östkust; det anses ibland markera en (indiansk) stad, ibland ett större landområde. Det finns först på en karta från 1529 gjord av en bror till upptäcktsresanden Verrazzano (död 1528), som rest i fransk tjänst i dessa trakter. Fransmannen Jean Allefonsce beskrev 1542 vad han uppfattade som en rik stad vid en flodmynning med detta namn. Man vet inte om namnet är av indiansk eller europeisk upprinnelse och man vet heller inte exakt vilken lokalitet som avsågs. På 1800-talet fick den amerikanska amatörarkeologen Hosford idén att det skulle ha varit vikingar från Norden som hade bott i staden Norumbega, som han lokaliserade till Stony Brook i Massachusetts. Det finns ingenting som stöder denna idé.

2015-04-08 11:24:28 - HG

Fråga varför använder man "G" istället för "J" i vissa ord som ex Gävle, Göteborg & Gerd.

Helin (22 år) - 2015-04-02 23:33:27

Svar Därför att dessa ord ursprungligen har uttalats med g. Med tiden har g framför mjuka vokaler (e, i, y, ä, ö) kommit att uttalas med j-ljud men man har behållit den historiska stavningen. Det gör det lättare att se hur ord sitter ihop, t.ex. att "ginge" är en form av "gå".

2015-04-08 11:35:24 - HG

Fråga Varför startade Spartacus ett uppror?

aqif (15 år) - 2015-04-01 13:38:50

Svar Spartacus såldes som slav till en gladiatorskola i Capua. De antika källor som skriver om Spartacus har tillkommit långt efter det att kriget ägt rum. Historikerna Plutarchos (i biografin om Crassus) och Appianos (bok I iInbördeskriget) och Florus (bok 2) berättar lite olika om händelserna men Appianos menar att Spartacus övertalade flera av de andra gladiatorerna att riskera livet för att bli fria istället för att dö i arenan. Gladiatorer var vältränade och eventuellt var Spartacus en krigsfånge och tidigare romersk soldat vilket kan förklara att det tog tre år för romarna att besegra honom.


Det är emellertid viktigt att komma ihåg att slavuppror inträffade regelbundet under den här tiden och Spartacusupproret är också känt som det tredje slavkriget. Orsaken till Spartacus krig kan alltså sökas i de inneboende spänningar som följde av att antika Rom var ett slavsamhälle.

2015-04-09 15:37:27 - IH

Fråga Hej. Jag skulle gärna villa veta hur romarna
tänkte om rymden, t.ex. vad de trodde att det var. Hur det kunde existera?

Lukas (14 år) - 2015-04-01 13:21:19

Svar Under antiken var filosofer som Aristoteles upptagna med att kartlägga och förstå himlakropparnas rörelser. Med andra ord intresserade de sig för rymden. Under den period som kallas hellenismen menade till exempel astronomen Aristarchos att jorden rör sig runt solen och inte tvärtom. Inte många trodde på honom trots att han hade rätt. Dessa vetenskapliga tankar och diskussioner nådde också romarna i och med deras erövringar, men det är förstås svårt att veta vad vanliga människor tänkte om rymden! Dock tycks astrologi har varit viktigt för vanliga romare för att förutspå och påverka framtiden och förhindra och bota sjukdomar och olyckor. En källa som vittnar om detta är Carmen Astrologicum av Dorotheus. Till exempel kunde en sjukdomsbehandling anses mera gynnsam om planeterna stod i ett visst förhållande till varandra.

2015-04-09 15:38:25 - IH

Fråga Hej!
Bläddrade i bok med isländska kungasagor och fann en notering att en kung(?) bränts inne med åttio sejdmän.
Finns det någon sanningshalt i dessa sagor?
Åttio innebrända i en saga och förmodligen många andra dödade i andra sagor. Hur mycket folk fanns det att tillgå i verkligheten?

Thomas (0 år) - 2015-03-28 15:57:30

Svar Det finns nog knappast någon sanningshalt i sagorna. De är i regel skrivna på 1200-talet men handlar om händelser ibland många hundra år tidigare och vi har ofta inga samtida källor där vi kan kontrollera sagornas uppgifter. Inte minst sådana överdrivna uppgifter finns det all anledning att se som fiktion och myter.

2015-04-08 12:05:04 - HG