Sök bland frågor
Fråga I Sverige fanns (väl) inga eg fängelser före 1800-talet, istället gällde spinnhus och sättas på fästning, dvs arbeta och göra rätt för sig. Hörde på SR häromdagen om Marco Polo som sattes i fängelse många år (14-1500-tal?). Var det annan syn på fängelser i andra kulturer, långt före 1700-talet? Eller handlar det mer om högrestånds folk, även i Sverige, som fick skonsammare straff? Mats (72 år) - 2021-12-09 08:22:53
Svar Det har alltid funnits fängelser, även i Sverige, i den bemärkelsen att myndigheterna har spärrat in folk som ansetts brottsliga. Skillnaden gentemot nutid och dåtid (dvs. före 1700/1800-talen) är att man i äldre tid oftare använde fängelserna som tillfälliga förvaringsplatser i väntan på annan påföljd. Det fanns dock gott om undantag - krigsfångar kunde sitta inspärrade länge, liksom folk som uppfattades som politiskt farliga. I vissa länder fanns det kända och stora fängelser, som i fallet med Bastiljen i Paris. 2021-12-10 09:57:38 - DH |
Fråga Hej! Tuula (58 år) - 2021-12-05 13:15:23 Svar I den mån vi kan gör vi naturligtvis undersökningar av källor, vilka vi söker utvärdera i enlighet med källkritikens principer (är källan äkta?, är källan samtida med händelsen?, är källan beroende av andra källor?, har källan tendens?, etc.). När det gäller fotografier gäller det huvudsakligen att utröna huruvida fotografiet är äkta, eller om det är manipulerat, något som inte sällan handlar om att forska om fotografiets proveniens (varifrån kommer det? vem är upphovsman? vilka har hanterat det?). 2021-12-10 10:14:03 - DH |
Fråga Hur formulerade sig Karl XII när han skrev brev och var på fältfot? Finns det något "avkodat" exempel någonstans? Jag vet att hans namnteckning var rätt enkel "Carolus" utan krusiduller. Skrev han själv eller hade han skrivare som tecknade ner efter diktamen även när det gällde brev som var av riktigt privat natur. Åke (70 år) - 2021-12-01 20:39:53 Svar Vi vet faktiskt en hel del om detta, eftersom vi har material kvar av Karl XII:s penna, och forskarna har försökt använda sig av materialet för att komma kungen nära. Det lättaste sättet att snabbt sätta sig in i frågan är att läsa Anders Dybelius bok "Möten med personligheten Karl XII", som publicerades 2019. 2022-02-21 06:36:47 - DH |
Fråga Hej! jag och min lärare har diskuterat om vad som var den största faktoren i att nazist Tyskland förlorade andra världskriget. Jag menar på att Sovjetunionen gjorde den största delen av jobbet och att USA kom in precis i slutet av kriget och tog åt sig äran. Julius (18 år) - 2021-11-23 11:01:10 Svar Personligen skulle jag säga att huvudjobbet gjordes av Sovjetunionen. Såsom styrkeförhållandena såg ut är det högst osannolikt att nazisterna skulle ha kunnat vinna kriget mot Sovjetunionen även om USA inte gått in i kriget. Men - och detta är ett viktigt men - om ryssarna fått kämpa på egen hand utan att andra fronter öppnats i Europa är det mycket möjligt att Stalin, mot bakgrund av Sovjetunionens stora umbäranden, till slut hade accepterat en fred med Hitler som låtit tyskarna fortsätta dominera Västeuropa. Sett ur det perspektivet har vi alla skäl att vara tacksamma mot USA. 2021-12-10 10:02:01 - DH |
Fråga Hej. Är det en romantiserad bild av finländarna som okontrollerbara kämpar och svedjebrukare? Har läst en artikel någon gång som beskrev finländarna i Östsverige som svåra att beskatta samt kontrollera för att de var Svedjebrukare. Vad säger historiska dokument om saken? Ville (41 år) - 2021-11-22 12:01:33
Svar Det är helt korrekt att svedjebruk var en viktig del av den finska ekonomin, liksom i den ekonomi som utvecklades i de västsvenska skogsområden som koloniserades av folk från Finland på 1600-talet. Men svedjornas betydelse får inte överdrivas. De motarbetades ofta av myndigheterna, men inte av skatteskäl utan av omsorg om skogsbeståndet: 1600- och 1700-talens svenska politiker månade om att bruksnäringen skulle ha kontinuerligt goda transporter av timmer som bränsle. Dessutom övergick många bönder till att använda svedjorna (när de inte längre gav goda skördar) som betesmark för boskap. 2022-02-23 10:06:58 - DH |
Fråga Hur kommer det sig att Sverige fått så mycket större befolkning än Norge och Finland? Har skillnaden alltid varit så stor? Handlar det bara om odlingsbar yta eller finns det andra faktorer som har spelat in? Edith (28 år) - 2021-11-11 09:08:37 Svar Ja, det handlar framför allt om tillgången till odlingsbar yta. Överhuvudtaget finns det i äldre historia nästan alltid en tydlig länk mellan möjligheten till jordbruksexpansion och demografisk uppgång. Nästan alla var ju på ett eller annat sätt knutna till jordbruket, antingen eftersom de var bönder, eller eftersom de var anställda av bönder, eller eftersom de var beroende av underlydande bönder för sin försörjning. 2021-12-10 10:18:02 - DH |
Fråga Hej! Elisabeth (51 år) - 2021-11-08 15:01:09
Svar Ja, det kunde man - det vill säga det var inte förbjudet - men det var inte vanligt. Det i särklass vanligaste var att man tog vid där föräldrarna slutade och ägnade sig åt det jobb man var van vid sedan barnsben. I regel handlade det om jordbruk och boskapsskötsel, eftersom nästan alla bodde på landet. 2021-12-10 10:21:17 - DH |
Fråga Hur påverkades samhället av imperialism. Jag behöver bara 3 orsaker. Alexandra (14 år) - 2021-11-04 14:58:15 Svar Den här typen av fråga ser misstänkt ut som en skolarbetsfråga, och sådana väljer vi i regel att inte besvara, eftersom meningen är att elever skall leta upp svaren själva. Dessutom är just denna fråga alldeles för vag för att kunna besvaras - åsyftas imperialismens följdverkningar i koloniserade länder, eller i imperialistländerna, eller i världen som helhet? 2021-12-10 10:23:45 - DH |
Fråga Vad har vi för spår idag av Nationalism? Alexandra (14 år) - 2021-11-04 14:56:44 Svar Den här frågan ser misstänkt ut som en fråga som emanerar från ett skolarbete, och sådana väljer vi i regel, såsom angetts i andra svar, inte att besvara. Dessutom är frågan så omfattande att den inte går att besvara i detta lilla forum. 2021-12-10 10:25:47 - DH |
Fråga Hej Ville (42 år) - 2021-11-02 09:51:14 Svar Vi har skriftliga belägg för sjukhus i flera kulturkretsar - Indien, Persien, romerska riket - under senantiken och tidig medeltid. Under perioden mellan 200-talet och 500-talet e.Kr. hade alltså idén att ha särskilda hus för vård av sjuka blivit så accepterad och sanktionerad att den omsatts i praktiken i stora delar av Asien och Europa. Troligen fanns det liknande institutioner tidigare, men bristen på källor gör att vi svårligen kan forska om dem. 2021-12-10 10:07:45 - DH |