Sök bland frågor

Fråga I min släktforskning har jag stött på många exempel på parbildningar från tidigt 1900-tal fram till ungefär 1930-talet där man antingen levt tillsammans som ogifta eller gift sig höggravida. Detta upphör helt från mitten av 1940-talet, och mina egna föräldrar berättat att det på 1950-talet inte gick för sig att ens få en lägenhet utan att vara gifta. Vad hände där? Inträffade det en sorts sedlighetsvåg efter andra världskriget som höll i sig fram till de mer frivola 1960- och 70-talen?

Anders (58 år) - 2017-10-31 18:33:12

Svar Vi känner inte på rak arm till hur det faktiskt var med äktenskapsfrekvensen; man borde kunna kontrollera i statistiken om den verkligen steg under den tidiga efterkrigstiden. Om så är fallet kan man tänka sig lite olika förklaringar. En av mina kolleger skriver: "Min spontana tanke gick till debatten om "Dansbaneeländet"  1941, där man överallt i media diskuterade osedligheten kring dansbanorna, och också genomförde en stor undersökning av värnpliktiga och ungdomar över huvud taget om deras sedlighetsvanor. Kan den debatten ha påverkat normerna?" (EHU) En annan hänvisar till Elaine Taylor Mays bok "Homeward Bound: American Families in the Cold War Era" (1988, ny uppl. 2008): "En av hennes huvudteser är att kärnfamiljsideal fick extrem stor betydelse efter krigsslutet och i synnerhet under 1950-talet. Hon utgår från ett fascinerande material som någon psykolog skapade genom intervjuer/enkätstudier av amerikanska par vid denna tid. Med andra ord tycks det frågeställaren beskriver stämma väl in i den internationella kulturhistoriska tolkningen av fenomenet." (DLH)

Kanske det alltså är riktigt att det gick en våg av "moralisk upprustning" genom västvärlden under denna tid. En mer ekonomisk förklaring kunde vara att många av de icke-legaliserade förhållanden som funnit under sent 18- och tidigt 1900-tal ("Stockholmsäkenskap" kallades de ibland) snarare berodde på bristande resurser än ett ställningstagande mot äktenskap. Det skedde en kraftig höjning av vanliga människors ekonomiska förmåga under efterkrigstidens boom och kanske det helt enkelt var fler som tyckte de hade råd att gifta sig? Frågan är spännande och borde undersökas mer!

2017-11-06 13:19:28 - HG, EHU, DLH

Fråga Hur hittar jag citat om Gustav Vasa som författades av von Melen och Wulf Gyler?

Malin (35 år) - 2017-10-30 21:49:07

Svar Både Berend von Melen och Wulf Gyler tillhör skaran av tidigare medarbetare till Gustav Vasa som råkade i onåd och skrev hätska anklagelseskrifter mot honom. Man kan läsa om dem t.ex. i Lars-Olof Larssons bok "Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?" (2002) s. 173-174. Av Berend von Melens skrift, som publicerades 1528, finns en faksimilupplaga utgiven av Gottfrid Carlsson 1920. Wulf Gylers manuskript är mig veterligt inte publicerat.

2017-11-02 12:43:30 - HG

Fråga 1. Varför hotades tempelriddarorden av Frankrike och utraderades medan johanniterorden fick ta emot det är medel som tempelriddarorden hade disponerat . På vilket sätt utgjorde inte johanniterorden ett hot på samma sätt som tempelriddarorden?

2. Gustav Vasas dotter Cecilia hade en son som hette Johan som enligt uppgift blev malteserriddare. Vad finns mer att läsa om den Johan?

Erik (56 år) - 2017-10-28 13:26:38

Svar Tempelherreorden var mycket rik och bedrev också utlåneverksamhet. Samtidigt höll Filip IV av Frankrike på att på många sätt bygga upp en stark kungamakt och en expansiv politik. Det kostade pengar, pengar som han bland annat lånade från italienska och judiska finansiärer, liksom från tempelherreorden. Alla dessa grupper fick finna sig i att han struntade i att betala, och när det gällde tempelherreorden gick han också så långt som att se till att den upplöstes. Det var en mycket mäktig orden med intressen i många länder och kunde vara en farlig fiende till någon som ville vara en stark kung, så antagligen såg han det som säkrast att helt likvidera den, vilket han lyckades tvinga påven till. Senare tog han ju också påven till fånga och installerade honom i Avignon. Johanniterorden var inte en maktfaktor och penningutlånare av samma rang, kanske hade den också mer goodwill eftersom den mest ägnade sig åt att sköta om fattiga, sjuka och gamla (i Sverige drev johanniterna t.ex. ett hospital i Kronobäck norr om Kalmar, det finns ruiner kvar). Denna orden var alltså inte ett hot på samma sätt som tempelherrarna.


Den senare frågan är redan besvarad; sök bland frågorna och svaren!

2017-11-06 13:49:50 - HG

Fråga Hej!

Jag har lite problem med att luska ut ett specifikt datum.

Gustav III döptes samma år som han föddes - 1746. Däremot hittar jag inget datum för dopet. Är det rimligt att anta att han döptes dagen efter han föddes?

Rasmus (28 år) - 2017-10-27 11:04:41

Svar Gustav III föddes 13 januari 1746, enligt den tidens kalender i Sverige. Omräknat till gregorianska kalendern, som infördes i Sverige 1753, var det den 24 januari. Jag hittar heller ingen uppgift om när han döptes, men enligt kyrkolagen skulle dopet ske senast åtta dagar efter födelsen. Eftersom ett kungligt dop förstås skulle omges med viss festivitas som måste arrangeras tror jag inte det gick så fort som dagen efter födelsen. Det kanske går att hitta datumet i någon äldre framställning av Gustavs liv.

2017-11-02 12:01:50 - HG

Fråga Hej. Jag har läst mycket om antika arabiska stammar i mellanöstern och har åkt på någonting jag inte förstår.
Den antika staden Petra och Wadi al saleh har jag läst är ca 2400 år gamla. Det jag inte förstår är hur man kan datera de när bergen är så mycket äldre? Jag förstår man kan datera själva stenbyggena men då uppstår frågan. Är det endast dateringar på de senaste byggena? Jag vet det finns flera arabiska folk de senaste 3-400 åren som har varit kända för sina stenbyggen.

Korfattat undrar jag, är det möjligt att man endast har dateringar på de senaste folkens bergsbyggen men att det kan ha funnits folk innan de som också har byggt på samma stenar/berg? Är det möjligt att byggena egentligen är äldre men att de gjorts om till det vi känner till idag? Det finns ju nabateerna som är kända men innan de har det också funnits andra folk, som troligtvis är nabateernas förfäder som också har byggt på samma stenar så därför känns det inte logiskt att wadi al saleh endast ska vara ca 2400 år gammal.

Tack

Omar (22 år) - 2017-10-23 20:42:38

Svar Det är en intressant fråga som dock går förbi svenska historikers kompetens. Du bör ställa den till en arkeolog eller kanske helst till någon som arbetar inom universitetsämnet "antikens kultur och samhällsliv".

2017-10-26 11:41:59 - HG

Fråga Jag är nybliven reseledare på Malta och vill sätta öns historia i releief till det som skedde i Sverige. Jag kände till något historien om Cecilia Vasa men då jag lyssnade på ett program på svt Arkiv (Lindqvist) hörde jag nämnas att Cecilia hade en son som var malteserriddare.


”...En tredje bror (son till Cecilia Vasa) var malteserriddare och dog i spanska kungens tjänst….”

Kan detta bekräftas och läsas om i skrift?
mvh Erik

Erik (55 år) - 2017-10-23 17:16:46

Svar Cecilia var gift med en tysk furste och hade med honom bland andra barn sonen Johan (eller Johann på tyska) Karl, född 1572. Enligt artikeln om henne i Svenskt biografiskt lexikon (som finns på nätet) blev han mycket riktigt malteserriddare och dog 1599 i spansk krigstjänst. Mer detaljer får jag inte fram, men det kan finnas mer i Karin Tegenborg Falkdalens bok "Vasadöttrarna", som jag inte har vid handen just nu.

2017-10-26 11:38:54 - HG

Fråga Hej, en fråga: Skiftades byarna runt om i Europa på samma sätt som i Sverige? Finns det länder där man inte har skiftat byarna alls?

V/h hans halberg

Hans (63 år) - 2017-10-18 13:47:16

Svar Ja, i princip gick Europas jordbruk från ett system där bönderna i byn brukade sina tegar i byns åkergärden i samarbete till ett där varje gårds marker låg samlade. I England kallas detta för "the enclosure movement" och det var ofta godsen som på detta sätt "stängde" sina marker först; den rörelsen är i full gång redan på 1600-talet. I Danmark genomfördes "udskiftningen" under "de store landboreformer" kring sekelskiftet 1800. Jag känner inte i detalj till hur det gick till på kontinenten, men någon form av det vi skulle kalla skifte genomfördes i regel.

En skillnad är dock att "bysprängningen" - dvs att gårdar flyttade ut från bykärnan till sina nya marker - inte var lika framträdande utanför Sverige. I fullåkersbygder var det inte lika långt till markerna och många gårdar blev kvar i byn i t.ex. Danmark (och även på de skånska slätterna), även om byn nu bara var en bebyggelseanhopning och inte längre en driftsenhet. I Tyskland och Frankrike bevarades i regel de täta, stora, medeltida byarna som bebyggelsekärnor. Områden som inte hade bysystem, som Norge och Island, behövde förstås inte genomgå något skifte.

2017-10-26 11:21:21 - HG

Fråga Vad tyckte Hitler om USA? Alltså dess konstitution, medborgare av olika etniciteter som levde ihop, landets president och kultur? Hade han några planer för vad han skulle göra med USA om han lyckades ta över landet?

Yilun (19 år) - 2017-10-06 11:06:08

Svar Adolf Hitler uttryckte visserligen en del olika tankar och åsikter om USA under sin livstid, men i korthet såg han landet som dekadent och kulturlöst, till följd av dess demokrati, kapitalism och mångfald av folkgrupper (hans rasism riktades främst mot judar och afroamerikaner). Efter att den ekonomiska depressionen slog mot USA i början av 1930-talet började han också underskatta landets industriella förmåga och framtid. 

När Tyskland förklarade krig mot USA i december 1941 höll Hitler ett långt tal där han bland annat gav sin syn på USA och president Franklin D Roosevelt. Han ansåg Roosevelt vara skyldig till att kriget brutit ut och framställde honom som en girig krigsprofitör. 

Hitler hade inga konkreta tankar på att erövra USA. Hans plan var i stället att göra det omöjligt för USA och Storbritannien att invadera Europa, vilket som bekant misslyckades. Avlägsna planer på att bygga ett bombplan eller en efterföljare till V2-raketen som kunde nå New York eller Washington fanns visserligen, men var aldrig riktigt nära att bli färdiga innan Tyskland besegrades 1945.

2017-10-10 10:12:56 - BL

Fråga Jag frågade för en tid sedan om vad ett bockställe var/är.
Jag har hittat svaret själv. Det är en fiskeanordning, se sidan med adress: ljuden.com/gopshus/gopshusboken/laxfiske.htm

Det finns också beskrivet i boken Norrköpings historia del 2.

Birgitta (67 år) - 2017-10-05 19:31:07

Svar Utomordentligt roligt att få det utrett! Tack!

2017-10-09 11:59:45 - HG

Fråga Hej, jag heter Moa och är 14 år. Jag har en historia uppgift och den går ut på att jag ska skriva om sjukvård och hälsa för rika engelsmän. Så jag har några frågor:
1. Trodde de på humoralpatolgi i början på 1800-talet.
2. Vad trodde de botade detta?
3. Hur såg sjukvårdssystemet ut i början på 1800-talet?
5. Något annat som de trodde botade sjukdomar?

Tack på förhand.

Moa (14 år) - 2017-10-05 12:42:16

Svar Humoralpatologin, alltså läran om de olika kroppsvätskorna och deras balans, var basen för läkarvetenskapen i Europa fram till mitten av 1800-talet. Sjukdomar ansågs bero på att det fanns för mycket av en vätska, t.ex. slem eller blod, och behandlingarna gick i mycket ut på att återställa balansen. Man kunde åderlåta folk eller sätta blodiglar på dem för att minska på blodet, t.ex. Med olika former av omslag och värme försökte man påverka vätskebalansen i kroppen.

Vi historiker här i Lund vet dock inte så mycket i detalj om medicinhistoria och jag kan inte svara på hur sjukvårdssystemet såg ut just i England i början av 1800-talet. I Sverige fanns egentligen inget system. De som hade råd kunde gå till en privatläkare. Det fanns hospital som drevs med allmänna medel, men de var inte så mycket sjukhus inriktade på att bota som ställen där man förvarade människor som var för sjuka för att ta vara på sig själva. Antagligen var det likartat i England. Men vid mitten av 1800-talet började detta förändras, moderna idéer t.ex. om bakterier började spridas bland läkare och sjukhusen blev mer behandlingsinriktade.

2017-10-09 16:40:38 - HG