Sök bland frågor

Fråga Hej!

Vet man vilken kyrkklocka som är äldst i Skåne?

Med vänlig hälsning
Ulf Johan Härd

Ulf Johan (0 år) - 2015-10-12 13:17:43

Svar Jag tror inte någon vet det säkert. Det är svårt att datera klockor om de inte har någon inskrift på sig. De äldsta bevarade klockorna förefaller vara från 1200-talet. Enligt katalogen i Mats Åmark, "Sveriges medeltida kyrkklockor" (1960) har följande skånska kyrkor klockor (som inte gjutits om) från detta århundrade:

Gylle, Hardeberga, Hurva, Vankiva, Vallby, Önnarp och Örkelljunga.

I någon av dessa torde alltså Skånes äldsta kyrkklocka hänga. Dessutom finns en 1200-talsklocka från Norra Nöbbelövs kyrka på Historiska museet i Stockholm.

2015-10-13 14:52:20 - HG

Fråga Hej!
Vikingarna for vida omkring i öster-och västerled. Men det framstår som att det alltid var män, krigiska eller affärsinriktade. Men vad vet man om kvinnorna i sammanhanget? Stannade de hemma eller medfor de? Och vilka var deras bevekelsegrunder för det senare i så fall?

Thomas (0 år) - 2015-10-10 20:19:36

Svar Det normala var inte att kvinnor följde med vikingar på vikingatåg, särskilt inte om det rörde sig om krigiska expeditioner eller om legosoldater som sökte sig till främmande härskare för att vinna rikedomar. Däremot har vi enstaka belägg för kvinnor som följde med storskaliga handelsexpeditioner. Ibn Fadlan, en arabisk skribent, har vittnat om att han såg en rusisk (antagligen svensk) prästinna ("dödsängeln") i staden Bulgar vid Volga, där det fanns en nordisk handelskoloni. De mest imponerande kvinnliga bidragen till vikingatågen ägde rum långt i västerled, där kvinnor deltog och även tog initiativ till kolonisationsförsök i nuvarande Kanada. Beläggen finns både i isländska sagor och i arkeologiska fynd från Newfoundland.

2015-10-14 09:08:56 - DH

Fråga Hej!

Det är så att jag skulle vilja få svar på varför Kina är med i FN:s säkerhets råd.

Det är ju så att säkerhetsrådet består av fem länder: Kina, Frankrike, USA, Ryssland och UK. Men vad gör Kina där?

De länderna som gick segrade ur andra världskriget är med i säkerhetsrådet, men vad gör just Kina där? Visst, Kina blev attackerat utav Japan men jag har alltid funderat på varför Kina är med i säkerhetsrådet.

Daniel (22 år) - 2015-09-27 19:44:17

Svar När man byggde upp FN ville man undvika samma fiasko som Nationernas förbund (NF) hade gjort under mellankrigstiden: att stormakterna struntade i dess beslut eller helt enkelt lämnade organisationen. Därför skulle de ledande stormakterna få permanent säte och vetorätt i det politiskt tyngsta organet, säkerhetsrådet. När FN började planeras under slutet av andra världskriget sågs naturligtvis de segrande makterna som de viktigaste stormakterna, och där var Storbritannien, USA, Sovjetunionen och Kina självklara. Kina hade utstått ett långt krig mot Japan men aldrig helt ockuperats och stod alltså på den segrande sidan.

Mer kontroversiell var Frankrikes plats. Frankrike hade ju varit ockuperat av Tyskland och endast de Gaulles envishet, som ledare av det franska motståndet i exil, gjorde att de andra stormakterna motvilligt gav Frankrike en plats. USA hade också trevare ute om att ge Brasilien, som Sydamerikas viktigaste makt, en plats, men det gick inte igenom.

I Kina kom den internationellt erkända regimen 1949 att störtas av kommunisterna, men den kinesiska regeringen flydde till Taiwan och därför var det Taiwan som innehade Kinas plats fram till 1971. Då blev det ohållbart för resten av världen att det allt mäktigare Kommunistkina inte hade Kinas plats i FN och Taiwan gav upp sin plats.

2015-09-30 14:05:01 - HG

Fråga Vilka hade den ekonomiska makten i antika Grekland?

Klara (16 år) - 2015-09-26 19:10:11

Svar Ekonomiskt makt, liksom i många samhällen långt fram i tiden, utgick i antika Grekland (och Rom) ifrån jordägande och spannmålsproduktion. Adeln baserade sin makt och legitimitet som styrande på å ena sidan jordinnehav och å andra sidan krigsförmåga. I Athen under demokratins framväxt kopplades dessutom ekonomisk, militär och politisk förmåga tydligt samman eftersom det politiska systemet och armén omformades efter egendomsprinciper. Övergången till hoplittaktik medförde därmed att den välbeställda adelns politiska dominans minskade. Kolonisation, handel och ekonomisk uppgång skapade efterhand en medelklass av köpmän och hantverkare med politiskt inflytande. Man får dock inte glömma att de ekonomiskt oberoende var de som hade tid att ägna sig åt statens affärer, civila och militära, även i demokratins Athen. Därmed behöll den jordägande aristokratin sitt politiska inflytande långt fram i tiden.

2015-10-01 11:03:22 - IH

Fråga Vad menas med "the scarlet whore" och på vilket sätt kopplar man detta till påvestolen?

Anders (57 år) - 2015-09-23 20:29:52

Svar "The scarlet whore" är ett engelskt uttryck för den figur i Bibeln som beskrivs i Uppenbarelseboken, 17:3-5; "Babylons hora" eller "Babylons sköka" brukar vi säga på svenska. Hon kom ridande på ett scharlakansrött odjur med sju huvuden. "Och kvinnan var klädd i purpur och scharlakansrött och lyste av guld och ädelstenar. I handen hade hon en guldbägare, som var full av skändligheter och smutsen från hennes otukt. Och på hennes panna var ett namn skrivet, en hemlighet: det stora Babylon, moder till alla skökor och skändligheter på jorden." Hon tillhör de gräsligheter som enligt Uppenbarelseboken ska visa sig vid tidens slut.

Hon har förknippats med olika saker genom historien. Dante liknade den enligt honom korrupta påvekyrkan vid Babylons hora. De som bröt med katolska kyrkan på 1500-talet, protestanterna, tolkade henne gärna som en bild av den påvestyrda kyrkan. Men hon har också tolkats av andra som symbol för världslighet och villäror.

2015-09-30 14:14:42 - HG

Fråga Hejsan, jag undrar lite över epoken Absolutismen, vad var det som utmärkte sig för den epoken? Hur levde månniskorna? Mellan vilka år varade den? Varför kallas den absolutismen?

Mvh Axel

Axel (17 år) - 2015-09-23 06:53:50

Svar "Absolutismen" är ingen särskilt vanlig epokbeteckning. Ordet syftar på att många kungar och andra härskare i Europa försökte skaffa sig absolut makt, göra sig enväldiga. Som mönster brukar man peka på Ludvig XIV av Frankrike. En del historiker har menat att detta var ett så allmänt fenomen i Europa under, grovt sagt, 1600-talet, att man kan använda det som epokbeteckning, en beteckning som då ungefär sammanfaller med det som i Sverige brukar kallas svensk stormaktstid. I en del skolböcker, särskilt för gymnasiet, var "absolutismen" använd som epokbeteckning mellan vad som ofta kallas "renässansen" och "upplysningen", men jag tror man ofta väljer andra beteckningar idag. Ordet ger en felaktig uppfattning av att härskarna kunde bestämma allt. Så lätt var det inte att styra över folk, ens i Europa på 1600-talet. Över huvud taget ska man komma ihåg att epoknamn är något vi hittar på i efterhand för att försöka få någon mening i historien och därmed är något som kan skifta efter hur vi ser på det förflutna.

2015-09-25 16:38:01 - HG

Fråga Hej, finns det någon koppling mellan hunnerna och mongolerna? Både var ju asiatiska ryttarfolk. Nog för att det var många århundraden mellan deras storhetstider, men kanske de ena härstammar från de andra?

MVH Anders

Anders (30 år) - 2015-09-22 12:04:57

Svar Det har under årtusenden levt ett stort antal nomadiserande folk på slätterna i det inre av Eurasien som tid efter annan invaderat Europa, Mellanöstern, Syd- och Östasien. Hunnerna är ett av de minst och mongolerna ett av de mest kända av dem. Så vitt man vet finns det ingen koppling mellan hunner och mongoler. Hunnerna är kända från 300-talet då de fanns i dagens sydöstra europeiska Ryssland och ner mot Aralsjön. Sedan de besegrats vid mitten av 400-talet försvinner de ur historien.

De folk som senare betecknas som mongoler dyker upp i källorna i Kina under Tang-dynastin två-tre hundra år senare och finns då i det som idag är nordvästra Kina och Mongoliet men mongoler var då namn på en avgränsad stam. Först med Djingis Khans herravälde på 1200-talet blev det beteckning på alla dem vi kallar mongoler.

2015-09-25 16:31:49 - HG

Fråga Hej, studerar till ämneslärare i historia men har mycket annat för mig just nu och har inte tid att djupdyka i dessa påståenden en vän till mig skriver, kan ni berätta hur sanningsenligt detta är, mina kunskaper inom ämnet är begränsade. Min vän säger så här "Jag är inte muslim så det här är inte någon slags bias. Islam redan från början var kunskapens religion och hade redan tidigt dragit visdom från stora civilisationer som egypten/kemet. Vi behöver lära ut HELA historian i skolorna.

Har man hört om european Dark Ages så vet man att det var en dålig tid för europa då allt var åt helvete helt enkelt efter att delsvis Romarna hade mer eller mindre demolerat europa. Vet ni vilka som kom och räddade Europa genom att introducera civilisation pånytt? Muslimer/Morer/moors kallades dem, tror du inte på mig, feel free att söka på google.

Morerna introducerade civilisationen pånytt i Europa och den kom att kallas western-civilization senare, men allt som islam införde Finns kvar. När islam bort jagades på 14-1500 talet så började europa bygga på det islam hade lämnat, renässansen är det känd som, och ordet betyder "att föddas på nytt" (föddes på nytt? knappast).

Min poäng är att om man försöker hitta en anlednig till att vara fientlig så funkar det inte att förakta islam, för att om du gör det så kan du lika gärna släppa teknologin du använder för att läsa det här inlägget och flytta till något isberg långt ifrån civilisationen islam satte grunden för."

Erik (20 år) - 2015-09-21 21:07:44

Svar Det är riktigt och välkänt att mycket av den antika kulturen vidarefördes av muslimerna. Man talar ofta om abbasidkalifatets tid (700-tal till 1200-tal) som en vetenskaplig och kulturell guldålder. Gamla grekiska skrifter översattes till arabiska, och när dessa i sin tur i Spanien på 11- och 1200-talet översattes till latin kom de kristna européerna för första gången på hundratals år i direktkontakt med de grekiska tänkarna. Särskilt viktig var filosofen Ibn Rushd (ofta latiniserad som Averroës) som levde i Spanien på 1100-talet. Han skrev utförliga kommentarer till Aristoteles verk och det var genom hans skrifter som kristna lärde kom att ta djupa intryck av Aristoteles. Detta lade grunden för skolastiken och därmed det västerländska sättet att tänka och resonera för många hundra år framåt. I den muslimska världen gjordes också viktiga upptäckter inom astronomi, navigation och naturvetenskap som fördes vidare till det kristna Europa. Härifrån kom också vårt nuvarande siffersystem med siffran noll, som gör det mycket enklare att räkna än med romerska siffror, som saknar noll.

Efter medeltiden tycks emellertid kreativiteten i den muslimska världen ha bromsats upp. Européerna var mer innovativa inom vetenskap, teknik och inte minst militärväsendet. Den muslimska världen under senare århundraden tycks inte ha haft samma rastlöshet och aggressivitet som det kristna västerlandet och blev ju också i stor utsträckning militärt och politiskt dominerat av Väst från 1700-talet och framåt.

Att en eller annan nation, kultur eller religiös grupp i det förflutna har gjort ett eller annat som vi idag tycker är bra eller dåligt är emellertid ingenting som bör påverka vår syn på varandra idag. Kristendomen, västvärlden eller islam blir inte bättre eller sämre idag av något som hände på 1100-talet. Idag måste vi respektera varandra som människor, inte som representanter för någon transhistorisk gruppering.

2015-09-30 15:55:36 - HG

Fråga Hej! Jag brukar säga att i Sverige för 150 år sedan så fick inte svenska kvinnor ens visa ankeln och att gifta kvinnor var tvungna att bära huvudbonad. Nu undrar jag hur korrekt detta är och fanns det fler klädkoder för kvinnor i Sverige sådär 100 - 200 år tillbaks i tiden? Hälsning Helena

Helena (50 år) - 2015-09-11 09:31:34

Svar Din fråga engagerade mina kolleger, här är två svar:

Det stämmer att bland allmogen bar gifta kvinnor alltid huvudbonad, klut eller bindmössa, och gifta kvinnor i andra samhällsklasser liksom många ogifta bar i regel hatt utomhus. Men inomhus kunde alla kvinnor inom adel och borgerskap visa håret, åtminstone en del av det, från 1600-talet och framåt. Till och med mitten av 1800-talet bar de flesta av de gifta eller lite äldre kvinnorna som inte tillhörde allmogen en slags hårklädsel som liknar en liten nattmössa (se till exempel Fredrika Bremer, som brukar vara iförd en sådan). Men i slutet av 1800-talet ser vi fler kvinnor inom de samhällsklasserna som faktiskt visar håret inomhus. Om man tittar på porträtt av lärarinnor från sent 1800-tal och sekelskifte ser man det.


När det gäller att inte visa ankeln så gäller det mestadels, utom i de trakter av Sverige, exempelvis i Dalarna, där kvinnornas bygdedräkt hade en ganska kort kjol. Så är fallet i dräkterna från Mora, Orsa, Bjursås, Gagnef, Mockfjärd, Nås, Floda, Älvdalen och Äppelbo. Där kunde kjolen sluta flera decimeter ovanför marken och så var även fallet på andra håll ibland. Exempelvis kvinnodräkten i Torna härad, kring Lund, kunde också ha en lite kortare kjol. Detta berodde på praktiska skäl, att det helt enkelt var opraktiskt med en kjolfåll som nästan släpade i marken. (EHU)

Ja, det stämmer att det var stigmatiserande för kvinnor att visa anklarna, detta gällde fram tills 1920-talet ungefär. Modehistoriker brukar dock peka på att kjolarna började bli kortare redan före första världskriget vilket brukar sammankopplas med "moderevolutionen" kring 1900. En kvinna under 1800-talet som inte bar korsett offentligt ansågs vara lössläppt. Korsett och fotsid kjol var plagg som skulle ingå i den korrekta klädseln för en kvinna som inte ville utsättas för sociala stigman. Det fanns ju klädkoder då liksom nu för vad som ansågs vara korrekt och inte och detta var också platsbundet (ett nutida exempel är ju de kvinnor som inte blev insläppta på filmfestivalen i Cannes i våras eftersom att de hade lågklackade skor vilket inte ansågs vara acceptabelt utifrån klädkoden). Under andra halvan av 1800-talet växte en reformdräktrörelse fram i Amerika och England (som sedan spred sig vidare) som ville ha en friare dräkt för kvinnor där främst hälsoargument framfördes mot krinoliner och korsetter. Under 1600-tal och 1700-tal fanns det lagstadgad klädkod då människor förväntades att klä sig efter sitt stånd vilket var reglerat efter vilka material de olika stånden fick använda och inte - så att människor visste vilken status personen hade och hur de skulle bemöta personen. Modehistoriker tolkar det dock som att dessa inte efterlevdes i någon högre utsträckning eftersom att nya påbud utfärdades kontinuerligt, hade de första efterlevts hade inte fler behövt utfärdas menar man. (ES)

2015-10-01 09:03:15 - EHU, ES

Fråga Hej! Jag undrar vad man kallar tidsepoken mellan Renässansen och Upplysningen?

Lena (45 år) - 2015-09-02 12:17:04

Svar Det finns ingen riktigt hävdvunnen beteckning på 1600-talet. Ofta använder man "renässansen" som beteckning för 1500-talet (eller 14- och 1500-talet), även om det från början är en stilhistorisk beteckning på en viss sorts arkitektur, konst, litteratur och kunskapsideal. På motsvarande sätt kan man ibland, särskilt i läroböcker, se "upplysningen" användas om 1700-talet; beteckningen är ursprungligen idéhistorisk.

Perioden däremellan förekommer det fler beteckningar på. Man kan tala om "barocken", men då avses ofta bara bildkonst och arkitektur. Ibland ser man beteckningen "absolutismen" eller "enväldet", som syftar på att statsmakten stärktes i många länder under denna tid (men inte i alla, och aldrig till totalt envälde, så den termen kan vara missvisande). I svensk traditionell historieskrivning kallas 1600-talet ofta "stormaktstiden". Många skildringar av perioden tar fasta på teorin om att tiden i Europa kännetecknades av en ekonomisk kris, "1600-talets kris".

Numera brukar historiker ofta kalla hela perioden mellan medeltiden och franska revolutionen (eller industrialiseringen) för "tidigmodern tid". Men alla sådana etiketter är förstås påsatta i efterhand och döljer alltid en verklighet som inte lätt låter sig sammanfattas i en enkel beteckning. Vad skulle man t.ex. kalla vår egen tid?

2015-09-03 16:17:15 - HG