Sök bland frågor

Fråga En kompis har lagt upp en fråga om ett ord jag känner igen: majgreve.

http://ollehost.dk/blog/2018/09/05/majgreve/

Jag kommer däremot inte ihåg var jag läst det eller hört det.

Oskar (39 år) - 2018-09-10 19:24:02

Svar Att utse en majgreve, ett slags chef för festligheter kring första maj, var en tradition med rötter i medeltidens Europa. I Norden är den känd från 1400-talet. Den tycks ha varit vanligast i danska städer men belägg finns också från Stockholm. Det var olika gillen i städerna som firade sommarens ankomst under ledning av en majgreve. Från början var det en tradition bland köpmännen, men senare valde också hantverkare majgreve och fram på 15-1600-talet, när seden försvann bland borgarna, var det studenterna i stadsskolorna som tog över och valde en majgreve bland sig.

Majgreven skulle organisera och bekosta en fest, så det var antagligen rika personer som valdes (eller senare studenter med rika föräldrar). Festen handlade om att på olika sätt hälsa sommaren, genom att pynta med löv och blommor (majträd). Men majgreven var också ursprungligen ledare för borgerskapets militära styrka, som hade vapenmönstring första maj. Att borgarbeväpningen minskade i betydelse i förhållande till statlig militär är antagligen en av anledningarna till att seden så småningom försvann.

2018-09-11 11:16:56 - HG

Fråga Vilka utombibliska bevis existerar för Jesus existens? Kan vi på vetenskapliga grunder hävda att han med säkerhet har existerat?

Viktor (25 år) - 2018-09-07 08:37:13

Svar Alla källor om Jesus är senare än hans död. Det finns omnämnanden av honom i judiska och romerska texter från omkring 100 e.Kr. De tidigaste källorna är bibliska: Paulus brev, som anses vara skrivna kanske tio-femton år efter Jesus död. Det är uppenbart att Paulus, som inte själv träffat Jesus, ansåg att han hade funnits och han refererar till personer som träffat honom. Evangelierna är något senare och har bedömts olika ur källkritisk synpunkt. Men vissa påståenden i dem om andra förhållanden är kända från andra källor, t.ex. att Johannes döparen predikade och att Pontius Pilatus var ståthållare, och det kan sägas styrka trovärdigheten. De flesta forskare menar att det är övervägande sannolikt att Jesus har existerat som en historisk person.

2018-09-11 11:25:59 -

Fråga Hur kunde de kristna missionärerna prata med nordborna när de kom hit? Vilket språk pratade de med vikingarna?

Annika (32 år) - 2018-08-25 23:25:43

Svar Missionärer har alltid försökt lära sig lokala språk så fort som möjligt. Många språk från icke-skriftliga kulturer, t.ex. i Afrika på 1800-talet, blev först upptecknade och beskrivna av missionärer. Antagligen har de nordiska missionärerna också försökt lära sig "dansk tunga" (som fornnordiskan kallades), kanske redan innan de gav sig iväg. Utbytet mellan Norden och kontinenten var stort redan före kristnandet och det har säkert funnits nordiska handelsmän på ställen som Bremen eller i England, varifrån missionärer utsändes. Det var säkert också vanligt med tolkar. Handelsförbindelserna gjorde att man i orter som Hedeby och Birka antagligen lätt kunde hitta människor som kunde översätta.

2018-08-26 10:45:17 - HG

Fråga Varför mördade Cassander Alexanders barn och hans fru i diadochikrigen, aldrig riktigt fattat det.

Noah (20 år) - 2018-08-24 06:16:06

Svar Det korta svaret är maktkamp. Cassander var en av dem som slogs om att ta över delar av Alexanders imperium efter hans oväntade död. Det var många som dödades i den maktkampen. Alexanders fru Roxana ska själv, enligt vissa uppgifter (alla källor om den här tiden är osäkra), ha mördat en annan av Alexanders fruar och möjligen några ytterligare släktingar för att säkra sin sons rätt till tronen. Roxana och sonen Alexander hölls emellertid sedan fångna av Cassander som efter några år lät mörda dem. Han regerade sedan själv som kung av Makedonien till sin (faktiskt naturliga) död.

2018-08-27 15:47:24 - HG

Fråga Hej jag undrar vilken roll labyrinter spelat i historien? Var det endast till som en symbol/utsmyckning?

Filippa (14 år) - 2018-08-05 03:54:54

Svar Labyrinten är en urgammal symbol som förekommer i många kulturer. Man måste nog skilja på symbol och utsmyckning. En symbol är något som är betydelseladdat och avsett att upplevas på ett visst sätt, ge ett budskap av något slag. De antika labyrinterna är mest kända genom myten om labyrinten på Kreta, där odjuret Minotaurus åt upp dem som förirrade sig in i den. Här var labyrinten något hotfullt.

Tidigt i kristendomens historia kom den däremot att förknippas med något positivt. Det blev relativt vanligt att lägga in labyrintiska mönster i stengolvet i kyrkor. Särskilt berömd är labyrinten i katedralen i Chartres i Frankrike. I kyrkorna symboliserade labyrinten den kristnes svåra väg genom frestelser och synder fram till att finna Gud och frälsningen.

Under renässansen (1500-talet) började man göra världsliga labyrinter, t.ex. av häckar i slottsträdgårdar. Då blev den mer en ren utsmyckning. En fin sådan labyrint kan man uppleva i Drottningholms slottspark. Idag används labyrinter mer som nöje och lek. En riktigt fin leklabyrint kan du uppleva i Kalvehave labyrintpark på södra Själland i Danmark. Klarar man att hitta alla kontroller i den får man ett fint diplom, det tyckte mina barn om när de var mindre - och jag också!

2018-08-07 14:00:00 - HG

Fråga Uppföljning av Capet-frågan. Finns det någon bra källa som håller koll på landsfördelningar inom feodala stater under olika tidsperioder? När man söker på Google så får man en karta där det finns flera större vasaller i Frankrike men jag antar att dessa territorier är fördelade på flera vasaller inom deras territorium också. Så finns det någon källa som kan ge mer bakgrund till detta.

Jag läser mycket historiskt under lovet nu och litteraturen skapar frågor antar jag så jag ursäktar om det blir lite mycket. :/

Noah (20 år) - 2018-06-28 17:16:42

Svar Roligt att du läser historia under lovet! Tyvärr kan jag inte ge något bra svar. Någon allmän översikt av den art du frågar efter känner jag inte till. Jag antar att man måste hitta översiktsverk över respektive lands medeltidshistoria och utifrån hänvisningarna där hitta speciallitteratur (vilket kräver att man läser språken i fråga). Den klassiska bilden av länsväsendet ges i fransmannen F.L Ganshofs bok "Qu'est-ce que la féodalité?", som översattes till engelska 1952 ("Feudalism") och har kommit ut i många upplagor. Den behandlar själva systemet, med investitur, eder, ärftlighet och ceremonier, men går inte in på de enskilda förläningarna annat än som exempel. Ett annat sådant klassiskt verk är också franskt, Marc Blochs "Feudal Society" (engelsk översättning 1961). Denna syn på ett väl utvecklat system har kraftigt ifrågasatts av den amerikanska historikern Susan Reynolds i hennes "Fiefs and Vassals: the Medieval Evidence Reinterpreted" (1994), som menar att det aldrig var så konsekvent genomfört.

2018-07-12 17:21:33 - HG

Fråga Hur blev Hugo Capet kung när han inte hade en stor personlig domän till att börja med?

Noah (20 år) - 2018-06-25 22:01:36

Svar Det är riktigt att Hugo Capet, greve av Île de France, inte härskade över något särskilt stort område innan han blev vald till kung 987, men det gjorde knappast någon av de andra ledande furstarna heller. Hugo och hans förfäder hade varit centrala i fransk politik länge; hans farfar hade faktiskt varit kung. Han var också ättling till Karl den store. När den sista karolingiska kungen, Lothar, dött, framstod han som en stark kandidat och på föranstaltning av ärkebiskopen av Reims blev han också vald.

Trots valet till kung anses han, liksom de närmast följande kapetingiska kungarna, ha haft en ganska svag ställning. De kunde upprätthålla sin auktoritet när de var på plats, men stormännen gjorde lite som de ville så fort kungen ridit därifrån. Så småningom utvidgades den kungliga domänen och fram på 1100-talet hade Hugos efterkommande tvärtom en ganska stark ställning; Filip August kunde omkring år 1200 t.o.m. införa ärftlig tronföljd och kungarna behövde därefter inte låta sina söner väljas till efterträdare.

2018-06-28 15:35:43 - HG

Fråga Hej! Jag läser kurs historia 2a i andra året i gymnasiet och vår lärare har givit oss en källkritiks uppgift som utgår på att läsa primärkällan om den tyska ockupationen av Norge och Danmark. Det finns vissa frågor som ska besvaras och jag undrade om du kunde hjälpa mig få svar på dem, då jag verkligen behöver höja mitt betyg för det ligger lite dåligt till med källkritik för mig.

Frågorna är:

1.Vilket samband kan finnas mellan de ryska anfalle på Finland och den tysk-ryska icke-angreppspakten den 23 augusti 1939?

2.Vilka motiv anförde Raeder för en tysk ockupation av Norge?

3.Vilka särskilda intressen kunde den tyska marinen ha för Norge?


4.Vilken roll tänktes Quisling komma att spela?

5.Hur såg Raeder på Sveriges hållning?

6.Vilken roll kan fråganom svenska malmtransporter till Tyskland tänkas ha spelat för det tyska beslutet

7.Hur såg Raeder på förhållandet till Sovjet?

8.Hur motiveras i Hitlers direktiv den tyska aktionen?

9.Vilka var det viktigaste angreppsmålet för tyskarna – Danmark eller Norge?

10.Vad kan överraskningsmomentet ha haft för betydelse för den tyska aktionen?

nousername (17 år) - 2018-06-06 21:11:41

Svar Frågelådan hjälper inte till med att leverera svar på skoluppgifter. Det vore faktiskt fusk. Dessutom är det förstås omöjligt att besvara frågorna utan att ha sett de källor som svaret ska baseras på. Vi kan ge tips och svar på allmänna frågor men inte göra elevers uppgifter åt dem.

2018-06-07 12:03:54 - HG

Fråga Vid fredsförhandlingarna i Roskilde nämndes danska ön Anholt i preliminäröverenskommelserna (Vordingborg och Tåstrup) men i den slutgiltiga fredsuppgörelsen förblev Halland danskt. Det finns en gammal skröna att danskarna ställt ett ölstop på kartan och därför ”syntes” inte ön vid förhandlingarna. Det finns väl inga belägg för det men finns någon uppgift om varför Anholt förblev danskt?

Lars (51 år) - 2018-06-05 13:17:24

Svar Anholt nämndes i förhandlingarna i Vordingborg som ett svenskt krav, men det slöts ingen preliminär överenskommelse där utan kriget fortsatte. Vid förhandlingarna i Tåstrup, som direkt ledde till Roskildefreden, nämndes, så vitt jag kan se i C.G. Weibulls källutgåva, inte Anholt. Historien om ölstopet är bra men förmodligen en skröna. Man begärde alltid mycket i början av en förhandling och de svenska kraven i Vordingborg innefattade också Saltholm, Mön och Läsö; även hertigdömet Pinneberg i Holstein var länge på tapeten, liksom Island och Färöarna. Sedan fick man pruta och slutresultatet blev ju ändå ganska stort: Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm samt i Norge Bohus län och Trondheims län.

Anholt tycks ha räknats till Halland i äldre tid; åtminstone tillhörde den kyrkligt Morups socken fram till mitten av 1500-talet. När Halland blev en svensk pant på 30 år 1645 följde Anholt inte med. I fredsförhandlingarna verkar det inte ha varit något stort svenskt intresse att ta över ön eftersom den, som framgått, endast nämns som ett krav inledningsvis men sedan inte återkommer.

2018-06-07 12:54:19 - HG

Fråga Jag bor i Borås och har alltid upplevt att staden grundades 1622 men detta har kommunfullmäktige ändrat till 1621.
Är detta möjligt eller finns det lagar hur detta regleras?

Borås har provisoriska, ej undertecknade, stadsprevilegier från 1621 och fick året därpå 1622 undertecknade sådana.
Jubileum har tidigare firats både 1922 och 1972.

Per-Olof (73 år) - 2018-06-02 19:26:14

Svar Det finns inga som helst regler för när man ska fira stadsjubileer. Lunds stad firade 950-årsjubileum 1970 men 1000-årsjubileum 1990! Bakgrunden var nya arkeologiska utgrävningar, men resultatet blir ju lite komiskt - Lund är inte bara en gammal stad, den tycks också åldras snabbare än andra städer...

När det gäller Borås är bakgrunden att det fanns en etablerad handel med kringvandrande köpmän i dessa trakter, men statliga regleringar, framför allt handelsordinantian 1614, syftade till att sådan handel som inte vad stadsbaserad skulle upphöra. Staten ville ha all handel i städerna för att kunna ta omsättningsskatt på den. Bönder från trakten har emellertid protesterat till kungen och 29 juni 1621 gavs de tillstånd att "vid Torpa kyrka en stad ... uppbygga". Det angavs i det kungliga brevet att de fick tillåtelse att använda stadslagen och välja borgmästare. Det var alltså ett slags provisoriskt privilegiebrev (dock undertecknat). Ett riktigt privilegiebrev skulle följa senare. Det gjorde det också; 25 maj 1622 utfärdade Kungl. Maj:t Borås första privilegiebrev, som innehåller en mängd bestämmelser. Alla städer hade ett sådant privilegiebrev som reglerade hur just den staden skulle styras, vilka rättigheter borgarna hade och vilken relation till kronan staden hade. Städerna stod på så sätt fristående från lagar och förvaltning på den omkringliggande landsbygden.

Det kan alltså motiveras att fira både 1621 och 1622 som stadens grundande. En parallell är kanske Lunds universitet, som inrättades med ett kungligt brev 1666 och öppnades 1668. Därför har universitetet firat sitt 350-årsjubileum i flera år, 2016-2018. Kanske det vore läge för en tvåårig fest i Borås?

2018-06-07 12:37:12 - HG