Sök bland frågor

Fråga Man ser ofta politiker och journalisterr jämföra situationen i Ukraina med mellankrigstiden. Övertagandet av Krim liknas vid Tjeckoslovakiens upplösande etc. Är detta bara politiskt historiebruk eller finns det ur en historisk synvinkel påtagliga likheter mellan situationerna?

Christer (68 år) - 2015-07-05 14:06:32

Svar Historiker är ofta ambivalenta till sådana paralleller mellan historia och nutid. I regel används historien då i bestämda politiska syften och man är inte så noga med den historiska korrektheten. Å andra sidan kan människan tydligen inte låta bli att söka bland äldre erfarenheter för att förstå nutiden och vi tycks ständigt söka efter sådana paralleller.

Den kompromissökande hanteringen av Hitlertyskland före andra världskriget, symboliserad av Münchenöverenskommelsen 1938 som ledde till Tjeckoslovakiens uppstyckning, har ofta dragits fram som varnande tecken för samtiden. Så skedde t.ex. när en internationell koalition gick in i Kuwait och befriade det från den irakiska ockupationen 1991 – man skulle inte ge efter för Saddam Hussein liksom man gjort för Hitler i München. De ryska framflyttade positionerna under senare år har också gett upphov till sådana varningssignaler. Att erkänna den ryska annekteringen av Krim skulle, enligt detta sätt att resonera, vara som när man 1938 svek Tjeckoslovakien, och bara öka Putins aptit. För sådana paralleller talar onekligen att Putins utrikespolitik tycks vara av ett gammaldags maktpolitiskt slag där det handlar om att flytta fram sina geografiska positioner. Men om en sådan jämförelse ger något eller inte får var och en avgöra.

2015-07-07 11:20:26 - HG

Fråga Hej! Jag undrar om Bornholm vid någon tidpunkt ingick i Gladsax län? (byn i Simrishamns kommun)

Magnus (36 år) - 2015-07-04 08:59:38

Svar Gladsax var ett gammalt kronogodskomplex i Järrestads härad på Österlen i dåvarande Danmark. Det var bortförlänat till olika adelsmän och utgjorde alltså ett län i den gamla danska meningen snarare än den moderna svenska; det styrdes ganska självständigt av länsherren (lendsmanden) som levererade skatten till kronan men för övrigt hade en mycket friare ställning än vad de svenska landshövdingarna kom att få. 1621 bytte danske kungen bort godset mot ett annat och det blev alltså privategendom; länet upphörde.

Danska Wikipedia uppger att Bornholm också skulle ha tillhört Gladsax län, men jag tror det är ett misstag. Förutom kronogårdar i Albo härad tycks hela godsbeståndet ha legat inom Järrestads härad och ingenting tyder på att Bornholm skulle ha ingått. Bornholm var bortförpantat till Lübeck till 1575 och det är alltså bara mellan 1575 och 1621 som det skulle kunna ha haft något att göra med Gladsax. Under den tiden var Hans Spiegel, Anders Sinclair och Gabriel Kruse länsherrar, men jag kan inte finna någon uppgift om att någon av dem också skulle haft förläningar på Bornholm.

2015-07-04 16:06:34 - HG

Fråga Hej!
Jag läser i de halländska domböckerna från början av 1700-talet. Där stöter jag vid ett par tillfällen på att unga drängar har blivit ”sålda till soldater”. I ett fall rör det sig om en 16-årig gosse som blivit försåld till soldat, men där ”köparen” beklagar sig över att gossen lidit av huvudsvaghet och skorv. Priset hade varit 40 dlr smt och 30 dlr smt till gossen. I ett annat fall är det en trumpetare som det går ett rykte om att han behandlar sina drängar illa och att han skulle ha sålt en av gossarna till soldat.
Min fråga är vad det innebar att bli ”såld” till soldat jämfört med ”utskrivning”. Hur fungerade detta i grova drag?

Mvh
Andreas Karlsson

Andreas (42 år) - 2015-06-08 09:16:54

Svar Jag gissar att det rör sig om värvningar. Förutom dem som utskrevs till soldater behövde krigsmakten ofta också värva frivilliga, som alltså fick betalt. Även när indelningsverket etablerats rekryterades en del trupper genom värvning, som gardesregementen och viss personal vid artilleriet och flottan. Antagligen fick den värvade en summa kontant när han skrev på kontraktet, och den kan tydligen någon annan ha lagt beslag på och sålunda "sålt" soldaten; i ditt första fall fick i alla fall gossen själv en del av summan. Om du vill veta mer om soldatvärvningar rekommenderar jag att du vänder dig till Krigsarkivet.

2015-07-22 16:11:47 - HG

Fråga Jag skulle vilja veta mer om hur man hävdade nytt land förr i tiden. Har läst om hur fransmännen grävde ner präglade blyplattor i Nordamerika med en text som sade att området tillhörde den franske kungen. I samband med detta står också, att detta var en vanligt metod i Europa och att fransmännen tog med sig den över Atlanten. Var det så, och gjorde man likadant i hela Europa? Hur gjorde man i Sverige? I resten av världen?

Anders (57 år) - 2015-06-07 09:02:15

Svar

0000-00-00 00:00:00 -

Fråga Hej! Irland drabbades ju väldigt hårt av potatispesten 1845-1852. Fanns det några geografiska skillnader på hur hårt befolkningen drabbades? Tänker främst på den nordöstra delen med en övervägande protestantisk befolkning eftersom man från engelskt håll stoppade en hel del hjälp.

Christer (68 år) - 2015-06-02 15:48:19

Svar Det fanns nog vissa geografiska skillnader betingade av att villkoren för lantbruk är betydligt bättre på östra och norra Irland än i väst och sydväst. Det förefaller som om hungersnöden var som allra värst i de sistnämnda delarna, men alla framställningar jag sett betonar ändå den allmänna nöden över hela Irland. Så vitt jag kan se gjorde man från Londons sida ingen skillnad efter om befolkningen var katolsk eller protestantisk, politiken var att Irland skulle hjälpa sig själv och att marknadsmekanismerna skulle klara det - vilket fick katastrofala följder.

2015-06-03 10:13:48 - HG

Fråga Jag söker litteratur om kyrkomötet i Nicaea, varför det hölls, genomförande och konsekvenser.

Göte (74 år) - 2015-05-24 21:50:47

Svar Kyrkomötet i Nicaea år 325 var det första försöket att samla representanter från hela kristenheten för att slå fast vissa trossatser och skapa en organisation för kyrkan. Detta var samtidigt som den romerske kejsaren Konstantin hade bestämt sig för att satsa på kristendomen och anses därmed också ha befäst banden mellan statsmakten och kyrkan. Viktiga resultat var bl.a. dogmen om treenigheten och en hierarkisk kyrkoorganisation med ärkebiskopar och biskopar. Men att hitta litteratur som går förbi dessa enkla handbokskonstateranden är inte lätt, åtminstone inte på svenska. En nyare specialstudie på engelska som uppges både sammanfatta forskningsläget och komma med nya, delvis provocerande synpunkter är Lewis Ayres, "Nicaea and Its Legacy" (2004). Vill du gå djupare i frågan tycker jag du ska vända dig till någon av våra universitets teologiska fakulteter.

2015-06-08 16:16:58 - HG

Fråga Vad det upplysningsidéerna eller den ekonomiska ojämlikheten som mest bidrog till den franska revolutionen? Och varför det ena och inte det andra?

yasmin (18 år) - 2015-05-12 20:12:20

Svar Vad som orsakade franska revolutionen är en jättefråga och historikerna har aldrig kunnat bli eniga. Upplysningsidéerna bidrog förstås till att sätta samhällsskicket under debatt, eftersom en central tanke inom upplysningen var just att allt skulle kunna ställas under debatt och skärskådas av det mänskliga förnuftet. Men alla upplysningsmän var inte positiva till att bredda det politiska inflytandet. Många menade att en stark furste var bäst skickad att reformera samhället. Men på ett allmänt plan kan förstås kritiska tankar ha påverkat samhällsklimatet.

Ekonomiska faktorer kan ha spelat in på flera sätt. Att samhället var ojämlikt var ju inget speciellt för just Frankrike på 1700-talet. Men under denna tid fick nya grupper det bättre, grupper vi brukar kalla ”borgerliga” i motsättning mot den gamla aristokratin. Borgerligheten hade emellertid sämre social status och mindre politiskt inflytande och trycktes före revolutionen tillbaka av de gamla makthavarna. Denna relativa nedtryckning av uppåtsträvande grupper skulle kunna vara en utlösande faktor.

För de flesta människor, som bodde på landet, spelade sådd och skörd större roll, och under 1780-talet kom det flera mycket svåra missväxtår på rad. Antagligen orsakades de av ett stort vulkanutbrott på Island (Lakagígar). Det kan ha varit en orsak till att bondeuppror utbröt.

Många forskare menar emellertid att de kortsiktiga politiska manövrerna var viktigare. Ludvig XVI och hans regim gjorde flera missgrepp och kunde inte hantera de usla statsfinanserna. När ständerna väl sammankallats kunde man inte hitta fungerande kompromisser och läget blev allt mer upphetsat. Radikaliseringen växte med den politiska krisen.
Det finns alltså inte något givet svar på din fråga. Man får resonera och argumentera för och mot möjliga tolkningar – som ofta i historien.

2015-05-19 09:37:05 - HG

Fråga Hej! Storbritannien garanterade Polens självständighet och när Tyskland fortsatte sin expansionspolitik och anföll Polen förklarade Storbritannien krig mot Tyskland 1939. Varför förklarade inte Storbritannien även krig mot Sovjetunionen som strax efter Tysklands anfall också anföll Polen (österifrån)? Tack på förhand!

Andreas (29 år) - 2015-05-05 21:35:02

Svar Storbritannien och Frankrike hade traktatmässigt bundit sig för att försvara Polen och borde onekligen enligt överenskommelsens bokstav ha förklarat krig mot Sovjetunionen. Men det var Tyskland de såg som den stora hotet i Europa, inte Sovjetunionen, och de hade heller inga realistiska militära möjligheter att ingripa mot Sovjet (och knappast heller mot Tyskland, som det visade sig). En krigsförklaring hade varit en tom gest, som dessutom hade kunnat cementera alliansen mellan Tyskland och Sovjetunionen – så kan man tänka sig att de brittiska och franska regeringarna har resonerat.

2015-05-07 16:34:16 - HG

Fråga Varför gick Sverige med i Kalmarunionen? Tvång? Valfritt? Hur har detta påverkat dagens Sverige och vad blev konsekvenserna?

Adam (17 år) - 2015-04-22 19:59:10

Svar Det förelåg knappast något tvång. En rad svenska stormän var i opposition mot den svenske kungen Albrekt (ursprungligen från Mecklenburg)och 1388 kontaktade de Margareta, som var regerande drottning av Norge och Danmark. Antagligen var hon det bästa politiska alternativet när det gällde att få bort Albrekt i Sverige. Att man sedan fick samma regent som Danmark och Norge var antagligen inte det viktigaste, men kanske sågs det som en fördel: regenten skulle antagligen inte vara i Sverige så ofta och stormännen kunde då styra lite som de ville. 1389 besegrades och fängslades Albrekt och Margareta var regent också i Sverige; det som sedan kallats Kalmarunionen hade kommit till.

Margareta började arbeta på en närmare union mellan sina tre riken och fick på ett möte i Kalmar 1397 sin fosterson Erik krönt till kung i alla tre rikena. Tanken var att de tre rikena fortfarande skulle utgöra tre länder och styra sig själva internt, men alltid ha samma kung och en gemensam utrikespolitik. Kanske berodde det på att de skandinaviska stormännen fruktade att mecklenburgarna skulle komma tillbaka, kanske måste de kraftsamla mot Tyska Orden som var ett mäktigt rike på andra sidan Östersjön - eller kanske fanns det inte alls någon stor vision om unionen. Vi vet inte vilka motiv som fanns, men de flesta forskare pekar på Margaretas skickliga politik för att främja sin egen dynasti som en motor bakom unionens framväxt.

Det är svårt att säga något om konsekvenser idag. Så mycket har ju hänt sedan dess. En sak som är klar är emellertid att dessa tre riken i norr uppfattades som en enhet för sig, man kunde på kontinenten tala om "de nordiska rikena" och också i Norden fanns det en idé om en närmare förbindelse mellan dem än med andra länder. En sådan tanke hade förmodligen funnits långt före Kalmarunionen, eftersom kungasläkterna och även adeln var väldigt ingift i varandra. Men det betydde inte att man ville gå ihop i ett land. Tvärtom stred Danmark-Norge och Sverige vilt om att vara den mäktigaste i Norden ända in på början av 1800-talet. Kanske är ändå idén om de tre rikena i norr en förutsättning för 1800-talets skandinavism och 1900-talets nordiska tanke, som på 1950-talet ledde till bildandet av Nordiska rådet, med dagens fem stater och tre självstyrande områden. Men man ska vara försiktig med att dra så långa linjer genom historien.

2015-04-27 11:31:45 - HG

Fråga Hej!
Att färdas genom skogarna förr sägs ha varit riskabelt bl a p g a rövare. Vad vet man om dessa rövare? Var de många? Hur rekryterades de? Bodde de i skogen med kvinnor och barn? Begravdes de i byarna/kyrkorna eller är de likt de flesta vikingar obekanta för oss?

Thomas (0 år) - 2015-04-22 10:44:57

Svar Det är utmärkta frågor som historikerna ännu inte har försökt besvara. Vi känner tyvärr inte till någon svensk forskning på området. Lite om engelska förhållanden finns i Dick Harrisons bok "Mannen från Barnsdale. Historien om Robin Hood och hans legend".

2015-04-30 09:59:33 - HG