Sök bland frågor

Fråga En fråga om diktatorn Stalin. Undrar om han hade judiskt blod i ådrorna.

Carl (62 år) - 2017-08-10 18:41:09

Svar Sovjetunionens diktator Stalin hade en georgisk far och en ossetisk mor. Ingenting talar för att någon av dem skulle ha varit judar. Däremot spreds myten om Stalin som jude tidigt i antikommunistiska och antisemitiska kretsar i väst. En vanlig kritik mot socialism och kommunism under första hälften av 1900-talet var att rörelserna var dominerade av judar och man har försökt klistra etiketten "jude" (som alltså här menats som något negativt) på många vänsterpolitiker. Men det förefaller som sagt, givet forskningens nuvarande bild, som om det är en ren myt att Stalin skulle ha haft judiskt påbrå.

2017-08-11 11:10:40 - HG

Fråga Hej!
Jag vet inte om ni kan svara på denna fråga. Vi bor på en gammal gård från 1600-talet och har hittat en förgylld knapp med en större fågel av något slag när vi skulle reparera grunden på huset. Någon meter ner i marken. Jag skulle kunna skicka bild. Är detta en fråga ni kan svara på eller vet ni vart jag ska vända mig?

Mvh Mariana

Mariana (37 år) - 2017-08-09 21:49:31

Svar Föremål är historiker ofta inte så bra på. Jag skulle rekommendera en kontakt med antikvarisk expertis, som finns på våra större museer. Eftersom du bor i Tyringe är det närmast Länsmuseet i Kristianstad eller Kulturen i Lund jag skulle rekommendera.

2017-08-11 11:26:14 - HG

Fråga Jag har läst någonstans att spanjorerna inte ville använda namnet Amerika som namn på de nyupptäckta länderna i väster. I Spanien ska man ha sett detta som ett intrång på Christofer Columbus meriter i egenskap av förste upptäckare. Om det stämmer att de vägrat använda namnet "Amerika", vad kallade de i så fall de nya länderna och när kröp de till korset och när började de använda "Amerika" istället? Var det fler länder som resonerade så?

Anders (58 år) - 2017-08-06 18:07:56

Svar Det lär vara riktigt att spanjorerna inte tyckte om namnet "Amerika" och inte använde det på kartor eller i officiella dokument förrän på 1700-talet. När man först, några år in på 1500-talet, började förstå att det var en ny kontinent som hittats, kallade man den "Nya världen", "Nuevo Mundo" på spanska. Vi vet inte när den började kallas Amerika, men namnet dyker upp första gången på en karta 1507 och i texten till kartan anges att landet kallas så efter Amerigo Vespucci. Det har dock hävdats att det i stället kommer från det inhemska namnet på en bergskedja i dagens Nicaragua, något som kartograferna som plockade upp namnet inte kände till.

Hur det nu än var med varifrån namnet kom, accepterades det alltså inte av de styrande i Spanien, men förekommer ändå i spanska böcker och manuskript ganska tidigt. I Spanien tycks man officiellt ha hållit kvar vid Nya världen eller Västindien, eller helt enkelt talat om de kolonier man etablerade, Nya Spanien och Nya Granada (ung. Mayariket resp. Inkariket). Detta sagt med reservation för att jag inte läser spanska; kanske någon på en institution där man undervisar i spanska kan ge ett utförligare svar.

2017-08-11 12:12:44 - HG

Fråga Hej! Jag undrar om det hände att stormaktstidens officerare tog med sig sina familjer på krigstågen. Om det hände, var det vanligt förekommande, och i vilka sammanhang kunde det ske?

Filip (27 år) - 2017-07-22 13:02:42

Svar Ja, officerarna hade inte sällan sina hustrur med, och förmodligen i en del fall också barnen, i varje fall de som föddes under fälttågen. Även soldater kunde ibland ha med sig hustrur. Samhället byggde ju på hushåll, där hustrur och tjänstefolk gjorde "markservicen", medan männen arbetade utåt, som på bondgården eller i hantverkarnas eller köpmännens hushåll, och ännu under 1600-talet gällde detta också i fält. Någon måste ju laga mat, tvätta kläder och stoppa strumpor. För officerarna ingick också ett socialt liv med samvaro på ståndsmässig nivå, där kvinnorna förstås behövdes. En del kvinnor följde på detta sätt sina män kors och tvärs i Europa under många år. När militären alltmer professionaliserades under 1700-talet och underhållstjänsten utvecklades blev det så småningom ovanligt och till sist rentav opassande att kvinnorna var med. En fascinerande bok om kvinnornas roll i det militära är Maria Sjöbergs "Kvinnor i fält 1550-1850" (2008).

2017-07-28 11:30:28 - HG

Fråga Hej
Här påstår folk att Cristoffer Columbus kom hit till Island för att lära sig om resa västerut, kan det stämma?
Med vänlig hälsning
Åsa

Ã…sa (0 år) - 2017-07-16 00:40:31

Svar Det är faktiskt inte helt uteslutet. Vi vet att Columbus var på Brittiska öarna 1476-1477 och att han var i hamnstäder, som Bristol, där han hade stor sannolikhet att träffa på engelska Islandsfarare. Han lär själv ha uppgivit att han då reste i "de nordliga haven" och till och med kom till Island. Jag har inte hittat källan till denna uppgift, som har betvivlats av vissa forskare, men isländska annaler uppger att en främmande herreman den vintern ska ha gästat på Snaefellsnes. Vi vet också att islänningarna mycket väl kände till de gamla uppgifterna om ett land väster om Grönland ("Vinland"). Columbus kan alltså ha varit på Island, men även om han inte kom dit bör han, av engelska fiskare som varit där, kunnat ha fått information om "Vinland".

2017-07-28 11:12:27 - HG

Fråga Hej! Detta står på Wikipedia: "The name Scandinavia originally referred vaguely to the formerly Danish, now Swedish, region Scania. The terms Scandinavia and Scandinavian entered usage in the late 18th century as terms for Denmark, Norway and Sweden, their Germanic majority peoples and associated language and culture, the term being introduced by the early linguistic and cultural Scandinavist movement.". Jag undrar om detta verkligen är sant då vi skulle lite fräckt kunna säga att Skåne är ursprunget för Skandinavien (om man syftar på ordet och inte själva området).
Tackar för svar,
Victor

Victor (25 år) - 2017-07-10 18:46:31

Svar "Skåne" och "Skandinavien" kommer förmodligen båda från ett gammalt ord som betyder "farlig halvö". Skandinavien (latin: Scandinavia) används av en romersk historieskrivare under första århundradet e.Kr. om ett obestämt område i norr. Skåne förekommer från 800-talet som beteckning på i varje fall den sydvästra delen av dagens Skåne. Skandinavien användes på latin av lärde under medeltiden och blev mer allmänt som beteckning på Danmark, Norge och Sverige på 1700-talet (ofta används det slarvigt om Finland och Island också, men för alla de fem länderna är "Norden" det korrekta).

Det är alltså oklart om namnet Skåne är äldre än Skandinavien eller om de båda två har använts parallellt om olika områden, men många språkvetare menar att det är troligt att det är Skåne som är ursprunget också till Skandinavien. Förmodligen finns samma ord i "Skanör" och en vanlig gissning är att det är halvön som Skanör ligger på, med dess farliga, ständigt skiftande sandrevlar, som har varit den ursprungliga "farliga halvön". Senare har det kommit att beteckna hela det vi kallar Skåne och kanske också hela Skandinavien.

2017-07-14 14:06:52 - HG

Fråga Hejsan! Varför vann Sverige och inte snapphanarna Skåne under Skånekriget 1675-1679?

Johanna (0 år) - 2017-07-03 13:19:38

Svar Skånska kriget 1675-1679 handlade om att Danmark försökte återerövra Skåne, som blivit svenskt 1658. Danmark invaderade Skåne och för att hjälpa de ordinarie trupperna organiserade danskarna också halvmilitära förband bland lokalbefolkningen. Det är dessa milisförband som svenskarna nedsättande kallade "snapphanar" (stråtrövare). Snapphanarna var alltså ingen självständig rörelse som slogs mot Sverige om Skåne utan en del av den danska krigföringen.

Kriget var mycket hårt, kanske det blodigaste som någonsin har utkämpats i Norden. Sverige fick ett övertag efter slaget vid Lund 1676 men danskarna behärskade fortfarande delar av Skåne när man började förhandla om fred. Att Sverige till slut fick tillbaka hela Skåne berodde på att svenskarna hade bäst stöd bland Europas stormakter. Det var Frankrike som stod bakom Sverige och vägrade gå med på att Danmark fick några landvinster.

2017-07-07 09:20:33 - HG

Fråga Hej! Jag undrar vad för typ av historik eller personer med åsikter (historiography) det finns från Skånekriget under 1675-79. Alltså olika åsikter om hur kriget gick till mm.?

Johanna (17 år) - 2017-06-28 12:38:38

Svar Jag tror inte det finns så mycket olika åsikter om hur kriget gick till eller vad parterna ville uppnå. Det senaste som publicerats om skånska kriget är antologin "Kampen om Skåne", red. Göran Rystad, 2005. Där kan du hitta det senaste forskningsläget.

2017-06-29 16:44:31 - HG

Fråga Hittat en rostig tung, ser ut som en gammal spik 7 cm ,men är "tjock", hur gammal kan den vara?

Åsa (36 år) - 2017-06-16 18:25:35

Svar Vi får ibland frågor om föremål och som historiker är vi inte särskilt bra på att besvara dem. Det bästa rådet är nog att ta med den till närmaste större museum, där det kan finns proffs på att göra sådana bedömningar.

2017-06-21 11:58:50 - HG

Fråga Jag undrar över Magnus Erikssons vapensköld. Vad för motiv hade den, och vilka färger? Har tittat på hans sigill och sett det kan ha funnits hjärtan med, likt Magnus Ladulås. Även den norska yxan har jag skymtat. Skulle vara glad för en så detaljerad bild som möjligt.

Andreas (34 år) - 2017-06-12 16:10:40

Svar Magnus Erikssons vapensköld, som syns på flera varianter av hans sigill, är i huvudsak samma som kungarna av Birger Jarls ätt, Bjälboätten, förde. Heraldikern Jesper Wasling beskriver det som ”ett gyllene lejon över tre ginsträngar av silver i blått fält. Oftast var fältet bestrött med hjärtan/sjöblad. Det är detta vapen som brukar kallas folkungavapnet.” (Ätten kallades tidigare Folkungarna; det är ett namn som från början hänförde sig till Birger Jarls fiender, men det skedde en förväxling på 1600-talet. Numera kallar man den ofta Bjälboätten efter dess stamgods i Östergötland.)

På bilder av Magnus Erikssons stora sigill tycker jag också det ser ut som om lejonet håller i en yxa. Det vore i så fall det norska vapnet, där yxan symboliserar Olav den helige. Men jag kan inte se att detta nämns när hans vapen beskrivs på olika nätsidor. Möjligen använde han olika vapen som svensk och som norsk kung. I varje fall har lejonet sedan hittat vägen in i det som idag kallas stora svenska riksvapnet, där det finns i två fält av den fyrdelade skölden, dock utan yxa.

2017-06-15 12:12:55 - HG