Sök bland frågor

Fråga Har något nytt frakommit om Jane Horneys öde? Har inte danskarna nu hävt hemligstämpeln på de dokument de har?

mårten (59 år) - 2016-02-14 10:59:48

Svar Det har tyvärr inte lyckats mig att hitta någon kollega som kan svara på din flera gånger ställda fråga. Jag får rekommendera dig att fråga någon dansk historiker.

2016-02-16 16:12:28 - HG

Fråga Hej! Jag skriver en uppsats kring vetenskapen under upplysningtiden. Och som jag har förstått det så började människor att ifrågasätta kyrkan och sätta vetenskapen i centrum. Men min fråga är då varför det var under just 1700-talet som människor började ifrågasätta sin omvärld. Alltså var det var som satte igång denna period just under 1700-talet?

Nila (17 år) - 2016-02-12 09:40:57

Svar Det har någon gång sagts om 1700-talets upplysningsfilosofer att de inte tänkte en enda ny tanke utan bara spred det andra tänkt på 1600-talet. Det är kanske något orättvist men det ligger en hel del i det. En rad nya sätt att tänka och arbeta vetenskapligt såg dagens ljus under en lång period från slutet av 1500-talet och framåt. Man kan säga att detta nya sätt att se på kunskap så småningom utmanade kyrkan men inte bara den utan hela det tidigare tänkesättet. Länge utgick man från auktoriteter. Ville man veta något om människokroppen läste man vad antika läkare hade skrivit. Men mer och mer började man nu i stället själva studera kroppen. Engelsmannen Harvey blev på 1620-talet den första som kunde beskriva blodomloppet och hjärtats funktion. Det verkligt nya var att man på detta sätt vände sig från tron på att de antika och kristna auktoriteterna visste bäst till tron på den egna förmågan att förstå naturen. Detta brukar kallas "den vetenskapliga revolutionen", fast det var en lång process snarare än en plötslig revolution, och dess verkliga genombrottstid var 1600-talet.

Det mest nya på 1700-talet var kanske att en rad människor ville använda samma metoder - att se efter själv och tänka själv - också på samhället. På så sätt kom de att kritisera mycket i samhället och öppna för en debatt om hur saker och ting borde vara. Varför detta hände just vid denna tid och just i Europa kan man verkligen diskutera. Det europeiska samhället expanderade, det var ekonomisk växt, det blev fler människor, européerna reste över hela jorden och fick inspiration. Det var på många sätt en uppbrottstid, början på ett uppbrott från ett gammalt sätt att se på världen som vi kanske fortfarande befinner oss i, på gott och ont, och inte vet var det slutar. Men vad berodde allt detta på? En ren slump, eller en lång rad samverkande orsaker? Vad tror du själv?

2016-02-16 16:14:13 - HG

Fråga Hur var det under andra världskriget år 1939-1940 i utlandet tex USA, Asien, Afrika mm?

Sandra (15 år) - 2016-02-09 10:22:21

Svar Hela världen påverkades direkt eller indirekt av kriget. USA drogs ju in i kriget när Japan anföll Pearl Harbor 1941 och kämpade sedan på två fronter, i Stilla havet mot Japan och i Europa mot Tyskland. Det var alltså inte krig i USA men hela ekonomin ställdes om efter krigets behov och många män fick ge sig iväg och kom kanske aldrig tillbaka. Japan angrep och ockuperade stora delar av Öst- och Sydöstasien, ända fram till Indien, där fronten mot britterna gick. Man kan t.o.m. säga att andra världskriget började i Asien, nämligen med Japans attack på Kina 1937. I Afrika drabbades Nordafrika värst, det var platsen för intensiva strider där tyskarna och deras allierade trängde fram ända till Egypten innan de drevs tillbaka. Detta är några exempel på hur de området du nämner drogs in i kriget.

2016-02-10 16:52:06 - HG

Fråga Hej!
Jag har ställt denna fråga en gång tidigare och vet inte om den valts bort för man anser att det går att hitta svar i läroböcker. Jag arbetar som lärare i år 4-6 och anser att läroböckerna inte alltid innehåller en så tydlig sammanfattning av orsaker och konsekvenser som vi enligt läroplanen ska arbeta med. Min fråga är därför vilka konsekvenser av vikingatiden som forskarna anser vara de viktigaste.

Cecilia (46 år) - 2016-02-09 07:48:49

Svar Orsaker och konsekvenser av stora historiska processer eller hela tidsepoker är knappast något som det går att ge entydiga svar på, vad så än läroplansmakarna tror. Det kan bero på vilken syn man har på vad som är viktigt i historien och det kan bero på olika skolor i forskningen, men också vad man alls menar med en epokbeteckning som t.ex. "vikingatiden". Och vilka är konsekvenserna av en hel tidsperiod? Egentligen allting som kommer efter denna! Det var sådana överväganden som gjorde att din fråga i första omgången hamnade bland de icke besvarade.

Om man med vikingatid menar perioden ca 800-1050 i nordisk historia skedde det naturligtvis viktiga förändringar under denna. Många skulle säga att det viktigaste var att Norden på allvar drogs in i den kristna europeiska kulturkretsen. Med kristnandet kom tätare kontakter med Kontinenten, skriftspråk, en ny världsbild, en ny samhällsorganisation med en kristen kung på toppen och mycket annat. Förbundet med detta - med kyrkoorganisation och det kristna kungaidealet - sker en riksbildning, även om man numera tonar ner hur fasta och enade de nordiska rikena var under denna tidiga period. I Sverige förlägger man nu ofta den verkliga riksbildningen till 1200-talet. Likaså kommer flitigare handelskontakter och de allra första städerna under denna period, men även här är det egentligen under högmedeltiden de stora förändringarna sker. En annan viktig sak är att bebyggelsen stabiliseras, de "vandrande byarna" avlöses av fasta bylägen som i många fall blir kvar in i vår samtid, men det är en process som pågår under längre tid.

Men är det som sker under en epok också "konsekvenser" av epoken som sådan? Jag tror det är viktigt att vi i alla pedagogiska sammanhang visar på att epokindelning är något vi gör, i efterhand, i vår samtid, för att bättre begripa historien, och ingenting som "fanns". Själva idén om en "vikingatid" uppstod f.ö. först under nationalromantiken i slutet av 1800-talet. Historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist har nyligen kommit ut med en bok han kallar "Den långa medeltiden" och ger där en översikt över perioden 500-1500, d.v.s. hela den tid som kallas medeltid i allmäneuropeisk historia. Hans idé är att de nordiska samhällena utvecklades ungefär likartat med de kontinentala också under tidig medeltid (ca 500-1000) och att det vore bättre att kalla perioden just tidig medeltid här också och inte vendeltid och vikingatid. Han menar att idén om kristnandets epokgörande betydelse är ett arv vi släpar på efter äldre, kristen historieskrivning. Det kan man ha olika åsikter om, men jag nämner det för att visa att epokindelningar inte är självklara eller oskyldiga.

Hoppas du fick ut något av detta svar!

2016-02-09 11:36:00 - HG

Fråga Hej,
återkommer till frågan om kulfordring. Ordet finns i ett donationsbrev från 1643 som börjar med att räkna upp ett antal gårdar och fastställa priset på att friköpa dem från skatten, sen kommer då betalningen som sker genom att kvitta kulfordringen och en del av Clara Salomonsdotter Skotswinkels fordran ur gamla kopparkompaniet, så här står det:

"...för hwilket ** gods och ränta Oß och Cronan bem:te Pedher Jonßon Gyllenswerdh, hafuet gods giorde - - - och afståt dhe Ettusen Rijksdaler, som Wår och Sweriges Rijkes Troo Man Rådh Skatmestare och Lagman uthi Wermeland etc. Oß älskelige Wälborne her Gabriel Oxenstierna, Frijherre till Möreby och Lindholmen, herre till Rosersbärgh på sin andel och bestående kulfordring uthi de gamble och nye Compagnier, för Capital och interesse till Johannis sidstförliden fordran hälst sädan dhe Sexhundrade sextiotwå Rijksdaler tretton öre och fyra penningar

som hustru Clara Salomonsdotter i lijka måtto för sin uthestående fordringh uthi berörde gammal Koppar Companiet, för Capital och interesse till bem:te Johannis hafuer hafft till fordra, och sädermera så af wälbem:te herre som bem:te hustru Clara Salomonsdåtter in opå bem:te Peder Gyllenswerdh begge posterne transporterade ähro, han till sig löst och betalt och för den skull af Oß och Cronan at fordra halft haffuer effter den räkning i Wår räknekammare deröffuer giordh och slutin, så och der till finnndes ähr, till en deel före rörandeß, af den post Hollendske partiespanterne hafua innehållet och Wij för godt funnet, samma post och action at taga till Oß och Cronan, den at liqvidera och afheilpa, så at Wij såledeß heela denna kiöpegodssumman af Ettusendh sexhundrade sextiotwå Rijksdaler tretton öre och fyra penningar uthi föreskrefne twänne poster Oß till fullo nöije..."

Dessutom undrar jag vad de "holländska participanterna" kan var för något, misstänker att det är något annat handelskompani.
Tacksam för ledtrådar.

Johan (57 år) - 2016-02-06 23:05:53

Svar Från en uppmärksam läsare och frågare här på frågelådan kommer påpekandet att det nog helt enkelt ska läsas "skuldfordran". "Skuld" kunde ofta skrivas "skul" förr - man uttalade inte alltid d-et - och om ett s av misstag föll bort - eller skrevs slarvigt, ett s före ett k skrevs ofta som bara ett litet streck som inleder k-et - kommer det ju att bli "kulfordran". Tolkningen "skuldfordran" passar ju också utmärkt med citatet.

De holländska participanterna torde vara holländare som också haft intressen i - deltagit, "participerat", i - samma handelskompani. Det var vanligt med holländskt kapital i svenska kompanihandel vid denna tid.

2016-02-09 11:33:10 - HG

Fråga Hej jag undrar vad slavarna hade för roll i amerikanska revolutionen.

Viktoria (15 år) - 2016-02-06 07:46:20

Svar De förefaller ha haft en ganska begränsad roll. Det fanns en rädsla för att använda dem militärt och därmed ge dem vapen. Slavägare var också rädda för att lämna sina plantager och lämna hustrur och barn kvar ensamma med slavarna, som kanske skulle göra uppror. Den brittiske befälhavaren i Virginia lovade frihet åt alla slavar som slogs på den brittiska sidan och en del slavar rymde då och slogs för britterna. I Rhode Island satte man upp ett regemente med fria svarta och en del slavar. Det var alltså bara i några enskilda fall som slavar kom till militär användning. Att kolonisternas revolt lyckades innebar inte några förändrade villkor för slavarna; också i det fria USA fortsatte slaveriet fram till inbördeskriget vid mitten av 1800-talet.

2016-02-18 17:35:29 - HG

Fråga Hej!
Jag har en uppgift i skolan om stormaktstiden och vilka olika sätt man använde för att ta ut soldater.
Min fråga är vad det fanns för nackdelar och fördelar med utskrivningarna.

Ella (12 år) - 2016-02-04 20:07:05

Svar Eftersom det är en skoluppgift ska du ju egentligen fundera själv. Man kan ju tänka så här: Om soldaterna är utskrivna är det alltså tvingade att gå ut i krig. Tror du du skulle tycka det var roligt att tvingas ut i krig och skulle du slåss så bra då? Men om du själv var kung och behövde soldater var det förstås praktiskt att få dem gratis och inte behöva betala för att värva dem, antingen man nu värvade inom landet eller köpte utländska legosoldater. Kanske soldater från det egna landet var mer lojala. Legosoldater var å andra sidan bättre tränade. Att skriva ut soldater krävde också en stor apparat med ämbetsmän som höll ordning på vilka människor det fanns att skriva ut - det kunde kanske bli lika dyrt som att värva. Och det fanns risk för att folk protesterade och till och med gjorde uppror.

Så kan man resonera för och mot, och det tror jag den tidens statsmän också gjorde. Man valde olika lösningar. När Sverige började slåss på Kontinenten, kring 1630, litade man mest till utskrivna soldater. Senare gick man över till att mest ha utländska legotrupper. På slutet av 1600-talet gick man tillbaka till utskrivna soldater och organiserade indelningsverket med soldattorp.

2016-02-05 11:03:53 - HG

Fråga Hej,
i ett donationsbrev från 1643 har jag funnit ordet "kulfordring". Betalningen för donationen kvittas bl a mot en kulfordring.
Vad är detta?

Johan (57 år) - 2016-01-29 17:49:29

Svar Vi går dessvärre bet på att svara på detta. Kanske någon av frågelådans läsare har ett tips? Kan du ge ett längre citat där ordet förekommer?

2016-02-05 11:10:34 - HG

Fråga Hej!

Jag vill minnas att det fanns en rysk? gruvarbetare? kommunist? som blev känd för att han gjorde många (7?) mans jobb en gång för länge sedan och blev känd för detta.
Eller om han var av någon annan nationalitet och jobbade med något annat. Vag fråga, jag vet. Men nu kan jag inte sluta fundera på detta. Jobbigt...

Kan någon hjälpa mig?

Mvh
BjörnR

Björn (46 år) - 2016-01-28 17:08:01

Svar Jag undrar om du inte menar Alexej Stachanov. 1935 överträffade denne sovjetiske gruvarbetare i Donbass plannormen genom att ensam bryta 102 ton kol på knappt 6 timmar, 14 gånger det han enligt planen skulle göra. Detta användes i Kommunistpartiets propaganda och en hel rörelse, den Stachanovitiska rörelsen, grundades för att uppmuntra arbetare att arbeta hårdare för fosterlandet och Kommunistpartiet. Sådana mönsterarbetare kallades sedan stachanoviter, ett ord som även har förekommit på svenska om någon som arbetar mycket hårdare än vad som krävs av honom/henne. Senare har det ifrågasatts om Stachanov verkligen gjorde denna insats ensam eller om det hela inte var arrangerat. Enligt vissa uppgifter var det många som hjälpte honom under rekordpasset.

2016-02-01 09:56:57 - HG

Fråga Hej jag går första året på gymnasiet och skulle behöva lite hjälp med en uppgift om kalla kriget. Hur kommer det sig att den enorma kapprustningen som skedde i världen inte ledde till en öppen konflikt?

Matilda (16 år) - 2016-01-27 09:02:16

Svar Det är väl egentligen en fråga som jag gissar att din lärare vill att du själv funderar på utifrån de fakta du kan få fram. Det är ju alltid svårt - egentligen omöjligt - att svara på varför något INTE hänt. Men man kan resonera mer eller mindre övertygande. Faktorer man kan tänka på är t.ex. den enorma förstörelsepotentialen som kärnvapnen gav, risken för att ett storkrig skulle leda till alla parters, kanske hela mänsklighetens, undergång, möjligheterna eller svårigheterna för ledarna i öst och väst att i detta läge se någon fördel av att starta en konflikt, och kanske en världsopinion som var krigstrött efter andra världskrigets fasor. Tänk vidare själv!

2016-01-27 15:10:43 - HG