Sök bland frågor

Fråga Hej!
Jag läser just nu med stort intresse sockenstämmoprotokoll från början av 1700-talet. Ett ämne som vid ett flertal tillfällen tas upp är kort- och tärningsspel. Jag har förstått att det enligt stadgan om eder och sabbatsbrott från 1687 var förbjudet att ägna sig åt dessa förströelser under sabbaten.
Däremot hittar jag vid sockenstämman 1715-01-09 i Kungsäters socken att man förbjöds kort- och tärningsspel, eftersom ”det så mycket ont av sig föder”.
Min fråga är om det var möjligt att lokalt utfärda ordningsregler som inte stöddes av lagen eller kungliga plakat? Vilken rätt hade sockenprästen att göra på detta sätt, och vad hade han för möjligheter att döma ut bötes- eller skamstraff? I detta fall låter det som, i alla fall på pappret, att det rådde någon form av koncensus om beslutet.
Jag har inte (ännu) stött på någon konflikt i domböcker där en församlingsbo ifrågasätter en ”lokal förordning” på detta sätt, men det borde väl ha varit en grogrund för konflikter när man gjorde på detta sätt? (Däremot hittar jag ett fall från 1711 där man på sockenstämman fastställer ett vite på 10 daler för den som hädanefter smädade en viss person. Här skrivs uttryckligen att böterna skall betalas utan att det går laga dom över honom!)

Andreas (42 år) - 2015-03-24 06:42:43

Svar Sockenstämmorna hade rätt att utfärda lokala bestämmelser och kunde fastställa viten. Fortfarande utfärdar ju kommunerna lokala ordningsbestämmelser. Socknen var i äldre tid över huvud taget en viktig enhet för social kontroll, som man t.ex. kan läsa om i Björn Furuhagens bok "Berusade bönder och bråkiga båtsmän. Social kontroll vid sockenstämmor och ting under 1700-talet" (1996).

2015-04-08 12:02:44 - HG

Fråga Hej! Undrar vilken religion tyska furstar höll sig till under 1600-talet? Har släktforskat och har en furste som fick ge sig iväg från Osnabrück till Rintlen för sin tro omkring 1640.

Vänliga hälsningar Lena-Mari

Lena-mari (55 år) - 2015-03-18 14:40:20

Svar Reformationen på 1500-talet, när många bröt sig loss från den katolska kyrkan, ledde till religionskrig i Tyskland. Fred slöts i Augsburg 1555 och det beslöts att furstarna skulle få välja mellan att vara katoliker och lutheraner (och deras undersåtar skulle i princip ha samma variant av kristendomen). Emellertid blev också en del furstar kalvinister trots att det inte var tillåtet. Med westfaliska freden 1648 blev det tillåtet för furstarna att vara katolik, lutheran eller kalvinist.

2015-03-19 11:01:02 - HG

Fråga Hej! Vem var drottning Blanka av Namur? Tack på förhand för svaret!

MVH Tadeo Davidsson

Tadeo (19 år) - 2015-03-17 14:22:09

Svar Blanka, drottning av Sverige och Norge, hette egentligen Blanche och var dottern till fursten av Namur (i Tyskromerska riket, nu i Belgien). Hon giftes 1335 med den norsk-svenska kungen Magnus Eriksson och spelade förmodligen en viktig politisk roll vid kungens sida. Hon dog 1363. Hon är bl.a. känd genom den gamla barnvisan (upptecknad på 1800-talet) "Rida rida ranka, hästen heter Blanka" och inte minst Albert Edelfelts ofta reproducerade målning (också 1800-tal), där hon låter den lille sonen Håkon (sedermera norsk kung) rida på sitt knä.

2015-03-19 11:06:51 - HG

Fråga Vilka likheter ser man gällande den växande nationalismen år 1914 och idag? Fanns det liknande högerpolitiska rörelser under denna tid?

Finns det några skillnader i hur nationalismen växer och hur folket påverkas?

Maja (18 år) - 2015-03-16 15:10:26

Svar Precis som idag var nationalismen för hundra år sedan en mångfasetterad företeelse. Det fanns imperialt orienterade nationalismer med syfte att bevara de gamla dynastiska imperierna, det fanns pannationalistiska rörelser med ambition att knyta ihop tidigare spridda nationella grupperingar till ett, det fanns civiska nationalismer som ville ena och mobilisera befolkningar på medborgarbasis för kriget, och det fanns etniska nationalismer som ville splittra de mångnationella staterna till förmån för mer eller mindre "rena" nationalstater. 1914 års nationalismer var precis som vår tids både höger och vänster; när det blev 1914 stod det klart att franska socialistiska arbetare hellre ville slåss mot tyska arbetare än mot det franska borgerskapet. Naturligtvis finns också skillnader. Den viktigaste är måhända att första världskrigets nationalismer framträdde som statsbärande ideologier, propagerade av stater med stora och alltmer likriktade resurser, och understödda av institutioner som skolor, universitet och kyrkor. Detta är en förklaring till att krigsnationalismen fick så stor uppslutning i alla befolkningsskikt. En annan är naturligtvis kriget och dess exempellösa brutalitet, som onekligen gynnade ett nationalistiskt tänkande i vi- och de- kategorier. Idag kan vi främst iaktta ett sådant tänkande i nationalistiskt konfliktorienterade stater som Vladimir Putins Ryssland.

2015-03-24 14:35:44 - KGK

Fråga Vad var det för skillnad och likheter mellan det spanska encomiendasystemet och missionssystemet i Nordamerika? Sökningar på internet ger liknande beskrivningar på de båda systemen, men jämför dem inte. Kompletterade de eller konkurrerade de med varandra? Var de överlappande i tid, geografi eller vad?

Anders (56 år) - 2015-03-14 17:18:31

Svar Encomiendas var mer reglerade och formaliserade och gav mer långtgående rättigheter åt innehavaren, fr a i fråga om beskattning och dagsverkesutkrävande från indianerna. De fungerade ju som en slags förläningar till conquistadorerna från början av 1500-talet till omkr mitten av 1700-talet.


Missionssystemet var inte ett formaliserat system på samma sätt utan bestod ju av fr a fransiskanska missionsstationer i sydvästra Nordamerika, där man försökte kristna indianerna och få dem att i högre grad bli bofasta jordbrukare, vilket endast till viss del lyckades. Likheterna är väl att båda systemen ofta innebar exploatering av indianerna.

2015-03-20 11:01:22 - SA

Fråga Vilka källor nämner Julius Caesar? Jag får bara fram Plutarchos och Suetonius om man bortser från kriget i Gallien som Caesar skrivit själv.

jakob (30 år) - 2015-03-12 23:22:13

Svar Källor som nämner Caesar är väldigt många och kan inte räknas upp här.Förutom biografierna finns åtskilligt i romersk historieskrivning. Sallustius två monografier är samtida. Vad gäller annan historieskrivningen är den tillkommen senare men fortfarande relevant: Nikolaus av Damaskus, Appianos (bok II), Velleius Paterculus, Dio Cassius.


En viktig samtida källa är även Ciceros brev och tal. Ett par brev är till och med skrivna till och från Caesar.Dessutom står mycket om Caesar i Plutarchos biografier om Cicero, Marcus Antonius, Pompejus, Crassus och Brutus. Caesar skrev även om inbördeskriget i De bello civili.


Som sagt, han nämns på många ställen. Men det här utgör nog de huvudsakliga källorna.

2015-03-20 11:03:08 - IH

Fråga Hej!
Vi jobbar med vikingatiden. Vi undrar varför det heter runor?
Vi är tacksamma för snabbt svar!
Med vänlig hälsning Carl, Tea och Alice

Klass 4B (10 år) - 2015-03-10 12:36:10

Svar Det är ingen som riktigt vet varför det heter runor. En teori är att ordet runa kommer av ett gammalt verb som betydde skära, tälja - runorna skars ursprungligen i trä. En annan är att det kommer av ett ord som betydde hemlighet, något dolt - runorna ansågs lite mystiska och användes ofta i magiskt syfte. Men egentligen är det en fråga ni ska ställa till en språkvetare (någon på en institution för nordiska språk) snarare än en historiker.

2015-03-11 16:41:53 - HG

Fråga Jag har under min uppväxt i norra Halland stött på påståenden i både böcker och tal om en viss förbundenhet mellan norra Halland och de brittiska öarna och särskilt Skottland. Det kan hanlda om allt från västkustfiskare som under 1800-t tog sig skottskor till hustrur till påståenden om förhistorisk migration mellan Skottland och norra Halland (och Bohuslän).
Finns där utifrån arkeologisk och historisk synvinkel starka belägg för särskilt intensiva kontakter mellan områdena i fråga?

Erik (25 år) - 2015-03-09 21:10:35

Svar Det låter inte orimligt med sådana kontakter från Västkusten, men vi är inte så kunniga på den delen av Sverige. Jag skulle rekommendera att du frågar någon historiker vid högskolan i Halmstad eller universitetet i Göteborg.

2015-03-11 14:58:25 - HG

Fråga Hej

Hur och när drogs statsgränserna i USA? Är de verkligen så raka som en platt världskarta vill visa? Fanns det någon tanke bakom gränsdragningen till de olika staterna?

Peter (35 år) - 2015-03-04 15:27:17

Svar Jag antar att det är gränserna mellan delstaterna som avses och dessa är synnerligen många. Därför är det svårt att ge ett enkelt svar på frågan. Framför allt i västra USA är gränserna ofta dragna som raka streck och det enkla svaret är att de verkligen är så raka som de framstår på kartan. I regel har de nämligen bestämts utifrån latituder och longituder, och inte genom kartläggning eller mätning i fält. (Många delstatsgränser löper också utmed floder).


I östra USA är bakgrunden lite annorlunda. När de engelska kolonierna etablerades på 1600-talet var de exakta gränserna inte alltid fastställda (Massachusetts Bay-kolonin skulle till exempel enligt privilegiebrevet från 1620-talet utsträcka sig västerut ända till ”Söderhavet”, d.v.s. Stilla havet - men praktiska omständigheter gjorde det omöjligt). Så småningom fick gränserna fastare form. 1665 tog Englands kung Karl II initiativ till en gränsdragning mellan provinsen Carolina och kolonin Virginia i form av en rät linje i öst-västlig riktning. I praktiken fastställdes dock denna gräns först under 1700-talet - efter flera dispyter - och tittar man noga på en karta ser man också att den räta linjen mellan North Carolina och Virginia inte är fullkomligt rak utan kantas av flera hack och utbuktningar.


Även andra delstatsgränser i USA har varit föremål för konflikt. En diger lista som också innehåller förslag på vidare läsning står att finna på engelskspråkiga Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Category:Internal_territorial_disputes_of_the_United_States

2015-03-12 11:24:08 - BL

Fråga Hej! Jag har en fråga angående polisväsendet. 1958 anställdes de första kvinnliga konstaplarna i Sverige, de var 24 stycken och det är i princip det enda jag vet. Det är väldigt svårt att hitta mer information om detta och jag har tänkt skriva om poliskvinnor i Sverige. Så min främsta fråga är:
Vad var deras huvudsakliga uppgift, fick de samma arbetsuppgifter som männen?
Hur blev de behandlade, av sin omgivning och kolleger? Och om ni eventuellt skulle ha några bra tips på böcker angående ämnet skulle jag vara väldigt tacksam.

Alice (19 år) - 2015-03-04 14:18:04

Svar I Sverige hade kvinnor arbetat inom polisen sedan 1908, då de första så kallade polissystrarna anställdes inom Stockholmspolisen. Polissystrarnas arbete var, liksom den övriga polisen, reglementerad. Föresatsen var att kvinnor skulle ha huvudansvaret för kvinnor och barn, då dessa av någon anledning berördes av polisens arbete (som brottsoffer, vittnen eller gärningsmän). De skulle ha utbildning i och ha varit yrkesverksamma inom områdena socialvård eller sjukvård. Deras ställning inom poliskåren utmärktes av att de bar sjuksköterskeuniform. Med tiden kom polissystrar att anställas i städer även utanför Stockholm. Polisskolorna kom även att erbjuda en särskilt polissysterkurs. (Furuhagen, 2009; Dahlgren, 2007, Furuhagen, 2004). Polissystrarna fanns kvar till mitten av 1940-talet, då yrkesbefattningen togs ur bruk, även om de före detta polissystrarna fortsatte med sitt arbete inom polisen. På 1950-talet kom reformer inom polisen att medföra att kvinnor formellt skulle anställas på samma villkor som sina manliga kollegor inom polisen, även om det skulle komma att dröja fram till 1980-talet innan kvinnor i större antal kom att träda in i polisyrket (Furuhagen, 2009; Dahlgren, 2007).

Det finns indikationer på att polissystrarnas arbete förändrades över tid, till att inkludera annat än myndighetsrelationer till kvinnor och barn. Polissystrar kom med tiden att göra arbetsuppgifter som i början av tidsperioden definierades som manliga, exempelvis att delta i mordutredningar. Det är möjligt att själva närvaron av kvinnor inom polisen skapade förutsättningar för förändringar i genusarbetsdelningen. Men det kan även vara så att internationella och transnationella impulser, och den debatt detta skapade, var viktiga faktorer i denna förändring. I debatten kring kvinnors arbete inom polisens verksamhet var frågan om genusarbetsdelning visserligen mycket tillspetsad, men på grund av just detta ter den sig utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv synnerligen lämplig att studera.

Det statligt sanktionerade våld som polisen utövar utgjorde en viktig grund för genusarbetsdelningen. Polisens användning av auktoritet, hierarkisering, uniformering, beväpning, våldsmakt, samt kraven på disciplin och fysisk styrka, stod i tydlig kontrast till synen på kvinnlighet i det tidiga 1900-talet (och präglar även debatten om kvinnligt polisarbete idag). Kvinnor och barn sågs som två viktiga grupper för polisen att försvara. Kvinnliga poliser sågs därför ofta i debatten som en motsägelse i sig självt. Det var vidare en debatt som knappast var nationell, utan ingick i en internationell sådan.



Litteratur:

Dahlgren, Johanna, Kvinnor i polistjänst: Föreningen Kamraterna, Svenska Polisförbundet och kvinnor inträde i polisyrket 1957-1971, 2007

Furuhagen, Björn, Ordning på stan: Polisen i Stockholm 1848-1917, 2004

Furuhagen, Björn, Från fjärdingsman till närpolis – en kortfattad svensk polishistoria, 2009

Se även den statliga utredningen Socialpolis och kvinnlig polis, SOU 1958:34

2015-03-11 16:37:10 - SN