Sök bland frågor
|
Fråga Jag funderar på hur länge människor till vardags tänkt på norr som uppåt och söder som nedåt, så som man kan säga till exempel "nere i Europa" eller "uppe i Norrland"? Det bör väl komma sig av att kartor är ritade på det viset, men det har de inte alltid varit, och dessutom föreställer jag mig att gemene mans bekantskap med kartor är av ganska sent datum. Kanske är frågan bättre ställd till en språkvetare? Men en historiker kanske ändå har ett hum om hur länge kartor varit något som var och en kommit i kontakt med tillräckligt för att forma deras bild av hur världen ser ut? Edvin (29 år) - 2019-10-17 17:24:34 Svar Det var först under senare hälften av 1500-talet som det blev standard på europeiska kartor att ha norr uppåt. Kartor var i början exklusiva och få kom i kontakt med dem. Kartor började tryckas i större omfång under 1700-talet och min gissning är att det är i samband med folkundervisningens expansion under 1800-talet som de flesta européer kom i kontakt med kartor. I Sverige har förmodligen den obligatoriska folkskolans införande 1842 varit viktig. Det fanns visserligen en hel del skolor redan tidigare men jag tror det var först efter 1842 som läroböcker för enklare människors barn började framställas i stor skala, så också planscher och kartor för skolbruk. Det bör ha påverkat uppfattningen om världen. Men det är förstås inte svar på frågan om när man mer allmänt började säga "upp" om norr. I princip kan man ju ha gjort det långt tidigare, antingen genom en språklig påverkan från dem som hade tillgång till kartor, eller av något annat skäl. Kanske är det inte kartan som lett till språkbruket; det lär vara så i många mellanamerikanska språk att "norr" och "upp" är samma ord, utan att dessa folk hade nord-syd-orienterade kartor. Du har nog rätt i att det bör vara någon som kan språkhistoria som kan ge ett mer exakt svar. 2019-10-22 13:35:31 - HG |
|
Fråga Hur kommer det sig att den Hadrianska muren byggdes? Bengt-Ove (60 år) - 2019-10-06 04:19:49 Svar Det förefaller finnas olika åsikter om detta. Å ena sidan har påpekats att det inte fanns så mycket att komma efter i Skottland, det var glesbefolkat och inte särskilt bördigt och hade inga viktiga naturtillgångar; romarna erövrade inte för nöjes skull. Å andra sidan har det framhållits att det där faktiskt fanns naturtillgångar som hade varit intressanta, som bly, silver och guld, och att det i romersk ideologi låg en strävan att lägga så mycket som möjligt under sig. I så fall skulle anledningen snarare vara att de skotska högländerna lämpade sig dåligt för den sorts krigföring romarna var bra på men utmärkt för gerillakrig med små styrkor; det skulle alltså ha varit militärt för kostsamt. Muren byggdes i varje fall för att skydda det romerska Britannien från plundringsräder från pikterna. Det kan för övrigt anmärkas att romerna långt ifrån lade under sig hela den kända världen och led ett antal spektakulära nederlag som stoppade deras expansion, t.ex. mot Partherriket vid Carrhae 53 f.Kr. och mot germanerna i Teutoburgerskogen 9 e.Kr. 2019-10-08 11:52:05 - HG |
|
Fråga Varför bombade inte Churchill malmbanan till Narvik och på så sätt stoppade järnmalmsleveranserna till Nazi-tyskland? Bengt-Ove (60 år) - 2019-10-03 15:44:07 Svar Storbritannien var redan före kriget oroat av den svenska järnmalmsexporten till Tyskland och under finska vinterkriget beslutade man att sända en hjälpstyrka via Narvik till Finland; på vägen skulle den ockupera de svenska järngruvorna. Bl.a. av det skälet gick den svenska diplomatin på högtryck för att medla fram en fred mellan Finland och Sovjetunionen. Freden kom innan Storbritannien hann genomföra sin plan och Churchill var rasande på Sverige för den uteblivna möjligheten. Det är okänt, i varje fall för undertecknad, om det senare under kriget fanns andra planer, t.ex. att bomba järngruvorna, men det är osannolikt eftersom en del av den svenska järnexporten också gick till Storbritannien. Man var också, både i Storbritannien och i Tyskland, rädd för att svenskarna, i händelse av ett anfall, skulle spränga gruvorna. I takt med att kriget vände pressade de allierade Sverige till att minska och till slut stoppa exporten till Tyskland, och i motsvarande grad öka den till de allierade. 2019-10-08 11:35:15 - HG |
|
Fråga Hej! Jag är nyfiken på hederskultur i Sverige. Idag tänker vi kanske först och främst på hederskultur som kommer utifrån, eftersom Sverige har blivit väldigt individualiserat, men jag antar att familjens heder har varit mycket viktig även i Sverige, om vi tittar bakåt i tiden. Min fråga är: Hur långt bakåt måste man gå för att se att familjens heder och kollektivet var viktigare än individen? Hur kunde hedersförtryck ta sig uttryck i Sverige? Hannes (18 år) - 2019-10-01 09:32:38 Svar Vi har definitivt haft en hederskultur i Sverige liksom i hela Europa. Men av forskningen att döma förefaller det som om den längre varit mer individuell än de former av hederskultur vi idag möter i olika delar av världen. Heder och ära var viktigt för folk förr, det var närmast ett slags ägodel, en del av människors sociala kapacitet - med en "oärlig" kunde man inte ha något att göra. Man kunde dömas att mista äran och hade då skadad social kapacitet. Äran var olika för män och kvinnor; för kvinnor var den väldigt knuten till sexualiteten, medan mäns ära kunde skadas på många områden. Det var viktigt att tvätta bort anklagelser om bristande ära, men i motsats till de hederskulturer vi ofta diskuterar idag förefaller det inte så mycket ha varit släktens sak att göra detta genom direkt hämnd. På 1600-talet, när vi för första gången har ett omfattande källmaterial, är det tydligt att människor ofta gick till statens domstolar för att rentvå sig. Mål där någon anklagats för att ha förolämpat en annan är mycket vanliga. Kvinnor förolämpades ofta just på det sexuella området - skälldes för "hora" etc - medan män i stället gärna förolämpades med att de betedde sig som tjuvar eller var allmänt ohederliga. Här var hedern uppenbarligen viktig för den enskilda, men den upprätthålls genom ett offentligt och individuellt förfarande inför domstol. Den manliga hedern försvarades dock ibland handgripligt; trots att dueller var förbjudna förekom de i högra samhällslager. Under 1700- och 1800-talet är det som om känsligheten kring heder och ära avtar. Det sexuella blir mindre belastat när utomäktenskapliga förbindelser i olika steg avkriminaliseras. Kontraktsrelationer och marknadsrelationer kommer i stället för personliga tillitsförhållanden. Ärekränkning blir ett allt mer sällsynt brott. Kanske är trenden idag på väg att vända med vår ökade känslighet för kränkningar? Det är en öppen fråga om en mer släktrelaterad hederskultur har förekommit under medeltid eller vikingatid i Norden. Det förefaller i de medeltida lagarna finnas spår av ett sådant släkttänkande, men nyare forskning är tveksam till den gamla tanken om ett förkristet "ättesamhälle" i Norden. 2019-10-02 17:09:41 - HG |
|
Fråga Jag håller på att läsa Berzelius självbiografiska anteckningar och undrar lite över förkortningarna gällande pengar. Jag antar att rdr betyder riksdaler och sk skilling. Men vad innebär rgds? Jag har sökt på nätet, men hittar inget svar. Katarina (55 år) - 2019-10-01 08:42:49 Svar "rgds" står för (riksdaler) riksgälds. Riksgäldskontoret grundades 1789 för att ta hand om statsskulden och började ge ut sedlar, som kallades riksdaler riksgäld(s), detta till skillnad från Riksbankens sedlar, som kallades riksdaler banco. De hade lite olika värde, som växlade under tiden. 1855 infördes decimalsystemet och riksdaler riksgäld kallades härefter riksdaler riksmynt; 1 rdr bestämdes då bestå av 100 öre. 1873 infördes i stället kronan, till att börja med i en valutaunion med Danmark och Norge. 2019-10-02 11:27:54 - HG |
|
Fråga Hej! Jag håller på att skriva en uppsats om antiken och jag undrar hur ekonomin och handeln såg ut i Romarriket och Antikens Grekland. Tacksam för svar Elin (16 år) - 2019-09-30 08:11:05 Svar Vi löser inte skoluppgifter, men ett tips är att titta i Eva Queckfeldts bok "Medelhavsvärlden. 3000 år av historia", som vi använder i vår undervisning. Den kan finnas på ditt skolbibliotek eller på kommunbiblioteket. 2019-09-30 11:21:59 - HG |
|
Fråga Hej Historiska institutionen! carl-johan (71 år) - 2019-09-26 13:59:21 Svar Jag känner inte till att man fick dela säng med okända på värdshus, men det är inte osannolikt. I takt med att synen på den enskilda individens integritet har förändrats de senaste århundradena har toleransen för att dela säng och även dela rum minskat Ännu i början av 1900-talet var det vanligt att syskon delade säng och också att tjänstefolk på landet sov i samma säng (om de var av samma kön). Om den praxis du nämner existerade - väl då bara för de minst bemedlade - är det möjligt att den hängt kvar lika länge. Ännu vid mitten av 1900-talet hade vandrarhem oftast sovsalar och sjukhusen hade stora salar med många sängar. Numera vill vi helst ha eget rum och många upplever det som besvärande att dela rum med bara en, två eller tre patienter på sjukhus. En rolig artikel om sömnvanor genom historien finns på denna länk: https://popularhistoria.se/vardagsliv/hygien-halsa/sa-har-vi-sovit-genom-seklerna. 2019-09-30 11:20:34 - HG |
|
Fråga Hej, Cayza (34 år) - 2019-09-19 09:54:00 Svar För det första är det tveksamt att tala om "danska" och "svenska" vikingar vid denna tid (sent 9- och tidigt 1000-tal), man bör nog snarare tala om folk från det nuvarande Danmark respektive Sverige. Så vitt jag vet känner vi inte till några resor av det slag du talar om (inte heller från det nuvarande Danmark). Enligt de enda skriftliga källor vi har, som är nedskrivna på Island långt senare, var det människor från nordbobygderna på Grönland (koloniserade från Island) som begav sig västerut till "Vinland". Vi vet heller inte var detta Vinland var, men en vikingatida tillfällig bosättning har hittats på Newfoundlands nordspets, det är det enda arkeologiska spåret av nordbor i Nordamerika utanför Grönland. Det bör ha funnits några kontakter från Grönland med Danmark och Norge senare under medeltiden, eftersom kyrkan på Grönland lydde under först ärkebiskopen i Lund och senare Nidaros (Trondheim), men förbindelsen tycks ha upphört vid 1300-talets mitt. Att de kontakterna skulle ha utsträckts till Nordamerikas fastland är inte känt och väl heller inte troligt, eftersom där aldrig uppstod någon fast nordbobebyggelse. Svaret måste alltså bli negativt. 2019-09-20 12:00:19 - HG |
|
Fråga Jag har en fråga: Vad är definitionen av titeln hovberidare? Är det samma sak som en hovfurir? Jesper (-38 år) - 2019-09-19 00:07:30 Svar En beridare är en som rider in (dresserar) hästar. En hovberidare borde vara en sådan som är verksam vid ett hov. Det är inte samma sak som hovfurir, som var en anställd vid hovet som sörjde för gästers bekvämlighet, kunde sköta arrangemangen vid fester och vara chef för andra hovtjänare. Ett bra hjälpmedel för att hitta gamla yrkestitlar är Andersson & Anderö, Ordbok för släktforskare. 2019-09-20 11:43:53 - HG |
|
Fråga Hej! Yilun Zhang (21 år) - 2019-09-03 21:13:07 Svar Nej, det anses att Hitler aldrig lärde sig engelska. Det enda främmande språk han studerat var franska i skolan, men det lär inte ha varit mycket. Det finns en uppgift om att han skulle ha kunnat läsa lite engelska och franska, men den är osäker. 2019-09-04 17:24:45 - HG |