Sök bland frågor

Fråga Hej, jag undrar om det fanns en antirojalistisk strömning i den politiska vänstern under 70-90-talet, och i så fall hur detta gavs uttryck.

Tack,

Axel

Axel (22 år) - 2015-02-27 22:45:55

Svar Det fanns det absolut. Vänstern var utan undantag antirojalistisk och republikansk. Hållningen betraktades som självklar och utgjorde ingen fråga på agendan. Kampen gällde större saker. Därför engagerade man sig heller inte i frågan annat än att den fanns som en punkt på programmet.

2015-03-03 11:48:59 - KS

Fråga Hej.
Jag läser med stort intresse i de halländska domböckerna från 1600-talet (och början av 1700-talet). Stöter på ett antal episoder som också rör barn och ungdomar vid denna tid. Min fråga är om här finns någon forskning eller referenslitteratur som rör just barn och ungdomars "vardag". Exempelvis lekar, uppfostring, kyrkogång etc. (Eftersom det rör Halland går det lika bra med dansk forskning och danska böcker.) Tips mottages mycket tacksamt!
Andreas

Andreas (42 år) - 2015-02-20 12:32:51

Svar En översikt som säger lite om det mesta men därför heller inte är så konkret är Barbro Holmdahl, "Tusen år i det svenska barnets historia" (2000 o. senare uppl.). Lite mer specialiserade studier är t.ex. Bengt Sandin, "Hemmet, gatan, fabriken eller skolan. Folkundervisning och barnuppfostran i svenska städer 1600-1850" (1986) och Eva Bergenlöv, "Drabbade barn. Aga och barnmisshandel i Sverige från reformationen till nutid" (2009). I dessa finns också litteraturhänvisningar. Något danskt verk i ämnet känner vi tyvärr inte till.

2015-02-24 14:36:53 - HG, MLC

Fråga Letar litteratur som beskriver när danskar "härjat" och bränt by på en skärgårdsö (Gällnö) i mellanskärgården utanför Stockholm i början på 1600-talet. Hade Danmark styrkor utanför Stockholm?

Sten-Sture (73 år) - 2015-02-06 20:37:54

Svar Antagligen handlar det om det s.k. Kalmarkriget (1611-1613). Danskarna hade intagit Älvsborg och Kalmar och pressade svenskarna hårt både till lands och sjöss. I augusti 1612 ligger Christian IV med en stor flotta i Stockholms skärgård. Danskarna drar sig dock efter ett tag tillbaka utan att ha vågat något anfall på Stockholm. Det kan ha varit då Gällnö härjades. (Det härjades också bevisligen av ryssarna 1719.) Det finns ett äldre, mycket detaljerat verk om kriget: "Sveriges krig 1611-1632", del I, utgivet av Generalstaben 1936.

2015-02-11 13:30:39 - HG

Fråga Hej Historiska!

Jag undrar om en skoinsamling till "Fattigsverige" från något okänt givarland. Troligtvis skedde samlingen i slutet på artonhundratalet. Vet ni något om denna insamling? Vilket var landet? Vi har fått uppgiften på en facklig grundkurs (Fastighetsförbundet.)

Christian (53 år) - 2015-02-03 19:11:52

Svar Tyvärr känner vi inte till någon insamling av just skor. Men det förekom sådana internationella insamlingar. I slutet av 1860-talet samlades det in pengar ute i Europa till offer för svälten i Norrland (det var svåra nödår då) och under storstrejken 1909 fick LO understöd från sin motsvarighet i Uruguay och antagligen från flera andra håll också.

2015-02-11 13:16:38 - HG, ABP, LE

Fråga Vilket allierat land styrde över staden Köln/Cologne efter andra världskriget eller året 1946?
Tacksam för svar

Torsten (58 år) - 2015-01-28 23:23:49

Svar Köln tillhörde den brittiska ockupationszonen.

2015-01-29 17:32:34 - HG

Fråga Hej!

I Riksarkivets digitaliserade kartor från 1630-1655 hittar man beskrivning av hemmanens storlek med hjälp av enheten "Skiäls Land", exempel:
1 Peder Oluffson 29 Skiäls Land

Vad betyder "Skiäls Land"?, och vad motsvarar det i dagens ytmått?

Tacksam för svar.

Mikael (57 år) - 2015-01-28 11:53:43

Svar I äldre tid fanns det många olika slags ytmått för jord, särskilt för åkerjord och äng. Vilka ord som användes kunde variera mellan olika landskap och trakter, och samma ord kunde stå för lite olika arealer. Ofta kan man slå upp dem i Svenska Akademiens Ordbok (som finns på nätet). "Skäl" var ett rymdmått som användes i övre Norrland, särskilt om spannmål; det motsvarade en åttondels tunna. Skälsland som ytmått utgjorde då också en åttondels tunnland, d.v.s den areal som kunde besås med ett skäl utsäde. Detta borde motsvara 617 kvadratmeter (enligt ordboken), men den exakta ytan kunde antagligen variera något i de enskilda fallen.

2015-01-29 17:28:32 - HG

Fråga God dag historieproffs
Vi är en femma i Småland som skall börja läsa om medeltiden.
Vi hoppas att ni har tid för våra frågor:

Varför hade man mynt och inte sedlar? Måste vara jobbigt att gå runt med jättestora och tunga mynt.

Hur fick man reda på vad som hände i andra byar och städer? Visste man ens vad som hände i andra länder?

Visste man att man levde i medeltiden?

Hur trodde man om framtiden under medeltiden? Är det som idag när man drömmer om nya uppfinningar. Och visste man något om vad som hänt innan, vad medeltidsmänniskorna duktiga på svensk historia?

Fanns det något annat än kungar under medeltiden? Fanns det någon som var mer som en statsminister eller president. Fanns det något under medeltiden som påminner om en regering?

Fanns det godis på medeltiden? Vilken var den populäraste efterätten?

Varför heter det medeltid? Vem kom på det namnet?

Vilket var det vanligaste svenska namnet under medeltiden?


*Inser att detta är en massa frågor. Men vi håller tummarna att Ni har tid att titta på våra många och jättebra frågor.

/klass 5 Ingelstadskola

klass 5 (12 år) - 2015-01-28 10:59:19

Svar Mynt hade man för att de var av metaller som i sig var värda något (mest silver). Sedlar är ju egentligen bara ett löfte om att man kan få silver eller guld av motsvarande värde, och det kräver ett modernt bankväsende innan man kan lita på sedlarna. (Fast idag har vi släppt förbindelsen och sedlarna i sig representerar värdet - men så kan också allt värde försvinna om inflationen är häftig.) Det fanns inga tidningar på medeltiden. Information spreds nog oftast med resande. Kungar och kyrkan kunde skriva dokument som skulle läsas upp på ting eller i kyrkorna. Man hade nog ofta ganska fläckvis och ofullständig koll på andra områden och länder. Nej, man visste inte att man levde på "medeltiden" - och vi vet inte vad framtida historiker kommer att kalla vår tid. Termen medeltid hittades på under renässansen - man såg det som den "mellantid" som skilde samtiden från antiken (som då blev den stora förebilden).

Framtiden var nog inte så aktuell på medeltiden. I den kristna uppfattningen var ju det förflutna bäst: paradiset, som människorna drivits ut från. Ända fram på 1700-talet såg man det förflutna som förebild (inte minst antiken) och när man försökte ändra på något menade man att man förde saker tillbaka till dess rätta tillstånd. Ordet "revolution" kommer av "rulla tillbaka". Om det förflutna "visste" man oftast det som stod i Bibeln, som man trodde bokstavligt. Det fanns en viss världslig historieskrivning, men det var ofta på latin och nådde inte ut till vanliga människor.

Förvaltningen var ganska enkel på medeltiden. Kungarna hade sina män som de litade på, de kunde få titlar som drots, marsk, hovmästare m.m., men man kan knappast jämföra dem med statsministrar. Det fanns också områden som inte styrdes av kungar, särskilt fria städer, som vi med ett modernt ord kunde kalla republiker (fast några fria val fanns inte).

Man åt säkert sötsaker, man kunde t.ex. tugga kåda som "tuggummi". Honung var nog det vanligaste sötningsmedlet. Modernt socker kom först på 1700-talet.

I Sverige använde man länge fornnordiska namn (som Björn, Erik, Ingeborg, Sigrid) men kristna namn (från Bibeln och helgonen) blev alltmer populära, som Maria och Anna bland kvinnor, eller olika varianter av Johannes bland män (Jon, Jan, Johan, Hannes). Men det finns förstås ingen namnstatistik; det är väldigt få människor från medeltiden som vi vet namnet på.

Det var några snabba svar. Titta i era läroböcker eller böckerna i skolbiblioteket. Ett bra översiktsverk som också tar upp medeltiden är "Bra Böckers värdshistoria" (i många band). Mikael Nordbergs bok "Den dynamiska medeltiden" är också rolig.

2015-01-28 12:34:45 - HG

Fråga Hej

Vilka är de mest aktuella forskningsinriktningarna inom historiska institutionen i dagsläget på Lunds universitet?

Inom vilka områden koncentreras er forskning och är det någon särskild tidsperiod som är mest relevant?

Mvh Martin

Martin (25 år) - 2015-01-23 09:25:37

Svar Om något kan sägas karaktärisera forskningen i historia hos oss är det kulturhistoria i bred mening: en inriktning på "mjuka" faktorer, på hur människor har föreställt sig sig själva, samhället och världen - det gäller t.ex. hur människor uppfattade politik eller religion under äldre tid, eller hur 1900-talsmänniskor förstått klassförhållanden eller uppfattat historieundervisning och historieförmedling, i och utanför skolan. Vi forskar inte så mycket om traditionell politisk eller social historia. Men vi vill också se vår stora ämnesmässiga och kronologiska bredd som en del av vår profil; här finns lite av varje från medeltid (faktiskt lite antik också) till 2000-tal. I kvantitet dominerar dock forskningen om det moderna samhället (efter ca 1900). En närmare presentation av forskningsmiljön kan man läsa här: http://www.hist.lu.se/historia/forskning/.

2015-01-26 17:14:50 - HG

Fråga Vad hände vid upproret i Rom när kyrkan delades upp i två? (katolska och ortodoxa)

Tacksam för snabbt svar mvh/elin

Elin (14 år) - 2015-01-22 10:31:41

Svar Efter många års bråk mellan påven i Rom och patriarken i Konstantinopel, där den senare inte ville acceptera påvens krav om att anses som det högsta överhuvudet inom kristenheten, exkommunicerade de båda varandra år 1054. De förklarade alltså den andra bannlyst och utesluten ur den kristna gemenskapen. Det blev det definitiva brottet mellan den västliga, katolska kristendomen med centrum i Rom och den riktning som senare har kallats grekisk-ortodox. Att det skulle ha skett i samband med något uppror i Rom känner jag inte till.

2015-02-03 17:10:28 - HG

Fråga Hejsan!

Mitt namn är Mikaela och jag är en glad utåtriktat elev på 13 vintrar. Jag och min gode klasskamrat ( nämner inget namn ) håller på med ett arbete om aboriginer. Jag ska skriva om deras kultur. Tyvärr går det ej så bra för mig att skriva om just den här delen för jag har inte lyckats söka fram en bra information. Jag hade gärna velat ha information om deras kultur.

Mvh Mikaela

Mikaela (13 år) - 2015-01-21 15:38:55

Svar Utan att själv veta något om aboriginerna tycker jag att den här sidan verkar tillförlitlig: http://www.aboriginalculture.com.au/index.shtml. Den är på engelska men det går väl bra? Nationalencyklopedin har en kort artikel: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/aboriginer. Och här är en svensk sida om aboriginernas religion: http://naturreligion.kunskaper.nu/#auboriginerna.

2015-01-22 15:02:21 - HG