Sök bland frågor

Fråga Hej! Jag undrar vad du vet om nokkulturen som utvecklades i Nigeria?

emma (23 år) - 2016-09-20 09:06:42

Svar Det enkla svaret är att jag vet förfärligt lite; det är ju också snarare en fråga för arkeologer än historiker. Men man verkar inte veta så mycket över huvud taget om denna kultur, som fanns ungefär 500 f.Kr. till 300 e.Kr. i det som idag är norra Nigeria. Den är mest känd genom de mycket vackra och avancerade terracottaskulpturer som har grävts fram. Den förefaller också ha varit kanske först i det svarta Afrika med järnframställning och ett exempel på en övergång direkt från stenteknologi till järnålder, utan en bronsålder emellan. Tydligen debatteras det väldigt bland arkeologer om järnteknologin kom utifrån, i så fall säkerligen från Medelhavsvärlden, eller om den utvecklades på platsen, oberoende av andra järnålderskulturer. Det här kan man läsa sig till t.ex. här: http://archive.archaeology.org/1107/features/nok_nigeria_africa_terracotta.html.

2016-09-26 16:19:08 - HG

Fråga Varför använder sig inte historiker längre utav källkritik? Är denna fråga ideologiskt färgad med tanke på att konservativa historiker ofta använt denna metod. De flesta moderna historiker använder aldrig källkritik som arbetsmetod. Historikern Richard Evans kritiserar många historiker och menar att vi alltid måste vara källkritiska även när utför kvantitativa undersökningar.

Ingvar (0 år) - 2016-09-20 01:21:40

Svar Det är en lite förbryllande fråga, eftersom vi historiker anser att källkritiken är ett av våra allra viktigaste verktyg och något som en del vill definiera som själva den metodologiska grundstenen för historieforskning. I Sverige var det dessutom inte de konservativa historikerna utan de liberala som introducerade den radikala källkritiken; konservativa historiker under första hälften av 1900-talet var mer benägen att "harmonisera" motstridande källor.

Däremot måste källkritiken alltid diskuteras och självklart måste bristande källkritik påtalas. Jag känner inte till Evans kritik men han har varit framstående i att kritisera lögner om andra världskriget (som att Förintelsen inte ägt rum) och kanske är det i det sammanhanget han har efterlyst mer källkritik.

Jag kan alltså inte instämma i att historiker inte längre använder källkritik. Däremot har historieforskningen vidgats så att också många andra metodiska och teoretiska grepp kommer till användning, bildanalys, diskursanalys, kvantitativ metod, för att nämna några, och den klassiska källkritiken, som framför allt har användes i politisk historia, syns kanske inte lika mycket längre.

2016-09-26 13:59:49 - HG

Fråga Under tidigmodern tid, hur betedde sig svenska trupper under fredstid gentemot den egna befolkningen. Var det enligt lag och ordning eller förekom plundring och liknande frekvent?

Tack på förhand.

Nicklas (68 år) - 2016-09-15 12:45:00

Svar Det fanns åtminstone sedan 1600-talet tydliga regler för hur trupper skulle bete sig vid durchmarscher (förflyttningar på eget territorium) och inkvartering (när trupperna förlades någonstans och skulle ha husrum där) och stränga straff för dem som bröt mot detta. Men frågan är ju om dessa regler alltid följdes.

Att underhålla trupper var en stor apparat, mat till soldaterna och foder till hästar måste hela tiden tillhandahållas, och lokalbefolkningen har säkert ibland varit väldigt pressad. Regelrätt plundring, som ibland kunde förekomma i fiendeterritorium under krigstid (alltså att truppen fick uttalat lov eller t.o.m. order att ta för sig) bör inte ha förekommit i eget land. Det vore ju kontraproduktivt att suga ut det. Också i fiendeland försökte man ofta i första hand rekvirera det man behövde under ordnade former. Övergrepp kan dock naturligtvis ha förekommit och det har säkert aldrig varit populärt i lokalsamhället när trupper marscherade förbi eller blev inkvarterade.

2016-09-26 16:08:58 - HG

Fråga Hej! Jag försöker få svar på ifall det finns nån historisk förlaga för den kniv som i folkmun kallas kvinnokniv. Alla som håller på med järnsmide känner till dem och har säkert gjort en. Googlar man "kvinnokniv" får man upp mängder av bilder av denna typ. Den är smidd med tången som handtag. Den är alltså inte skaftad. Nu undrar jag ifall det finns fynd av såna eller om det bara är hörsägen att det skall vara ett kvinnoverktyg från järnåldern som hittats i kvinnogravar från tiden. Hoppas på att hitta något matnyttigt om detta! Tack på förhand! Niklas

Niklas (33 år) - 2016-09-13 13:12:54

Svar Vi historiker får ibland frågor av denna typ, men vi har i regel inte någon kompetens på dem. Historiker sysslar huvudsakligen med skriftligt källmaterial och mestadels med den tid då sådant finns. Eftersom frågan både rör artefakter och dessutom förhistorisk tid tror jag den bör riktas till en arkeolog. Det är de som har kompetens om historien före ca 1000 e.Kr. i Norden. Etnologer var förr bra på äldre föremål, men det är inte en så framträdande sida av deras forskning idag. När det gäller fyndmaterial kan det också löna sig att kontakta ett museum, t.ex. Historiska museet i Stockholm (som trots namnet snarare är ett arkeologiskt museum).

2016-09-13 13:55:39 - HG

Fråga Hej!
Inom källkritiken är tidskriteriet viktigt. Hur lång tid ska ha gått för att vi ska säga att källan har ett mindre trovärdigt tidskriterium? Gymnasieelever som läser de första kurserna i historia vill gärna ha ett konkret svar. Ett mer abstrakt, och kanske nyanserat, svar fungerar och passar på de senare kurserna.
Är det rimligt att svara "en vecka"? Om det gått mer än en vecka mellan händelsen och att den skrivs ner sänks tidskriteriets trovärdighet?

Eva (0 år) - 2016-09-10 12:31:10

Svar Hur mycket man än skulle önska att det funnes exakta svar så går det förstås ändå inte att ge sådana på denna typ av frågor. Det beror ju på så mycket - vilken fråga man ställer, vad man har för material i övrigt, vilken tid vi rör oss med. I medeltidshistoria kan en källa som är hundra år senare än händelsen vara att föredra om den passar med vad vi vet för övrigt och om andra alternativ är flera hundra år senare; det beror på vilken grad av sannolikhet vi vill acceptera. Om det gäller t.ex. nutida politisk historia kan ju en vecka vara lång tid, mycket kan ha kommit fram i media som kan ha påverkat den som uttalar sig om en förhandling en vecka senare. Om det inte gäller händelser utan, säg, upplysningar om hur man brukade utföra vissa arbetsmoment under en viss tid (hur tröskade man på herrgårdar under 1700-talet?), kanske ett tidsavstånd på några decennier inte betyder så mycket.

Det viktiga när man lär ut källkritiken är inte ett antal tumgrepp utan ett sätt att tänka. Jag vet att det här inte är det svar du ville ha, men jag kan inte se att det går att ge något annat.

2016-09-12 14:21:13 - HG

Fråga Kan ni hjälpa mig med viktiga händelser i Afghanistans historia?

m (14 år) - 2016-09-04 14:09:22

Svar Titta i ett uppslagsverk, t.ex. Nationalencyklopedin!

2016-09-05 12:48:04 - HG

Fråga Skolverket skriver att undervisningen i gymnasiekursen Historia 1a1 "ska behandla följande centrala innehåll: Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden" (http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/his?tos=gy&subjectCode=his&lang=sv 20160828 kl. 18.10)
Vad skulle ni på Historiska institutionen i Lund säga är europeisk forntid?

Eva (0 år) - 2016-08-28 18:08:58

Svar Alla epokbeteckningar är närmevärden, påhittade namn som man sätter på kronologiska partier av historien för att bättre kunna förstå och hantera det förflutna. Det "finns" ingen antik eller medeltid i någon verklighet på samma sätt som det finns koltrastar eller elementarpartiklar. Därför använder historiker sådana - nödvändiga - redskap med försiktighet och jag vet inte om vi alla skulle skriva under på just den indelning Skolverket förordar. T.ex. undrar jag vad de menar kommer mellan renässans och upplysning? Och ska verkligen en hel epok karaktäriseras utifrån en företeelse inom högkulturen, som renässansen? Vilka begrepp fångar bäst en längre tidsrymd? Historikerna använder nu gärna tidigmodern tid om perioden 1500-1800, men det finns nackdelar också med detta.

Med dessa reservationer skulle jag ändå säga att forntid i svensk historia (och arkeologi) brukar användas om perioden fram till kristnandet av Norden, ca 1000-talet. Det vi ofta kallar vikingatid hör med detta sätt att se till forntiden, inte till medeltiden. I europeisk historia brukar beteckningen antiken reserveras för de klassiska högkulturernas historia, särskilt då högkulturerna i Mellanöstern, Grekland och Rom som har ansetts som "Europas vagga". Tiden dessförinnan skulle i så fall vara forntid (liksom den äldre historien utanför dessa geografiska områden). Men man kan också möta forntid som ett allmänt begrepp om allt före medeltid, och antiken blir då en underavdelning av forntiden. Kort sagt måste man alltid definiera vad man menar och reflektera över vilken epokindelning som väljs.

2016-09-05 12:49:44 - HG

Fråga Varför stödde Storbritannien de latinamerikanska ländernas kamp för frihet trots att deras frigörelse stred emot principerna för Wienkongressen?

Felix (17 år) - 2016-08-26 11:47:32

Svar Storbritannien hade redan under Napoleonkrigen agerat för att ta de sydamerikanska kolonierna från Frankrikes allierade Spanien och 1806-07 gjort ett misslyckat invasionsförsök i dagens Argentina och Uruguay. När kolonisterna gjorde motstånd mot britterna övergick den brittiska politiken i stället till ett stöd för koloniernas frigörelse från Spanien. Den brittiska statsledningen ville försvaga Spanien och skaffa sig nytt inflytande i Amerika efter förlusten av USA. Storbritannien blev också de nya staternas viktigaste handelspartner. Britterna kunde alltså göra både politiska och ekonomiska vinster på deras självständighet.

2016-08-26 15:58:41 - HG

Fråga Hej!
I skolan fick jag lära mig att Sveriges första riksdag ägde rum i Arboga 1435.
I en historik över Söderköping skriver man emellertid att det var vid en riksdag där 1349 som Magnus Eriksson återinsattes på tronen.
Vad gäller? Har definitionen av riksdag ändrats?

Thomas (0 år) - 2016-08-15 12:50:43

Svar Åsikten att mötet i Arboga 1435 kan räknas som Sveriges första riksdag är övergiven av forskningen sedan länge. Att ett möte under Magnus Erikssons tid skulle kunna kallas det är en ännu äldre uppfattning. Om historiker idag skulle nämna ett årtal är det 1527 (reformationsriksdagen i Västerås).

Detta beror förstås på hur man definierar en riksdag. När man utpekade Arboga 1435 menade man att de senare fyra riksdagsstånden, adeln, prästerna, borgarna och bönderna, skulle vara representerade, och man menade att det var första gången allmogen (bönderna) var med. Men allmogerepresentanter hade förekommit tidigare, kanske t.ex. 1349, även om de förmodligen ofta bara var inkallade för att ge legitimitet åt det som stormännen beslutade.

Om man ser till hur ständerförsamlingar fungerade i andra europeiska länder är det rimligt att definiera en sådan som ett möte där de olika ständerna uppträder som distinkta enheter som var för sig behandlar och tar ställning till furstens förslag. Historikern Herman Schück argumenterade 1985, utifrån en sådan definition, för att det var mötet i Västerås 1527 som kan kallas den första riksdagen. Men riksdagen hade utvecklats gradvis ur 1300-talets herredagar via 1400-talets och Sturetidens större politiska möten och frågan om den "första" är egentligen mindre intressant.

2016-08-24 09:18:10 - HG

Fråga Hej! Jag har, av oförklarligt intresse,läst en del om Karl XII och hans framfart i flera böcker men ständigt kommit tillbaka till alldeles för många obesvarade frågor. Hur fungerade det med bemanningen vid tiden innan slaget vid Poltava 1709, värvades det soldater i Sverige då som skeppades över efter hand? Med vilket skepp, från och till vilken hamn och vem bestämde vem som skulle värvas/hur ofta skeppades soldaterna över? (I min föreställning promenerade alla nyvärvade jämsides till närmsta hamn) Förekom det strider även till havs under färden? I böckerna läser man det som om ett visst antal soldater befann sig på plats och det var allt, men kriget pågick ju under så lång tid att det borde "fyllts på" med soldater. Och en fristående fråga, var Skånska Dragonregementet med i slaget vid Poltava? Jag har verkligen försökt hitta svar på dessa frågor i diverse böcker och databaser men slår huvudet i väggen. Jag ber om mycket men är sä tacksam för svar eller källor där jag själv kan få tillgång till savren.

Emmy (30 år) - 2016-08-01 13:25:53

Svar Skånska dragonregementet deltog i slaget vid Poltava. Den armé som föll in i Ryssland och besegrades vid Poltava var en fältarmé som tidigare legat i Sachsen, men naturligtvis kan den ha tillförts förstärkningar från Sverige innan marschen österut anträddes. Om du vill veta mer om sådana frågor ska du snarare vända dig till militärhistorisk expertis. Det finns t.ex. en utmärkt populärhistorisk tidskrift som heter Militär historia (militarhistoria.se), där man kanske kan ge dig utförligare svar.

2016-08-21 15:20:22 - HG