Sök bland frågor

Fråga Hej!
När slavar och slaveri nämns får jag normalt en bild av män som sliter. (Kanske för att jag är man.) Har kvinnligt slaveri varit lika vanligt och slitsamt(från antiken och framåt)?

Thomas (0 år) - 2015-08-26 16:45:30

Svar Slaveri kan ha varit väldigt växlande system i olika samhällen; det gemensamma är att slavar har varit personligt ofria och ansetts ägda av någon annan. Det har omfattat både kvinnor och män. Vissa slavar kan ha haft en bekväm tillvaro, som betrodda och bildade husslavar hos romarna eller mamlukerna i Egypten, som var de styrande i landet (de var män). Andra har haft en slitsamt och från vårt perspektiv hemsk tillvaro, som de som arbetade på bomullsplantagerna i den amerikanska södern - både män och kvinnor. Kvinnligt slaveri har alltså varit mycket vanligt och ofta lika hårt (eller mindre hårt) som männens. Läs gärna mer i Dick Harrisons bok "Slaveriets historia".

2015-09-03 16:31:10 - HG

Fråga Vilken månad ägde oktoberrevolutionen rum?

Iza (13 år) - 2015-08-26 09:49:43

Svar Enligt vår nuvarande kalender inträffade den faktiskt i november, närmare bestämt med början 7 november 1917. I Ryssland använde man fortfarande då den gamla julianska kalendern, så i Ryssland kallades samma dag 25 oktober. Året efter införde Ryssland den gregorianska kalendern, som användes i resten av Europa. Men namnet "oktoberrevolutionen" på bolsjevikernas kupp blev kvar.

2015-09-03 16:09:55 - HG

Fråga När upphörde Sverige att exportera järnmalm till Nazityskland?

Per (67 år) - 2015-08-25 07:56:36

Svar Den lär ha upphört under hösten 1944.

2015-09-03 16:15:02 - HG

Fråga Under 1700- och 1800-talet lär (framför allt) borgerlighetens söner för sin mognadsprocess ha skickats ut på en Europaresa i ett år eller par. Jag vill för en artikel om dagens studier utomlands se om det går att dra en röd tråd mellan dessa. Jag söker alltså ganska sammanfattningsvisa eller korta texter om ämnet.
Jag vet inte ens om idén håller.
Och jag vet dessvärre inte heller vad jag ska söka på!

Bästa hälsningar
/Ove Wall

Ove (61 år) - 2015-08-19 11:00:24

Svar Det var snarare under 1600- och 1700-talet som de utrikes bildningsresorna var som vanligast, och då inte bland borgerligheten utan bland adeln. En bra sammanfattning om dessa så kallade peregrinationer ger Jakob Christensson i artikeln "Studieresorna" i "Signums svenska kulturhistoria. Stormaktstiden" (2005). En grundläggande studie i ämnet är Lars Niléhns avhandling "Peregrinatio Academica. Det svenska samhället och de utrikes studieresorna under 1600-talet" (1983).

2015-08-24 12:10:22 - HG

Fråga Hej.

Jag har i min ägo Alfred Petréns Steriliseringsfrågan ur rashygenisk och social synpunkt: Några reflektioner i anledning av det framlagda förslaget till steriliseringslag. Utgivare: Stockholms fackliga kvinnl. samorganisation, 1930.

Jag hittar totalt tre ex via libris; Lunds universitetsbiliotek (1ex), Uppsalas universitetsbibliotek (1ex) och Kungl. bibl (1ex). Något hypotetisk fråga, men hur många ex kan det finnas? Hur ska jag förvara den för att den inte ska ta skada?
Med vänlig hälsning,
Anders
Rodlycke@hotmail.com

Anders (36 år) - 2015-08-02 21:29:15

Svar Den frågan går utanför vår kompetens som historiker. Jag föreslår att du frågar någon på avdelningen för bokhistoria vid kulturvetenskapliga institutionen, se http://www.kultur.lu.se/forskning/forskningsamnen/bbh/.

2015-08-04 13:54:39 - HG

Fråga Hej,
Finns det någon trovärdig och tillförlitlig uppgift om hur många människoliv det brittiska imperiet har på sitt samvete? Det tycks vara mycket svårt att finna det.

Andreas (0 år) - 2015-07-30 08:30:06

Svar Det enkla svaret är nej. Det finns många skäl till att det är i det närmaste omöjligt att besvara en sådan fråga. Vad avses med "det brittiska imperiet" - alla områden som behärskats av Storbritannien (eller England), bara det som räknats som kolonier, eller världen över huvud taget på den tid den dominerades av Storbritannien? Avses människor direkt dödade genom aktivt brittiskt (militärt?) ingripande? Eller ska man föra ett resonemang om vad som hade kunnat hända om inte britterna hade gjort det ena eller det andra? Avses också indirekta följder t.ex. av den ekonomiska dominansen? Ska man räkna bort eventuella liv räddade genom brittiska ingripanden?

Hur svåra alla sådana tankeoperationer är illustreras av en mer konkret fråga: Hade Indien kunnat utveckla en modern textilindustri eller inte om inte Storbritannien koloniserat det och gjort det till en råvaruexportör? Denna fråga har verkligen ställts av historiker men man har helt olika uppfattningar om svaret.

Den typen av frågor hör snarare hemma i ett samtida politiskt sammanhang där man vill dra upp gamla förmenta oförrätter för att gynna sin egen ställning.

2015-08-04 13:51:25 - HG

Fråga Hej!
Efter att ha läst Hans Furuhagens bok "Öster om antiken" får jag känslan av att Grekland med omnejd varit överbefolkat vi den tiden , dvs några århundraden f. Kr.. Finns belägg för en sådan hypotes?

Thomas (0 år) - 2015-07-22 11:57:00

Svar Det är mycket svårt att uttala sig om befolkningssiffror från denna tid och gissningarna om befolkningens storlek varierar vilt. Det tycks emellertid stå klart att det fanns ett befolkningstryck från ca 750 f.Kr., eftersom den stora grekiska koloniala expansionen började då. Under några hundra år skulle grekerna komma att sprida sig över hela Medelhavsvärlden och upp på Balkan. Det är rimligt att tänka sig att bakgrunden var en kraftig folkökning och svårigheter för denna växande befolkning att försörja sig i det grekiska kärnområden, givet tidens produktionsteknik och sociala organisation.

2015-07-26 16:27:20 - HG

Fråga Hej, undrar om det fanns vävare ibland hugenotter och valloner som kom till Danmark och Sverige på 1600-talet?

Lena-mari (55 år) - 2015-07-20 15:23:19

Svar De flesta hugenotter (fransktalande kalvinister) som kom till Sverige förefaller ha tillhört de högre samhällsskikten. Den förste, Dionysos Beurreus, inkallades som lärare till den blivande Erik XIV. De var lärda män, militärer, storköpmän eller ”finare” hantverkare (t.ex. perukmakare). Vallonerna (också de fransktalande, från nuvarande Belgien), som kunde vara katoliker eller kalvinister (och i det senare fallet ibland räknas till hugenotterna), var oftast gruv-, bruks- och manufakturarbetare. I Fredrik Bedoires informativa bok om de svenska hugenotterna, ”Hugenotternas värld” (2009), nämns inga vävare.

Efter upphävandet av ediktet i Nantes 1685 flydde hundratusentals franska hugenotter till protestantiska länder. Något hundratal kom till Sverige men långt fler fick en fristad i Danmark-Norge, som var mer tillåtande mot deras religion. Dessa flyktingar tillhörde inte endast samhällets överskikt och det är inte omöjligt att det bland dem fanns vävare. Åtminstone vet man att Frederik III på 1720-talet tillät hugenotter som först slagit sig ner i Preussen att bosätta sig i Fredericia, och bland dem fanns många vävare (och tobaksodlare). Sådana kan förstås ha funnits också i Sverige.

2015-07-22 16:04:23 - HG

Fråga Jag undrar om det finns nån info om när första frågespelet kom. Var TP det första brädspelet med frågesport eller har det funnits tidigare? Finns det nån litteratur om frågespels historia eller bra sidor på nätet?

Sara (31 år) - 2015-07-15 21:35:54

Svar Frågespel anses ha sina rötter i de frågetävlingar (”frågesporter”) som började komma i radio under 1930-talet. Den första frågetävlingen i svensk radio lanserades av Gösta Knutsson 1938. Under 1950-talet kom de första sällskapsspelen som red på vågen av populära radiofrågesporter. Sedan dess har det då och då kommit nya frågespel, men det var först med Trivial Pursuit som det stora genombrottet kom. TP lanserades 1981 och kom till Sverige 1984. Det var det första frågespelet som entydigt riktade sig till vuxna och den traditionella allmänbildningen kombinerades här med modern populärkultur. Sedan har det kommit fler och fler frågespel och den äldre sortens allmänbildningsfrågor, om ämnen som litteratur, konst och historia, har närmast helt förträngts av frågor om samtidens musik, teveserier och kändisar. På det sättet är frågespelen ett intressant källmaterial till hur synen på vad som anses vara gemensam kunskap i samhället har förändrats.

Det finns (ännu) ingen omfattande forskning om frågespel eller sällskapsspel över huvud taget (däremot görs en del forskning om teve- och datorspel). En lättillgänglig översikt utan vetenskapliga ambitioner är Björn Höglund, ”Alla spelar spel. Sällskapsspelens historia” (2009).

2015-07-22 15:44:49 - HG

Fråga Vill ställa en fråga om kalendern.
Jag har ett tidningsurklipp från Bohusläningen 6 december 1999. Där står det
följande:

Dessutom lär man ha glömt
bort ett år någon gång på 500-
talet.

Jag har försökt att hitta information om detta, men inte hittat något om det.
Är det verkligen så?
Vilket år skulle det vara?
Vad innebär det för veckodagsberäkningen? Vad det i den julianska kalendern?

Eilert (48 år) - 2015-07-13 10:47:46

Svar Det som antagligen åsyftas är att när man började räkna år "före Kristus" och "efter Kristus" hade man ännu inte begreppet noll; det kom först på högmedeltiden med de arabiska siffrorna. Alltså räknade man inte med något år noll utan gick direkt från 1 f.Kr. till 1 e.Kr. Det är alltså bara rent matematiskt som ett år "kommit bort" och det påverkar inte veckodagsberäkningen. Däremot innebär det att när vi jämför tidslänger som t.ex. 50 e.Kr. till 150 e.Kr. med 50 f.Kr. till 50 e.Kr. är det ett år mindre i den senare perioden, eftersom år 100 är med i den förstnämnda men inte år 0 i den senare.

Det anses ha varit munken Dionysius Exiguus som på 530-talet var först med att tala om tid som si och så länge efter Kristi födelse (Anno Domini, "Herrens år"). Att allmänt ange årtal på detta sättet tog dock sin början först på 700-talet. Under denna tid gällde den julianska kalendern som Caesar infört år 46 f.Kr., som räknade med ett solår med 365 dagar, men årtalsangivelserna inom den brukade anges efter vem som var konsul i Rom. Sättet att räkna f.Kr. och e.Kr. är alltså oberoende av om man använder den julianska eller gregorianska kalendern (den senare är vår nuvarande, som har skottår för att få åren att passa med solåren).

2015-07-17 11:12:39 - HG