Sök bland frågor
Fråga Hej. Varför finns det så lite information om vendeltiden och människorna i Skandinavien före vikingatiden? oscar (23 år) - 2018-04-24 21:14:02
Svar Det finns i och för sig väldigt mycket information om den sena järnåldern fram till vikingatiden, men den bygger på arkeologiska utgrävningar och fynd. Arkeologerna kan ge en ganska fyllig bild av den tidens samhälle. Däremot vet vi nästan inget om personer och händelser före 800-talet och inte värst mycket mer om perioden fram till in på 1000-talet. När det gäller Sverige kan vi inte mer än ana något politiskt händelseförlopp och har bara enstaka personnotiser före 1200-talet. För den traditionella historien är det alltså tunnsått långt fram i tiden. 2018-04-25 14:34:18 - HG |
Fråga Hej Johan (72 år) - 2018-04-17 13:09:51 Svar Att det skulle kunna knytas just till Karl Knutsson förefaller vara en typisk sägen där man försöker förbinda ett lokalt namn med en känd person. Så vitt jag vet färdades Karl aldrig i dessa trakter under sina uppehåll i Finland (men jag kan ha fel och det saknas bevarade källor för långa perioder). Jag hade turen att hitta en lång utredning av Slotte-namnet av språkvetaren Lars Huldén på nätet: https://slotte2010.files.wordpress.com/2010/01/namnet-slotte.pdf. Som du kan se där avfärdar han både att namnet skulle ha med "slott" och "slåtter" att göra och anser det troligare att det kommer av ett tillnamn till en person, alltså någon som kallats Slotte. Sådana namn är kända från senmedeltiden och kan tyda på inflyttning från tyskspråkigt område, som man också känner till för övrigt i Österbotten. Som tillnamn kommer namnet av "slott", men vilket slott som avses kan vi inte ha någon aning om, i varje fall med all sannolikhet inte något i Nedervetil. Den instans i Finland som vet mest om svenskspråkiga ortsnamn är Svenska litteratursällskapet, som också har en sida om finlandssvenska ortnamn: bebyggelsenamn.sls.fi/. 2018-04-18 16:06:24 - HG |
Fråga Jag har läst någonstans att den ojämlikhet mellan könen som återfinns på många håll i världen kan ha grundlagts i och med mekaniseringen av det tidiga jordbruket eftersom detta krävde männens muskelstyrka till skillnad från det tidigare hackbruket. I Nordeuropa infördes inte plogen förrän efter vikingatiden och könsrollsnormer ska därför inte ha slagit igenom häruppe förrän då. Idag får man läsa lite varstans att vikingatiden inte alls en så mansdominerad tid och att det var de bäst lämpade som fick styra och regera, oaktat om det var män eller kvinnor. Hur väl stämmer detta egentligen? Är det den en slutsats som som råkar vara genuskorrekt för tillfället eller är den historiskt korrekt över tiden? Anders (59 år) - 2018-03-29 17:40:04
Svar Risken finns alltid att vi låter våra moderna uppfattningar starkt färga våra tolkningar av det förflutna. När det gäller genusfrågor kan detta slå åt två håll. Det finns en del forskning som har kallats "eländesforskning", där man velat visa hur underkuvade kvinnor alltid varit, men det finns också en trend att plocka fram kvinnor ur historien för att visa att de minsann betytt mycket, och båda tolkningarna kan riskera att gå för långt. Samtidigt får man komma ihåg att historien själv är totalt stum om vi inte frågar den något - och våra frågor är alltid i någon grad beroende av vad vi intresserar oss för i samtiden. Att en ändring av gamla genusmönster idag är en topprioritet i många samhällen leder förstås till en massa forskning om hur genusförhållanden såg ut förr, och det är för en historiker bara bra; vi får veta mer om det förflutna. 2018-03-30 10:41:15 - HG |
Fråga Hej! Cecilia (0 år) - 2018-03-25 12:23:11 Svar Se svar på fråga 6920. 2018-03-30 10:29:16 - HG |
Fråga Hej! Thomas (0 år) - 2018-03-22 20:59:27 Svar Tyvärr är nog vår frågelådeservice på nätet ganska unik och jag känner inte till någon liknande för arkeologi. Men universitetsanställda brukar oftast reagera tillmötesgående på frågor från allmänheten. De flesta av oss tycker det är roligt och viktigt att besvara sådana, om vi bara har tid. När det gäller arkeologiska frågor - som vi historiker märkligt nog ofta får, inte minst från skolelever och även från deras lärare (som man kunde tro hade lite klarare för sig vad vilka ämnen sysslar med) - tror jag ofta länsmuseerna kan hjälpa till. 2018-03-30 10:20:43 - HG |
Fråga Hej Staffan (62 år) - 2018-03-19 16:41:28 Svar Jag blir ofta förvånad över vad frågelådans frågare tror att historiker kan svara på! :-) Detta är en typiskt språkvetenskaplig fråga som borde ställas till någon inom ämnet nordiska språk. Själv kan jag bara googla och fundera lika mycket som frågaren. Vad jag kan få fram verkar det inte finnas enighet om Møns betydelse. I Resens Atlas Danica från 1677 gissas det på att det har med "møde" att göra, eftersom den danska flottan inte sällan samlades där; det är knappast trovärdigt. Det finns ett substantiv "møn" som betyder takås, takrygg, och man kunde tänka sig att det syftade på höjdryggen i öster, där Møns klint ligger. I Norge förekommer det som namn på naturföreteelser typ åsar. En annan möjlighet är det gamla nordiska substantivet "mö", ung kvinna, men hur det överförts på ön är i så fall oklart. Enligt min erfarenhet är dock Møn vacker som en ung kvinna! 2018-03-22 10:36:02 - HG |
Fråga Jag har som bibliotekarie fått frågan om hur dagersättningen för värnpliktiga var 1968. Kan ni hjälpa till? Jan (63 år) - 2018-03-17 13:41:45 Svar Tyvärr kan jag inte hitta någon uppgift om detta. Om frågan är viktig skulle jag rekommendera en kontakt med Krigsarkivet (https://riksarkivet.se/krigsarkivet) eller Armémuseum (www.armemuseum.se/). 2018-03-19 09:26:30 - HG |
Fråga Hej! Thomas (0 år) - 2018-03-16 14:02:24 Svar Det är en fråga som definitivt hellre skulle ställas till en arkeolog än en historiker! Jag kan bara notera vad nyare översikter säger, t.ex. Gunnar Wetterberg i "Skånes historia I" (2016), nämligen att jordbruket förändrades vid övergången till järnålder. Klimatet blev kallare, man har noterat en stor ändring i skogsfloran (almdöd), det verkar som om man har börjat vinterstalla djuren och ha fler betesdjur; det gav mer gödsel och ett intensivare åkerbruk. Byar börjar ersätta stora ensamgårdar. Om järnteknologin, vid sidan av en klimatförändring, har någon del i detta finns det antagligen delade meningar om. Som sagt, en fråga för arkeologer! 2018-03-19 09:31:53 - HG |
Fråga I ett gammalt tidningsklipp läser jag att det i Roskildefreden skrevs in att invånare födda i de förlorade landskapen äger rätt att gå till danske kungen utan att begära audiens och lägga fram sina problem. Lars (50 år) - 2018-03-04 20:51:05 Svar Tyvärr skulle du nog inte bli insläppt på Amalienborg, i varje fall inte med hänvisning till Roskildefreden. I den finns nämligen ingen sådan bestämmelse. De avträdda provinsernas befolkning fick inga särskilda rättigheter i Danmark. Det förefaller alltså vara en myt tidningsartikeln har vidarefört, eller kanske ett rent påhitt av den som skrivit den. Kanske har tanken uppkommit eftersom de danska monarkerna var ganska generösa med audienser åt vanligt folk. Vem som helst hade rätt att be om audiens och många fick också träffa regenten. Men ingenting om detta stadgades alltså i Roskildefreden. 2018-03-08 10:11:04 - HG |
Fråga Genom skolgång och den mesta historia som jag läst i vuxen ålder tas alltid Ibn Fadlans beskrivning av en hövdingabegravning vid Volga upp som om den beskrev vikingar, skandinaver. Genom alla tiderhar jag sett detta motiveras med fraser av typ "det anses", en passiv formulering som i möjligaste mån frånsäger författaren ansvar för detta påstående. Thomas (59 år) - 2018-03-01 11:03:21 Svar Ibn Fadlan kallar det folk han beskriver "rus", och ruser nämns flerstädes i östeuropeiska källor som ett folk med skandinaviskt ursprung. En populär teori är att namnet är avlett av "Roslagen". Vi vet från andra källor, t.ex. runstenar, att människor från nuvarande Sverige reste längs de ryska floderna och ända ner till Svarta havet. Ibn Fadlans beskrivning av en rusisk hövdings begravning stämmer dessutom väl in på vad vi från arkeologin vet om sådana begravningar i Norden vid denna tid. Allt detta gör att det anses rimligt att anta att hans berättelse har relevans för Skandinavien på vikingatiden. Det handlar alltså om sannolikhetsresonemang, som man ofta är hänvisad till för de tider då det endast finns ett fåtal källor bevarade. 2018-03-08 10:19:52 - HG |