Sök bland frågor

Fråga Hej!
För att kompensera för en miss man hade gjort under de första årtiondena i den julianska kalendern beslutade Kejsar Augustus att år 8 f.kr, 4 f.kr och 4 e.kr inte skulle vara skottår vilket gör att jag antar att den julianska kalendern vid den tiden hade skottår år 0, 8, 12, 16, osv... Finns det någon logik bakom varför det blev skottår just denna "snygga" talserie som resulterar i tal som är jämt delbara med fyra eller var det bara en slump att det blev så? Sannolikheten är ju trots allt så stor som 1/4. Med tanke på att Augustus dog år 14 e.kr och att man inte relaterade årtal till Kristi födelse förrän ca 500 år senare så kunde han väl inte veta att det skulle bli som det blev?

Henrik (47 år) - 2020-01-06 00:25:03

Svar

Den julianska kalenderreformen och Augustus justering av den har förstås ingenting att göra med vårt sätt att räkna år, utgående från vad man långt senare trodde var året för Kristi födelse. Augustus rättelse skedde dessutom före år 1 (något år 0 finns inte i vår tidräkning). Att man valde vart fjärde år i stället för vart tredje handlade om att man hade upptäckt att det blev för stora förskjutningar om en extra dag lades in vart tredje år. Däremot måste det ju vara en ren slump att det blev år jämt delbara med fyra i den tidräkning som först många hundra år senare kom i bruk. På Augustus tid räknade man tid från Roms mytiska grundande, konsulernas tid i ämbete eller (senare) kejsarens regeringsår. Engelskspråkiga Wikipedia har en bra översikt, med källhänvisningar ("Julian Calendar").

2020-01-09 11:59:11 - HG

Fråga Hej! Jag undrar vad Danmark och Grekland har för koppling mellan varandra eftersom det finns kungligheter med titlarna prins/prinsessa av Grekland och Danmark.
Tacksam för svar

Gustav (17 år) - 2019-12-30 22:53:33

Svar

Det finns flera kopplingar. När den grekiska tronen var ledig efter inrikespolitisk turbulens 1862 valdes prins Vilhelm av Danmark, son till Christian IX, till grekisk kung med namnet Georg I. Samma dynasti, Glücksburg, satt alltså på de danska och grekiska tronerna så länge monarkin bestod i Grekland. Bandet förstärktes när Konstantin II 1964 gifte sig med den danska prinsessan Anne-Marie, dotter till Frederik IX (och alltså syster till Margarethe II).

2020-01-07 13:23:25 - HG

Fråga Hej.

Det sägs, och britter har även hävdat det att Storbritannien var ett av de första länderna att förbjuda slaveri. Man har även lyft fram landet som ett föredöme i sin kamp med att frige slavar. Jag undrar om det stämmer och om Storbritannien verkligen har rätt att kalla sig själv så, jag vet ju att de behandlade folk i sina kolonier illa och sålde även slavar till Amerika.

Yilun (21 år) - 2019-12-29 15:57:22

Svar

Abolitionismen, d.v.s. rörelsen för att förbjuda slaveri, var onekligen tidig och stark i Storbritannien. På 1770-talet var många aktiva för den tanken, även i de nordamerikanska kolonierna. I ett rättsfall 1772 slogs det fast att slaveri var olagligt i England och Wales (motsvarande i Skottland kom 1799), men det berörde inte kolonierna. 1807 förbjöds slavhandel men först på 1830-talet förbjöds själva slaveriet i de brittiska kolonierna. Ett annat tidigt land var Danmark, som förbjöd slavhandel 1792 (först i världen enligt vissa uppgifter), medan själva slaveriet avskaffades här först 1848. Generellt kan man säga att attityden till slaveri ändrades i Europa från sent 1700-tal till mitten av 1800-tal och att debatten i Storbritannien här hade stor betydelse.

2020-01-09 12:10:20 - HG

Fråga Hej.

Storbritannien stod ju under en period helt ensam i sin kamp mot nazisterna militärt. Jag undrar därför om britterna kunde besegra Hitlertyskland på egen hand utan hjälp från varken USA eller Sovjet.

Yilun (21 år) - 2019-12-29 14:23:22

Svar

Nej, det är högst osannolikt att Storbritannien skulle ha klarat det på egen hand. Redan före USA:s inträde i kriget gav USA massiv hjälp till Storbritannien genom den s.k. lend-lease-politiken. Att Hitler sedan anföll Sovjetunionen och därmed drev Sovjet in i det allierade lägret var likaså av mycket stor betydelse.

2020-01-07 13:16:03 - HG

Fråga Hej!

Hade Napoleon under sin livstid någonsin planer på hur han skulle hantera USA om han fick de resurser som krävdes för att angripa landet?

Yilun (21 år) - 2019-12-29 14:14:01

Svar

Så vitt jag vet hade Napoleon inga fientliga planer mot USA. Relationerna var relativt goda. 1803 sålde Napoleon Louisiana-territoriet (som han hade tagit från Spanien) till USA. 1812-1815 var USA i krig mot Storbritannien, i praktiken allierat med Frankrike.

2020-01-10 12:50:39 - HG

Fråga Jag undrar varför forskare/författare som skrivit om skånska kriget verkar endast ha koncentrerat sig på de norra delarna av Göinge och helt ignorerat de södra delarna av Göinge och de norra av Gärds. Likaledes verkar de endast ha fokuserat på friskyttekaptenerna och inte manskapet. Borde det inte vara av historiskt intresse att veta varför man gick med friskyttarna?

Anna (45 år) - 2019-12-21 20:27:40

Svar

Det borde definitivt forskas mer kring de skåningar som slogs på dansk sida under skånska kriget. Friskyttarna var aktiva över hela Skåne, också nere på slätten, men intresset har koncentrerats till Göinge och där finns en spridd romantik och mytbildning kring dem. Sedan Alf Åberg skrev boken "Snapphanar" 1951 har inget större verk publicerats. Historikern Jens Lerbom vid Högskolan i Halmstad har skrivit en del artiklar i ämnet. Sök gärna själv på hans publikationslista på hemsidan för Högskolan i Halmstad!

2020-01-10 12:45:03 - HG

Fråga Hej, jag hittar olika datum här på internet så jag undrar exakt när inbördeskriget i Somalia startade under 1900- talet? :)

.. (111111 år) - 2019-12-06 13:11:58

Svar

Det går ofta inte att ange något exakt årtal för den här typen av konflikter. Det förekom väpnat motstånd mot Siad Barres regim redan under slutet av 1980-talet (jag har sett  både 1986 och 1988 anges) och våldet eskalerade sedan han störtats 1991. Därefter finns en rad vändpunkter i konflikten, ända fram till 2009, som ibland räknas som början till det nu pågående inbördeskriget. Det är knappast meningsfullt att försöka hitta ett enda datum. "Somaliska inbördeskriget" är, liksom de flesta sådana beteckningar, något man ger i efterhand och inte genast när en konflikt startar - jämför t.ex. det som idag ofta kallas de jugoslaviska krigen. Sådana historiska beteckningar på händelser eller epoker kan alltid variera efter hur man väljer att definiera dem.

2019-12-12 12:15:44 - HG

Fråga Hej!
Jag undrar ungefär hur många svenska soldater som dog i krig under stormaktstiden.

C (41 år) - 2019-12-05 09:50:14

Svar

Det enkla svaret är: många! Det är emellertid omöjligt att komma fram till någon exakt siffra och det finns olika uppskattningar. Under hela trettioåriga kriget anses 110 000 svenska (inklusive finska) soldater ha dött. 1620-1669 har det beräknats att var tredje svensk man dog till följd av krig. En annan uppskattning är att det under stormaktstiden ska ha dött tre promille av befolkningen per år på grund av krigen; på en befolkning kring 1 miljon invånare (i sig en osäker siffra) skulle det ge 3000 årligen under ca hundra år, d v s kring 300 000. De flesta av dessa omkom av sjukdomar i fält och i förläggningar; en mindre del stupade i slag. Hur som helst var det en väldig åderlåtning av befolkningen och innebar stora påfrestningar också på dem som inte skrevs ut som soldater; kvinnor, åldringar och barn hade säkerligen ett hårt liv.

2019-12-12 11:58:29 - HG

Fråga Använde sig pressen av telegrafer i Sverige under 1890 talet?

Nils (23 år) - 2019-11-27 22:57:56

Svar

Om du menar att telegram användes i nyhetsförmedlingen är svaret ja. Mycket tidigt började tidningarna använda sig av telegram för att få in nyheter. Redan när det preussiska telegrafnätet öppnades för privata meddelanden 1849 grundade tidningsmannen Bernhard Wolff en nyhetsbyrå av den typ som sedan kom att spridas till Skandinavien. 1866 grundades Ritzau i Danmark och 1867 Svenska telegrambyrån (som 1921 gick upp i det nybildade TT). Tidningarna prenumererade på deras nyhetstelegram och det betydde mycket under den period som har kallats "pressens guldålder", när tidningen ensam stod för den snabba nyhetsförmedlingen, innan radion kom.

2019-11-29 14:54:38 - HG

Fråga Hej,
Jag undrar om trekantiga hål i stenar är något konstigt?

Jag har nyligen grävt fram och lagt tillrätta en massa stenhällar på min gårdsplan. Dom låg tidigare inte plant och var till stora delar gräsbevuxna. Gårdsplanen är gammal, kanske 1500-1600 tal men jag vet inte hur länge stenhällarna legat här. Jag hittade inga spår under arbetet men däremot var det en av hällarna som visade sig ha ett hål och jag reagerade inte så mycket på det förrän regnet spolat hålet rent från jord och det visade sig vara trekantigt. Det är inte så stort, kanske 20-25 mm i diameter men tydligt trekantigt. Jag tycker det verkar konstigt eftersom även om man knackat fram hålet med mejsel borde man gjort det runt. Stenen, som har hålet, är inte någon av de större hällarna men är ändå 80cm bred och 130cm lång. Har googlat runt men inte hittat några ledtrådar. Har jag bara ett vanligt hål som inte är runt eller är det mer spännande?

Johan (45 år) - 2019-11-27 13:40:14

Svar

Den typen av frågor är historiker inte så bra på att besvara. Jag tycker du ska vända dig till närmaste länsmuseum, där det kan finnas arkeologisk och etnologisk expertis.

2019-11-29 14:55:48 - HG