Sök bland frågor

Fråga Hej!
Jag har länge intresserat mig för 1600-talets England. Engelska forskare som Keith Thomas har studerat hur förvetenskapliga föreställningar levde kvar långt in på 1700-talet i sin bok ”Religion and the decline of Magic.” Finns det liknande studier gjorda i Sverige eller övriga nordisk grannländer. Det enda jag hittat är mer av folkminneskaraktär som Hyltén-Cavallius I ”Värend och vindarne”.
Detta undrar en vetgirig kyrkoherde som lätt snöar in på specialområden.

Johan (56 år) - 2020-10-20 00:27:21

Svar Javisst, är det enkla svaret. Det finns åtskilliga studier av svensk folkkultur i skärningspunkten mellan äldre tid och modernitet. Som exempel kan nämnas Mikael Hälls avhandling "Skogsrået, näcken och djävulen: erotiska naturväsen och demonisk sexualitet i 1600- och 1700-talens Sverige" (Malört, Stockholm 2013).

2020-10-20 11:51:10 - DH

Fråga Kan runornas ursprung sökas i romerska orakeltecken?

I det romerska imperiet verkade vid den aktuella tiden orakel i grekisk tradition. Orakelkvinnorna använde träpinnar med inristade tecken som kan antas vara antika former av grekiska och latinska bokstäver. Särskilt Gallien besöktes av, ofta "högättade" unga skandinaver, som sökte värvning i den romerska armén. Skandinaverna kom troligen i kontakt med oraklen. Nu görs här antagandet att orakel, i samverkan med skandinaver, anpassade orakeltecknen till germanskt språk. Vid hemkomsten kunde skandinaver ha introducerat orakelkonsten med tillhörande anpassade tecken och över tid kunde denna spådomskonst komma att kallas Sejd, spådomskvinnan Völva och tecknen Runor.

Mvh
Staffan Norrman
070- 229 35 17

Staffan (81 år) - 2020-10-14 17:37:33

Svar Hej!

Det är en intressant hypotes, men den kan inte ledas i bevisning. Vi känner inte till bakgrunden till runornas tillkomst, mer än att både germanska och keltiska folk experimenterade med teckensystem under antiken - ett typiskt exempel är helvetierna i nuvarande Schweiz, som enligt Caesar experimenterade med grekiska tecken. Det troligaste är att runorna utformades för att kunna ristas i trä, men inte heller det kan bevisas.

2020-12-11 14:02:20 - DH

Fråga Hej
Jag undrar om Ulrika Elounora d.y gillade någonsin den nya regeringsformen som regeringen gjorde ?

Regeringsformen som gjorde så att hennes makt minskade eller var det så

Thea (15 år) - 2020-10-14 07:58:17

Svar Det enkla svaret är att hon avskydde den nya regeringsformen. Hela hennes regeringstid präglades av en bitter kamp mot rådsherrarna. Hon lyckades inte få dem att acceptera hennes plan på en samregering med henne och maken, och det var bara högst motvilligt som hon undertecknade den regeringsform som avskaffade enväldet. Till slut tröttnade Ulrika Eleonora på bråket och abdikerade den 29 februari 1720.

2020-10-20 11:53:58 - DH

Fråga Hej.
Man har ofta hört att kung Karl XI kallades i folkmun för "Gråkappan" när han red land och rike runt för att inspektera armén. Men vad kallade han sig själv?
Hade han ett "nom de plume"?

Med vänliga hälsningar, Harald.

Harald (39 år) - 2020-10-07 21:12:36

Svar Nej, det hade han inte. Faktum är att hela historien om Gråkappan bygger på skrönor och lögner, vilka ytterst bottnar i Karl XI:s flitiga och samvetsgranna styrelse på 1680- och 1690-talen. Iförd grå kappa skall kungen ha ridit runt inkognito i landet för att vaka över folket, bekämpa orättvisor och slå ned på orättfärdiga myndighetspersoners maktmissbruk. Tyvärr är historierna påhittade, flertalet så sent som på 1800-talet. Liknande skrönor har berättats om folkkära härskare över hela jordklotet – vissa historier går till och med att hitta i "Tusen och en natt", där kalifer stundom har för vana att smyga omkring på nätterna i Bagdad. Sanningen är att Karl XI hade med sig en hel stab av ämbetsmän och officerare när han red genom Sverige. Det rörde sig snarare om en ambulerande regering än om anonymt spioneri

2020-10-20 11:57:22 - DH

Fråga Hej. Jag hör ofta att Sverige inte lyckades hålla kvar sina kolonier någon längre tid eftersom ”vi var för snälla” mot den lokala befolkningen. Stämmer det, eller är det en försköning av Sverige i historien?

Vendela (21 år) - 2020-10-05 19:01:38

Svar Nej, det stämmer inte. Vi miste Nya Sverige i Amerika och Carolusburg i Västafrika eftersom vi var för militärt svaga. Med flera soldater, mer pengar och fler kolonister har de säkert kunnat behålla dem en tid längre. Vår sista koloni, Saint-Barthélemy, förlorade vi eftersom vi ville bli av med den - den var olönsam, varför vi sålde den till Frankrike.

2020-10-20 11:59:26 - DH

Fråga Vad tyckte Hitler om Kina och dess folk osv.?

Hur behandlades de kineser som bodde i Tyskland under Nazi-tiden?

Yilun (22 år) - 2020-09-30 10:45:52

Svar Hitler hade inget emot kineser, tvärtom. Faktum är att den nazistiska rasläran var mycket flexibel när det gällde Östasien. Hitler betraktade kineser och japaner som ”Österlandets herrefolk” och ”Österns arier”. En kraftigt bidragande orsak var att Tyskland hade nära politiska band till både Kina och Japan. Den kinesiske ledaren Chiang Kai-shek var sympatiskt inställd till Tyskland och tog emot tyska militära rådgivare. Detta skall ses mot bakgrund av att Asien i allmänhet och Kina i synnerhet hade uppfattats som extremt hotfullt och fientligt bara något decennium tidigare. Under åren kring 1900 hade man kunnat läsa mycket om ”gula faran” – visioner av grymma och obarmhärtiga horder som snart skulle ta över världen om inget gjordes, som på Djingis khans tid. ”Gula faran” hade legitimerat att européerna, i preventivt syfte, utövade press på Kina genom att sända beskickningar, trupper och missionärer till landet. Imperialismen tolkades som självförsvar. Ett av de kändaste uttrycken för ”gula faran” var en tysk propagandabild av Hermann Knackfuss, som tillkom på initiativ av kejsar Vilhelm II, där allegoriska representanter för Europas stater blickar ut mot en idyllisk europeisk floddal, medan ärkeängeln Mikael med flammande svärd visar hur ett hotfullt mörkt moln, krönt av en buddhabild, närmar sig vid horisonten. Men det var då. Rastänkandet var inte stelare än att nazisterna bara några decennier senare kunde byta ut den etablerade synen på östasiater till dess motsats.

2020-10-20 12:03:00 - DH

Fråga Vad var Jesus törnekrona gjor av

Ulf (68 år) - 2020-06-17 17:56:12

Svar Det enkla svaret är att vi inte vet. I evangelierna anges endast "krans av törnen". Den längsta skildringen återfinns i Johannesevangeliet. Här klargör Pontius Pilatus för judarna att den anklagade Jesus inte är skyldig till någonting och att han gärna friger honom som en generös gest under påsken. Judarna vill dock hellre att han friger Barabbas. Pilatus skjuter upp beslutet och låter gissla Jesus. De råa soldaterna hånar sin fånge: de vrider ihop en krans av törnen och sätter på Jesu huvud, hänger en purpurröd mantel på axlarna, hälsar honom spefullt som ”judarnas konung” och ger honom örfilar. Därefter låter Pilatus föra ut Jesus inför judarna med orden: ”Här är mannen”. Översteprästerna och deras folk blir rasande och insisterar på korsfästelse. Pilatus står fast vid att Jesus är oskyldig, men judarnas vrede går inte att dämpa. ”Vi har en lag”, säger de, ”och enligt den lagen måste han dö, eftersom han har gjort sig till Guds son.” Pilatus blir orolig och beslutar sig för en sista förhörsomgång. Därefter förde han ut Jesus, satte sig på domartribunen och sade till judarna: ”Här ser ni er kung.” Då ropade de: ”Bort med honom! Korsfäst honom!” Pilatus frågade: ”Skall jag korsfästa er kung?” Översteprästerna svarade: ”Vi har ingen annan kung än kejsaren.” Då utlämnade han Jesus åt dem till att korsfästas.

Även Markusevangeliet och Matteusevangeliet har med tortyrscenen med törnekronan, den röda manteln och hånet från soldaterna, som i deras fall infaller först efter att dödsdomen fallit. ”Och när”, skriver Markus, ”de hade hånat honom tog de av honom den röda manteln och satte på honom hans egna kläder och förde ut honom för att korsfästa honom”.

Mer än så vet vi inte. Men det hindrade inte medeltidsmänniskorna att vörda förmodade reliker av törnekronan. Den kändaste fanns till 2019 i Notre Dame i Paris, men efter eldsvådan flyttades den till Louvren.

2020-09-28 11:29:02 - DH

Fråga Under det andra sino-japanska kriget, var det Guomindang eller de kinesiska kommunisterna som utkämpade flest slag mot japanerna samt gjorde flest uppoffringar i att besegra de?

Erik (35 år) - 2020-06-15 20:11:00

Svar Guomindang fick ta den stora stöten i kriget mot Japan, vilket var ett av huvudskälen till att man förlorade det inbördeskrig mot kommunisterna som blossade upp några år efter andra världskrigets slut. På 1930-talet hade Guomindang varit nära att krossa kommunisterna, vilket hade föranlett "den långa marschen" tvärs genom landet, men hotet från japanerna hade tvingat Chiang Kai-shek att sluta borgfred med Mao och kommunisterna ("incidenten i Xian"). Den stora vinnaren på detta var Mao, som under flera år kunde konsolidera sin ställning och med sovjetisk hjälp förbereda sig på slutkampen mot Guomindang. När denna kamp inleddes var Chiangs position allvarligt försvagad av de många nederlagen mot japanerna.

2020-09-28 11:21:10 - DH

Fråga Vad lärde sig Sovjetunionen av avdra världskriget?

Melina (16 år) - 2020-05-25 10:44:07

Svar

Frågan är oerhört stor, eftersom andra världskriget räknas som en av de största katastroferna i rysk historia genom tiderna. Kriget kallas inte ens "andra världskriget" i Ryssland utan "det stora fosterländska kriget".

Några hållpunkter är dock viktiga att poängtera, även i denna korta text. Framför allt tvingades Josef Stalin inse att den politiska/kommunistiska styrningen av de väpnade styrkorna som genomdrivits på 1930-talet inte fungerade. För att segra måste man prioritera militär kompetens och traditionella bedömningsgrunder, varför den sovjetiska armén blev betydligt bättre och mer professionell än den varit tidigare. Detta gav resultat: Sovjetunionen blev en stormakt vars armé lade under sig en stor del av Öst- och Centraleuropa.

Stalin och de andra sovjetiska ledarna fick dessutom en möjlighet att återta territorier som Ryssland förlorat under första världskriget, vilket ledde till kraftig expansion, något som bland annat försvarades med att man måste försvara sig mot framtida aggression från väst. Nazisterna hade ju anfallit 1941, utan provokation från rysk sida, och liknande angrepp kunde mycket väl ske på nytt. Detta legitimerade uppbyggnaden av satellitstaterna och Warszawapakten, något som var ett av huvudskälen till att kalla kriget bröt ut.

2020-06-03 11:26:10 - DH

Fråga Hej jag undrar vad historieförnekare ingår i för något historiebruk och varför?

Elma (17 år) - 2020-05-18 09:12:31

Svar

Den som förnekar att vissa händelser i det förflutna har hänt, till exempel förintelsen av judar, romer och andra för nazisterna misshagliga folk och grupper under andra världskriget, ägnar sig åt politiskt och ideologiskt historiebruk. Det vill säga, man vill justera det förflutna för att passa sina egna intressen och ambitioner. Detta är givetvis högst förkastligt, men det är också mycket vanligt. Det ideologiska och politiska historiebruket kan spåras ända till forntidens äldsta civilisationer, då kungar och kejsare försökte få sina fiender att framstå som skurkar.

Några av våra första exempel kommer från det gamla Egypten, där vissa faraoner, till exempel Horemheb, försökte radera ut minnet av sina närmaste företrädare. De var så effektiva att vissa, till och med den idag så världsberömde Tutankhamon, glömdes bort och var försvunna från historien ända till 1800-talet.

2020-05-21 06:28:20 - DH

Sidansvarig: sofia.hermanssonhist.luse | 2024-04-25