Sök bland frågor

Fråga Jag har hört att Europa, särskilt Frankrike och Storbritannien, stödde sydstaterna under amerikanska inbördeskriget och att konflikten snarare handlade om tullar och avgifter gentemot Europa än själva slavfrågan, vilket man alltid fått läras sig. President Lincon lär har varit uppriktigt rädd för att Europa med militära styrkor skulle blanda sig i konflikten på sydstaternas sida. Jag skulle gärna vilja veta mer om detta och särskilt då vilken officiell ståndpunkt de övriga europeiska länderna hade under kriget. Stödde t.ex. Sverige någon av parterna eller var vi neutrala?

Anders (55 år) - 2014-09-25 16:33:16

Svar Det stämmer att Storbritannien och Frankrike ogillade den amerikanska federala tullpolitiken eftersom en stor del av sydstaternas export av bomull gick till just dessa länder. Under krigets inledande skeden satte nordstaterna också en blockad längs hela söderns kustlinje för att hindra sydstaterna att fortsätta med exporten och på så vis få resurser till sin krigsinsats. Det fanns i södern hopp om att detta skulle föranleda Storbritannien att intervenera för att bryta blockaden och därmed hamna i konflikt med Washington. Det fanns krigsivrare i Storbritannien men det är dock orealistiskt att tänka sig att London på allvar skulle blandat sig i konflikten. Det skulle helt enkelt vara ett för stort steg att politiskt ta sida med en slavregim. Storbritannien hade före 1860-talet avskaffat och kriminaliserat allt slaveri inom imperiet. Generellt ansågs slaveri vara något omodernt och omoraliskt. Systemet sågs inte ha någon rimlig framtid inom ett modernt samhälle och man kan också konstatera att den amerikanska södern var ett av de ytterst få "moderna" samhällen som hade kvar systemet in på 1860-talet.
Ytterst handlade inbördeskriget trots allt om slaveriet. Det finns många förklaringar, såsom ekonomiska och kulturella skillnader mellan nord och syd, och det vägde också in. Dock var det slavfrågan och den kompromisslöshet som fanns på båda sidor om denna fråga som till sist fick sydstaterna att lämna unionen och därmed utlösa den konstitutionella krisen. Utan slaveriet, sannolikt inget krig.

Några officiella ståndpunkter intogs knappast av de europeiska staterna, man snarare betraktade och följde utvecklingen. Storbritannien fyllde sitt underskott av bomull genom att styra om sin import till andra delar av världen istället. I Sverige följde pressen vad som hände, med den radikala pressen som ivriga förespråkare för nordsidan (kom ihåg att en förkrossande majoritet av de svenskar och svenskättlingar som slogs i kriget stred för nordsidan). Det går att finna visst stöd för sydstaternas livsstil och traditionella jordbrukssamhälle i den allra mest konservativa delen av den svenska pressen, men ingen ställde sig upp för att försvara ett samhälle byggt kring slaveri.

2014-09-30 10:22:49 - AT

Fråga Hejsan! jag ska hålla en middagstillställning för någar vänner, med temat "Franska revolutionen",detta på grund av släppet av ett fantastiskt TV-spel med samma tema. Min fråga är nu vad man åt i Frankrike år 1789? Jag tänker då på de högre samhällskalasserna, då jag vet att "folket" inte åt speciellt mycket alls under den perioden. Hoppas på svar. Mvh / Camilla

Camilla (31 år) - 2014-09-23 15:38:01

Svar Jag tror det mest kännetecknande för högreståndsmat på den tiden var att själva serveringen - hur rätter togs in och ut, hur de var dekorerade och placerade på bordet - var väldigt elaborerad. Det är antagligen på de spektakulära uppläggningarna du bör lägga krut om du ska få "1700-talskänsla". Några nätsidor som kanske kan vara användbara är http://forum.marie-antoinette.org/viewtopic.php?f=9&t=1573 och http://www.carnegiemuseums.org/cmag/bk_issue/1996/sepoct/feat5.htm.

2014-09-24 11:33:09 - HG

Fråga Hej!
När inlandsisen drog sig tillbaka, vilka var de folk som flyttade till (det nuvarande) Norden?
Vet man varifrån svear och göter kom och "vilka de var"?
Småland bestod av ett antal "små land", men var då Öster- resp Västergötland "stora land"?

Thomas (0 år) - 2014-09-23 13:13:51

Svar Nej, det vet man inte. Förr tolkade man gärna varje ny typ av arkeologiskt fynd som att en ny folkgrupp eller "kultur" kommit till området, men numera är man inte lika säker på det. Folk och kulturer kan ha varit mycket mer flytande företeelser i historien än vad vi förr föreställde oss. Vilka som från början avsågs med "svear" och "götar" är också väldigt oklart. Det är inte ens säkert att det har funnits tydliga grupper med dessa namn. Idén att Sverige kom till genom att svear och götar slog ihop sig är känd från 1300-talet, men då handlade det om att associera göter med de gamla goterna och på det sättet ge Sverige en lång och ärofull historia. Idag tror man inte på att det har funnits några samlade Svea- och Götaland före Sverige.

Småland betyder förvisso "de små landen". Dessa "land" var tingsområden, som Njudung, Värend, Möre eller Tjust, i varje fall på 1200-talet. Vid samma tid framträder både Väster- och Östergötland som sådana tingsområden - eller, med en senare term, landskap - och de var förvisso större än de små, skogsomgärdade bygderna längre söderut.

2014-09-29 15:54:07 - HG

Fråga Hejhej!

Jag har en liten fråga angående vikingatiden. På folkhögskolan som jag går på har vi historia, inriktning "kvinnors rätt i förändring". Samtidigt ville läraren att vi skulle komma med önskemål om vad vi ska läsa om. Då tänkte jag ut en fråga som går hand i hand mellan vikingatiden och kvinnors rätt. Hur såg det ut på den tiden egentligen enligt det vi har grävt fram idag? Fanns det sköldmöer eller finns det bara i mytologin? Och vilken ställning kunde en kvinna ha? Det hade varit intressant att se hur utvecklingen har gått från den tiden eller tidigare till nu. Jag vill inte uttala saker om jag inte har en riktig grund att stå på.

Tack på förhand och hoppas på ett svar.

MvH
Emelie från Väst.

Emelie (26 år) - 2014-09-22 13:43:28

Svar Sköldmör tillhör nog bara myterna. Vikingatidens kvinnor var antingen gifta bondmoror eller tjänstekvinnor (eller trälar) på bondgårdar. Antagligen hade kvinnorna hand om arbetsledningen inomhus, med matlagning, textilframställning, bearbetning av lantbruksprodukter som mjölk och kött och vården av de små barnen, ungefär som i senare tid. Bondhustrurna har förmodligen haft en stark ställning som arbetsledare och har ofta begravts med nycklar som symbol på sin position. Deras rättsliga ställning vet vi föga om, eftersom några lagar från förkristen tid inte är bevarade, men det verkar som kvinnor i alla fall har haft viss arvsrätt.

Det är omdiskuterat vad kristendomens införande betydde för kvinnor. En del historiker hävdar att kvinnor var drivande för att införa den nya tron, eftersom det skulle ge dem en bättre ställning. Bland annat förbjöd kyrkan månggifte. Nunneklostren öppnade också nya möjligheter för en del kvinnor Men andra har velat mena att kristendomen i sig var kvinnoförtryckande och att kvinnor tvärtom skulle ha haft en starkare ställning på vikingatiden. Det är svårt att veta något om detta för vi har så få källor bevarade från denna tid.

Två bra böcker där du kan läsa mer om vikingatidens vardagsliv är Bertil Almgren m.fl., "Vikingen" (1976) (den är gammal men kan finnas på bibliotek) och Dick Harrison & Kristina Svensson, "Vikingaliv" (2009).

2014-09-29 15:47:12 - HG

Fråga Jag är intressant om Aung San Suu Kyi. Hur jag kan ta reda på att hitta infomation eller bok. MVH Manee

Rattnamaneeporn (0 år) - 2014-09-17 11:00:16

Svar En svensk bok om henne som sägs vara bra är Jesper Bengtsson, En kamp för frihet (2010). Om man googlar hittar man en hel del information och länkar till hennes skrifter (t.ex. via engelska Wikipedia, som har en omfattande bibliografi och lista över externa länkar). De flesta välsorterade bibliotek har antagligen en eller flera av hennes böcker också.

2014-09-19 09:46:37 - SA

Fråga Hej!
Jag undrar om det finns en känd svensk kvinna som har förändrat Sverige. Jag har själv svårt att komma på någon och hittar inte heller någon kvinna som är ursprungligen från Sverige. Tacksam för svar

Albert (22 år) - 2014-09-11 09:38:24

Svar Det finns massor! Heliga Birgitta (Birgitta Birgersdotter) på 1300-talet, viktig både i politiken och religionen, grundade nunneorden. Drottning Kristina på 1600-talet, betydde mycket för att få Sverige i kontakt med kontinental högkultur. Författare som Anna Maria Lenngren, Fredrika Bremer, Selma Lagerlöf, Elin Wägner... På 1900-talet en politiker och vetenskapare som Alva Myrdal, och många andra politiker från Anna Lindhagen och Kata Dahlström till Anna Lindh och Annie Lööf. Så beror det förstås på om någon enskild person alls kan sägas ha "förändrat Sverige" - men massor av betydelsefulla kvinnor har det i alla fall funnits.

2014-09-18 14:22:39 - HG

Fråga Hej! Jag undrar vilken utomeuropeisk kultur som har haft mest påverkan på Europas utveckling? Jag skulle säga den arabiska kulturen, men kommer inte riktigt på ett expempel på hur den har gjort det...

sandra (35 år) - 2014-09-09 17:59:59

Svar Olika kulturer har haft stor betydelse för varandra. I forskningen numera betonar man kulturkontakter mer än förr. Alla afroeurasiska högkulturer, från Medelhavet till Östasien, påverkade varandra redan från äldsta tider och det är kanske tveksamt om man alls ska tala om tydligt avgränsade kulturer. Det vi brukar kalla den europeiska kulturen påverkades förvisso mycket starkt av den arabiska/muslimska. Något man brukar lyfta fram är hur antika tänkares verk förmedlades från muslimska lärda i Spanien till det kristna Europa under högmedeltiden. Förmedlingen av Aristoteles anses t.ex. ha varit mycket viktig för utvecklingen av skolastiken (Thomas av Aquino). Det är också den vägen som Europa fick sitt siffersystem på (som vi ännu kallar "arabiska siffror"). Mycket av den höviska kulturen anses också ha sitt ursprung i korsfararnas upplevelser i Mellanöstern under korstågen. Man kan mycket väl hävda att den arabiska/muslimska kulturen varit den viktigaste för Europa, i varje fall under perioden ca 800-1800, inte minst som fiendebild. Föreställningen om ett kristet Västerland contra en otrogen och farlig omvärld som det gällde att försvara sig mot och helst behärska har förmodligen varit viktig för framväxten av en europeisk identitet.

2014-09-10 11:15:57 - HG

Fråga Jag undrar över vilka lagar och bestämmelser som fanns kring yttrandefrihet och organisationsfrihet när det kommer till rasism i Tyskland innan Hitler. Fanns det t. ex. något som liknade hets mot folkgrupp eller FN-konventionen mot rasdiskriminering? Och skulle ni kunna tipsa om litteratur i ämnet där jag kan fördjupa mig? Tack så mycket!

Åsa (29 år) - 2014-09-04 13:59:11

Svar Nej, någon antirasistisk diskrimineringslagstiftning fanns inte i Weimarrepubliken - och inte i andra västländer heller vad vi vet. Men den äldre blasfemilagstiftningen hängde kvar. I slutet av 1920-talet fördes en process mot konstnären George Grosz som ställt ut en bild på Jesus iklädd gasmask och arméstövlar försedd med texten "håll käft och gör din plikt". Processen slutade med ett frikännande.


En av invändningarna som lades fram av försvaret under rättegångarna mot nazisterna i Nürnberg efter andra världskriget var att förföljelse av det slag som förekom under förintelsen inte var kriminaliserat per se i Tyskland vid tiden för brottets fullbordan. Nazisterna dömdes alltså efter retroaktiv lagstiftning. Det rådde varken då eller nu någon enighet om huruvida man ska lägga sig i vad andra länder gör mot sin egen civilbefolkning. Den första internationella konventionen mot rasdiskriminering undertecknades först 1966 och trädde i kraft den 4 januari 1969. (International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination, 660 U.N.T.S. 195, 7 March 1966.) (Om detta se Schabas, William A. (2008). Origins of the Genocide Convention: From Nuremberg to Paris, Case Western Reserve Journal of International Law, Vol. 40 No. 1-2, 35–55.)

2014-09-10 11:02:13 - YMW, OB

Fråga I Ert svar (1900-tal [6278]) skriver Ni bl a att Polen ”lagt beslag på” tidigare tyska områden efter kriget.
Om man idag ser på gränsfrågan som ett ”beslagtagande” från Polens sida, kan man lätt få intrycket av att Polen var med och påverkade efterkrigstidens gränsdragningar - är det så? På historiska kartor ifrån ca 1100-talet ser man att Polens västgräns från den tiden sammanfaller till stora delar med dagens polska västgräns. - Finns det något idag som vittnar om detta?

Ben (0 år) - 2014-09-02 12:07:44

Svar Uppmärksamt läst! "Lagt beslag på" är en dålig formulering, eftersom polska företrädare hade föga eller intet att säga när de allierade ritade om Europas gränser och gick med på att Stalin så att säga tvångsförflyttade Polen västerut.

Knappast någon annan politisk enhet i Europa har växlat så i omfattning genom sin historia som Polen. När det polska riket etablerades på 900-talet omfattade det mycket riktigt ett område ganska likt dagens Polen men sedan har mycket hänt. Det västra området, som vi kallar Schlesien (det tyska namnet), kom på 1100-talet att erkänna den tyskromerske kejsarens länsöverhöghet och ingick sedan i det tyska riket. Hertigdömet Schlesien kom senare under kungariket Böhmen (ung. dagens Tjeckien), som i sin tur var en del av det tyska riket. Som sådant tillhörde det i hundratals år de österrikiska habsburgarna, men från 1700-talet Preussen, och kom 1871 att ingå i det nya "lilltyska" kejsardömet. Först 1945 fördes Schlesien tvångsmässigt, liksom Hinterpommern, till Polen. Om något idag "vittnar om" den tidiga tillhörigheten till Polen vet jag inte, det skulle kanske vara arkeologiska lämningar?

2014-09-08 11:51:18 - HG

Fråga Hej!

Jag har fått låna ett gammalt brev av min bror som är skrivet på Napoleontiden, det är skrivet av överste Meunier till general baron Jean Pierre Pouget, där han accepterar Pougets pension. Jag har fått brevet nägorlunda översatt men inte helt. Det är skrivet på gammelfranska och översättaren hade vissa problem. Vet du var man kan få brevet helt översatt? Jag har försökt att hitta Pouget på nätet men är inte människa att finna något speciellt. På Wikipedia har jag hittat bara precis om årtal om födsel, när han tog pension och bortgång. Vet du om där finns något annat sätt att ta reda på något om honom? Hoppas du kan hjälpa mig.

Tack på förhand. MVH Bosse

Bo (0 år) - 2014-08-27 16:26:07

Svar Jag hittar inte mycket mer än du om honom. Jag antar att det är den här franska Wikipediasidan du har sett på: http://fr.wikipedia.org/wiki/Jean_Pierre_Pouget. Det förefaller där som om han gick i pension 1822, alltså efter Napoleontiden. Jag har också fått fram att hans memoarer publicerades 1895, "Souvenirs de Guerre du Général Baron Pouget". När det gäller franskakunskaper, och kanske också om hur man letar ytterligare upplysningar om franska förhållanden, skulle jag rekommendera att du frågar någon på franska avdelningen inom Språk- och litteraturcentrum (http://www.sol.lu.se/franska/).

2014-08-29 11:39:05 - HG