Sök bland frågor

Fråga Under antiken, motsvarade det stora antalet slavar arbetskraftsbehovet?

Liam (16 år) - 2017-12-14 13:55:04

Svar De allra flesta slavarna under antiken var husslavar, huvudsakligen kvinnor, som arbetade med vad som idag betecknas som hushållsnära tjänster. Utbudet av dessa slavar tycks alltid ha motsvarat behovet. På större arbetsplatser i vissa regioner, till exempel Syditaliens landsbygd och i vissa gruvor - till exempel Laurion utanför Athen - fanns tidvis tiotusentals slavar, huvudsakligen män, som arbetade i större enheter, och som stundom gjorde uppror. Här var skillnaden mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft större. Man kan generellt säga att arbetsgivarna/godsägarna rättade mun efter matsäck och lade om driften till slavarbete när utbudet var stort, till exempel när det fanns gott om krigsfångar på 100-talet f.Kr. När utbudet minskade, till exempel under Pax Romana efter Kristi födelse, reducerades antalet eftersom slavarna blev dyrare. Under senantiken övergick man på många håll till att använda sig av så kallade coloni, underordnade men formellt fria bönder.

2017-12-16 13:34:56 - DH

Fråga Hej!

Jag funderar över avgifter för högre utbildning i Sverige, inklusive Lund. Har det alltid varit gratis, eller finns det något definitivt år eller reform som gör det avgiftsfritt?

Tack på förhand!
Vänligen,
Pelle

Per (26 år) - 2017-12-09 13:57:26

Svar Utbildningen vid svenska universitet har i stort sett varit kostnadsfri sedan begynnelsen. Långtifrån alla studenter har emellertid haft föräldrar eller anförvanter som har kunnat finansiera deras universitetsvistelse. Redan tidigt inrättades därför olika typer av stipendier för att möjliggöra studier och för att i någon mån bredda den sociala rekryteringen. Många studenter förblev dock fattiga, ofta mycket fattiga. För en betydande del av studentpopulationen blev därför den egna ekonomin ett högst påtagligt problem långt in på 1900-talet. Den ständiga penningbristen drev under 1800-talet fram ett komplicerat lånesystem, där studenter kunde överleva genom att ägna sig växelrytteri. En klassisk litterär skildring av detta fenomen återfinns i Fritiof Nilsson Piratens Tre terminer (1943), en roman förlagd till 1910-talets akademiska Lund.


I Sverige är det statliga studiemedelssystemet nästan exakt hundra år. På CSN:s hemsida kan man läsa: ”Det första studiestödet betalades ut 1919. Det var ett ’räntefritt lån för underlättande av studiemöjligheter för begåvade men fattiga lärljungar vid offentliga läroanstalter’. Den första låntagaren var Hjalmar Oskar Ahlberg, född 1897 i Stenbrohult i Småland. Studiestödet bestod då av ett lån på högst 1 500 kronor per läsår. Lånet skulle betalas tillbaka inom tio år." Fortfarande var det dock mest de som hade föräldrar med pengar som kunde läsa vidare. Den stora förändringen, som öppnade den högre utbildningen för alla, kom med det nuvarande studiestödssystemet 1965. Men själva utbildningen har alltså alltid varit gratis.

2017-12-18 11:21:19 - JÖ

Fråga Hur förblev Sverige en monarki?
Har vi folkomröstat i frågan eller har bara våra riksdagspartier haft med i sitt valmanifest att vi ska ha monarki. Om det sistnämnda är fallet är detta helt demokratiskt? Om alla partier vill ha monarki då har man ingen valmöjlighet dvs diktatur på sitt sätt.

Nils (63 år) - 2017-12-07 11:34:41

Svar När man förhandlade om att ersätta regeringsformen av 1809 med en ny författning slöts 1971 den s.k. Torekovskompromissen (efter förhandlingar i den skånska badorten Torekov) mellan socialdemokraterna och de tre borgerliga partierna, som innebar att monarkin blev kvar men att monarken förlorade alla politiska funktioner. Detta infördes så i 1974 års regeringsform, som ännu gäller. Det är alltså partier med en stor majoritet av befolkningen bakom sig som tog detta beslut.

I sina program är Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet för republik, men i alla fall socialdemokraterna har accepterat att frågan är politiskt omöjlig att röra och menar att Sveriges nuvarande statsskick i praktiken fungerar bra.

Även om alla partier vore överens i en fråga kunde det knappast kallas diktatur, eftersom vem som helst kan propagera för en annan åsikt, bilda ett nytt parti eller, som partimedlem, inom något av partierna verka för att detta ska byta ståndpunkt. Dessutom är det demokratiskt om majoritetsuppfattningen råder, och alla opinionsundersökningar pekar på att en majoritet svenskar är för fortsatt demokrati. Det kan man tycka är bra eller dåligt, och om man tycker det är dåligt har man alla möjligheter att propagera för sin åsikt och få de andra att ändra sig.

2017-12-11 12:37:12 - HG

Fråga Hej!
Vi lever i en tid när kändisskap är en "viktig"sak, tycks det; det finns en hel del s k skvallerpress.
Fanns motsvarande före pressens tid? Hur skötte man sitt kändisskap förr? Fanns det alls rikskändisar på t ex 1600- och 1800-talen?

Thomas (0 år) - 2017-12-05 18:17:38

Svar Det är en svår, intressant och inte särskilt utforskad fråga. Att rykten om kända personer spreds vet vi. I Frankrike fanns på 1700-talet en omfattande, delvis illegal marknad med skvallerskrifter om kända personer. Det handlade då om kungligheter och höga adelsmän/ämbetsmän (och deras fruar och älskarinnor). Något motsvarande fanns inte i Sverige, men liknande muntliga rykten måste ha varit i svang, i varje fall i Stockholm. Den kungliga familjen bad man för i kyrkan och det finns forskning som visar att kungafamiljen allt mer populariserades under 1700-talet. Lokalt har säkert många personer varit ryktbara och alla har säkert känt till vem som var landshövding, vem biskopen var och vilka de närmaste adelsfamiljerna på herrgårdar var. Det som "saknades" i äldre tid (eller kanske snarare: som folk då slapp) är väl idrottsstjärnor och underhållare. Kanske mytiska figurer eller figurer i folksagor eller populära s.k. folkböcker tog deras plats? I de katolska länderna fanns helgonen som kan ha spelat en liknande roll. Men detta är bara några funderingar - här saknas forskning.

2017-12-16 12:32:20 - HG

Fråga Hej. Har en fundering jag inte kan släppa angående andra världskriget.
Hur påverkade kriget det vardagliga livet i Sverige? Exempelvis dagligvaruhandeln, frisörer, industrier mm.
Gick civilbefolkningen till sina jobb som om allt var frid och fröjd?

Tacksam för svar!

Martin (22 år) - 2017-12-01 22:36:18

Svar Vardagen påverkades på många sätt av kriget. Civilbefolkningen gick visserligen till sina jobb, men den minskade - många män i vapenför ålder låg inkallade. Som mest var 300 000 man mobiliserade. Det innebar att många kvinnor fick ta över försörjningen hemma och graden av kvinnligt förvärvsarbete steg. Något som också påverkade alla var ransoneringen av många vardagliga varor. Det började med ransonering av kaffe och te i mars 1940, men snart behövdes det kuponger för att köpa de flesta vanliga varor. Det växte också fram en omfattande svart ekonomi där man handlade illegalt med ransonerade varor. Ändå påverkades förstås samhällslivet i Sverige mycket mindre än i de direkt krigsdrabbade länderna.

2017-12-06 10:53:44 - HG

Fråga Vad gjorde Sverige eller Danmark som startade kriget?

wille (11 år) - 2017-11-20 08:52:42

Svar Tyvärr skriver du inte vilket krig du menar. Sverige och Danmark har haft en massa krig med varandra, särskilt under 15-, 16- och 1700-talen. I början var det oftast Danmark som anföll. De danska kungarna tyckte att de också skulle vara kungar i Sverige, som det hade varit på Kalmarunionens tid. Vid mitten av 1600-talet anföll Sverige flera gånger. Sverige och Danmark tävlade om att ha makten över Östersjön och särskilt över den viktiga handelsleden genom Öresund. Resultatet blev ett slags oavgjort, där Öresund blev delat mellan Sverige och Danmark eftersom Skåne blev svenskt. Sedan angrep Danmark några gånger för att försöka ta tillbaka Skåne, men det misslyckades.

2017-11-22 09:56:51 - HG

Fråga Hej, under medeltiden skedde en drastisk befolkningsökning. I siffror hur många personer rör det sig om?

Love (16 år) - 2017-11-17 11:08:11

Svar Det är väldigt svårt att säga något exakt om befolkningsstorlek under medeltiden. Det fanns inte någon folkbokföring och ingen befolkningsstatistik. Därför blir det mer eller mindre välgrundade gissningar. Om det är Europa vi pratar om brukar det anses att det skedde en långsam folkökning under tidig medeltid, en kraftig sådan under högmedeltiden, en nedgång under 1300-talet och en ny ökning som börjar någon gång på 1400-talet. Olika forskare gissar på olika siffror och de är ofta svåra att jämföra eftersom man drar Europas gränser lite olika. 20-30 miljoner är siffror som ofta anges för 500-talet medan bedömningarna av befolkningens storlek omkring år 1500 varierar mycket, från 50 till 100 miljoner; jag skulle gissa siffran ligger närmare den högre gränsen.

2017-11-17 16:13:00 - HG

Fråga Hej!
Vilka ämbetsmän använde ämbetsmannavärja och i vilka sammanhang användes sådan värja?

Örjan (48 år) - 2017-11-09 08:58:40

Svar Jag har inget exakt svar. I uniformen för landshövdingar och diplomater ingick värja, och så var också fallet för en del ämbetsmän med lägre rang, men jag har inte hittat något om exakt vilka de var. Kanske någon som kan dräkthistoria, t.ex. på Nordiska museet, kan hjälpa dig.

2017-11-17 16:30:20 - HG

Fråga Hej!

Beträffande kungars tillnamn: finns det någon allmänt vedertagen svensk översättning av Ludvig XI:s tillnamn "le Prudent"? Jag förstår givetvis tillnamnets innebörd men skulle behöva denna eventuellt befintliga gängse svenska benämning.

Stort tack på förhand!

Zoltán (37 år) - 2017-11-07 00:38:50

Svar Vad jag känner till eller har kunnat finna existerar det inget konventionellt tillnamn på svenska för denna franska 1400-talskung. På franska kallas han mycket riktigt "le Prudent", "den försiktige" eller "den kloke", men jag kan inte se att det har använts på svenska i nämnvärd utsträckning. Han stärkte kungamakten betydligt och lyckades slingra sig ur det grepp Burgund hade haft vid Frankrikes nordöstra gränser, han anses ha varit hänsynslös och skicklig i det politiska spelet. Ibland har han kallats "den europeiska diplomatins fader", men det är något överdrivet. Det moderna sättet att driva diplomati utvecklades under hans tid mellan de italienska staterna och spreds vidare över Europa i ett något senare skede.

2017-11-07 11:39:55 - HG

Fråga JOHAN KARL Baden Rodemachern *1572 †1599

JOHAN KARL föddes som sjätte och yngste son i Sverige 1572 till Gustav Vasas dotter Cecilia Vasa. Johan Karl var riddare för malteserorden och dog 1599.

Jag önskar få veta mer om denne Johan.

Erik (56 år) - 2017-11-07 00:12:19

Svar Denna fråga är redan besvarad (nummer 6850).

2017-11-07 11:33:20 - HG