Sök bland frågor

Fråga Hej!
"Hel och ren!"
På Skokloster slott finns en anteckningsbok där slottsfrun bokförde de gånger hon tvättade sig. (1600-talet?) Stockholm var på 1700-talet beryktat för sin stank och smuts.
När blev det trendigt med hygien och renlighet? (Något som ju på en del håll anses ha gått till överlopp.)

Thomas (70 år) - 2019-07-13 12:20:58

Svar

Det är svårt att svara generellt eftersom renlighet på sätt och vis alltid varit uppskattat, det är bara definitionen som har förändrats. Det var framför allt under 1800-talet som en mycket större känslighet för smuts utvecklades, först inom samhällets högre kretsar. En bra översikt över hygienhistorien ger följande artikel: https://popularhistoria.se/vardagsliv/hygien-halsa/nar-lort-sverige-borjade-bada-en-berattelse-om-badrummets-historia.

2019-07-16 11:59:17 - HG

Fråga Hej! Jag och två vänner har hamnat i en diskussion om hur Östergötlands officiella flagga ser ut.
Jag hävdar att den riktiga är röd och gul medan de menar att den är gul och blå. Jag har svårt att hitta mer information förutom Wikipedia som stödjer min teori. Kan ni hjälpa mig och bevisa vilken flagga som är den OFFICIELLA?

mvh Zachary Alm

Zachary Alm (25 år) - 2019-07-04 15:59:25

Svar

Egentligen har ingen av er rätt! Det finns inga officiella flaggor av den här typen i Sverige. De landskapsflaggor som här och där används är inofficiella nyskapelser, ofta påhittade och använda inom turistnäringen. Östergötlands blå kors på gul botten är ett sådant exempel. Sådana flaggor får inte användas av län, landsting eller kommuner, som bara får flagga med den svenska flaggan. Riksarkivet, som har uppsyn med sådant, skriver på sin hemsida: "Ibland kan man se andra flaggor hissade, bl.a. korsflaggor, som vill utge sig för landskapsflaggor. Dessa är ohistoriska nya påfund utan förankring vare sig i historien eller i nutiden. Riksarkivet rekommenderar inte dess användning."

Däremot finns officiella landskapsvapen, som också kan användas av länen och landstingen. De går tillbaka på de gamla landskapsvapnen (ofta från 1500-talet). Sådana kan man också flagga med, men då på en fyrkantig flagga där bara vapenbilden återges. Östergötlands vapenflagga är röd med en stående grip (ett sagodjur, hälften lejon, hälften drake) omgiven av fyra rosor. I den officiella beskrivningen heter det: "I rött fält en gyllene grip med drakvinge och draksvans samt med blå draktunga och beväpning, i vart av sköldens hörn åtföljd av en ros i silver". Det är det närmaste man kan komma en officiell landskapsflagga.

2019-07-10 10:36:29 - HG

Fråga Fr. a. på 90-talet läste jag en del om andra världskriget orsaker och förlopp. Så småningom släppte jag frågan mer eller mindre. Nu har jag dock märkt att jag återvänt beroende fr a på att jag tror att många människor idag tänker att kriget inte kunde ha slutat på annat sätt än med de allierades seger, vilket knappast stämmer.

Fråga
Stämmer mitt antagande tror du?

Tack på förhand

Nicklas (71 år) - 2019-07-03 17:46:21

Svar

Naturligtvis kunde kriget ha slutat annorlunda. Det kunde alltid ha gått annorlunda i historien. Men efter USA:s inträde i kriget och sedan Tyskland kört fast i Sovjetunionen efter Stalingrad är det svårt att föreställa sig att Tyskland skulle ha kunnat stå emot ett tvåfrontskrig i längden. Man kan spekulera i hur det hade sett ut om det någon gång under kriget slutits fred eller om någon part skulle ha ingått separatfred - eller om ett attentat mot Hitler hade lyckats. Men som sagt, med både Sovjetunionen och USA emot sig och utan egna motsvarande resurser - främst olja - förefaller det nog som en realistisk bedömning att kriget från sådär 1943 bara kunde gå på ett sätt, om bara de allierade höll ihop (och det gjorde de).

2019-07-04 11:51:09 - HG

Fråga Min morfar och farfar var med i kungliga ordnar... var de då riddare? Hur kan jag få reda på vilka ordnar det var? Och varför de blev dubbade? Jag vet att de båda gjorde mycket för allmännyttan i sina städer mm.

mona hellsing troili (68 år) - 2019-07-02 20:18:21

Svar

Manliga ledamöter i svenska officiella ordnar tituleras "riddare och kommendör". Det är hovet som håller i ordensväsendet i Sverige och jag antar att ordenskansliet där kan ge upplysningar om tidigare ledamöter, se https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/merinformation.4.74e7c40f15f496d026719.html. 

2019-07-04 11:44:14 - HG

Fråga Hej

Jag håller med att skriva en bok om skandinavisk historia.
Finns det en historisk karta över Åland och Österland? Till och med över hela Norden?
Jag har ett mål att rita en handelsvägskarta om det inte redan finns. Min uppmaning är att se hur vattendragen skilde sig åt och vilka sträckor skulle ha varit farbara.
Under var jag kan hitta de uppgifterna?

Med vänliga hälsningar
Ben Angel

Ben (54 år) - 2019-06-22 20:28:29

Svar

Det är dåligt med svenska historiska kartor. Mig veterligt finns fortfarande bara den gamla skolatlasen "Atlas till historien", vars senaste upplaga kom 1993. Kartorna är i och för sig bra och en del av det du söker finns där, men den är inte särskilt detaljerad och inte bara inriktad på Sverige. 

2019-07-04 11:26:44 - HG

Fråga Man kan se delar av Stockholms äldsta (?) stadsmur långt under nuvarande gatunivå på Medeltidsmuseet. Man förklarar detta med att lämningar från förr gömts under lager efter lager allteftersom tiden går. Men hur kommer det sig att somliga medeltida byggnader än idag ligger på samma nivå som dagens gatunät? Klostret i Ystad eller alla ruiner på Gotland t.ex. ...

Kenth (62 år) - 2019-06-15 12:11:30

Svar

Ovanpå stadsmuren på Helgeandsholmen har det ju i omgång efter omgång byggts nya byggnader. Förmodligen har man varje gång rivit de gamla tills bara grundmurarna återstod och så tillfört fyllning att bygga på. De byggnader eller ruiner som står kvar har ju inte utsatts för den behandlingen. Dessutom är det en fråga om hur mycket smuts och skräp som avsatts runtomkring. Gatorna "växte" ofta på detta sätt och många äldre hus vid en gammal gata har på det sättet kommit att se "nedtryckta" ut. Om de låg mer fritt, som klostret i Ystad, kan man ju tänka sig att marken omkring inte fylldes på lika mycket. Man kan också ha grävt rent kring murarna i modern tid.

2019-06-18 10:36:54 - HG

Fråga Hänvisar min tidigare fråga.

"Det är förmodligen ett rent påhitt av manusförfattaren. Det finns inga uppgifter om att Maximilian I skulle ha dött en onaturlig död."

Jag påstod inte att Maximilian skulle ha dött av giftet utan jag var ute efter glasdolken som var fylld med giftet.

Har det funnits sådana överhuvudtaget?

Eija (66 år) - 2019-06-12 16:22:26

Svar

Ursäkta att jag missförstod dig. Jag hade då ännu inte sett serien och visste inte att den bara fokuserade på en episod i Maximilians ungdom. Nej, jag kan inte hitta någonting om sådana giftdolkar av glas och misstänker fortfarande att det handlar om manusförfattarens kreativitet. Maximilian är hur som helst en intressant person och 500-årsminnet av hans död 1519 uppmärksammas i år i Österrike.

2019-06-18 10:30:12 - HG

Fråga Hej!
Jag har i ett sockenstämmoprotokoll från Halland år 1749 stött på att man påminner om ett förbud att hålla änkestugor. Jag har inte lyckats bena ut vad detta innebär. Är det ett begrepp som ni skulle kunna hjälpa mig med?
Bästa hälsningar och tack på förhand!

Andreas (46 år) - 2019-06-10 09:17:36

Svar

"Änkestuga" brukar användas om det det låter som: stugor byggda för att hysa änkor. Om bonden dog och änkan inte gifte om sig tog några andra över gårdens drift, kanske son och sonhustru, och kunde bygga en liten stuga åt änkan. Men varför det skulle förbjudas vet jag inte. Kan det ha något med fattigvården att göra? Framgår det inte i protokollet i vilket sammanhang förbudet tas upp? Det är förstås också möjligt att ordet här används i någon annan mening som vi inte har några uppgifter om.

2019-06-11 15:18:26 - HG

Fråga I SVT går det en tv-serie som heter Makten och kärleken. I del 2 skulle en soldat ge en gift"spruta" till den tysk-romersk kejsare Maximilian. Dolken/sprutan var handblåst i Murano, Venedig.

Stämmer det? Och finns sådana dolkar/sprutor kvar? Finns det bilder eller information om den?

Eija Elmgrén (66 år) - 2019-06-08 14:18:16

Svar

Det är förmodligen ett rent påhitt av manusförfattaren. Det finns inga uppgifter om att Maximilian I skulle ha dött en onaturlig död. Han är intressant nog ändå, han var en viktig tysk-romersk kejsare som genomdrev reformer av kejsardömet på riksdagen 1495, reformer som gjorde att detta märkliga, löst sammansatta rike klarade sig över 300 år till. Han lade grunden till fursteätten Habsburgs långa dominans i europeisk politik. "Den siste riddaren" har han kallats, förtjust som han var i de då egentligen omoderna torneringarna.

2019-06-11 15:14:39 - HG

Fråga Hej, läste just lite om de tidiga kristna gravarna och kyrkan i Varnhem, samt såg SVT's fina tvprogram om detta.
Den historia som man berättar med utgångspunkt från vad man hittat i Varnhem och det man vet från andra källor trycker mycket på kopplingen mellan Varnhem och England, Västergötland och England, och kanske även Katas familj och England. Ett troligt deltagande i de vikingatåg som återkommande skedde mot England vilka gav rikt byte för dom deltagande, speciellt stormännen då. Och också de intryck som gjorde nordborna mottagliga för kristendomen som religion och grundsystem för härskande.

Jag ser inget fel i detta men tycker att man kan trycka mer på Västergötlands förbindelser med Danmark. Harald Blåtand ska ha kristnat Danmark ca 960, och sedan var nog både Sven Tveskägg och Knut den store kristna redan när de gjorde sina härjningståg och lyfte danagäld i England. När jag läser om den här tiden påpekas det ofta att Västergötland kan ha varit ett slags gränsland för inflytande från danska kungar och sveakungar (och i praktiken kanske mest styrt sej självt. bygd för bygd). Vilken kung eller ledare man eventuellt ville följa var också ett personligt ställningstagande för varje person och familj och inte bundet av geografi som med mer moderna länder. Så var det ju långt upp i unionsstriderna och det var väl först då som det nationella argumentet började användas på allvar.
Vidare så var Olof Skötkonung och Sven Tveskägg bundsförvanter vid slaget vid Svolder, binamet Skötkonung har ibland t. o. m. uttyds till skattkonung under Sven. Detta kan ha haft en viss påverkan för hans beslut att bli kristen, supporten från Sven var kanske viktigare än oppositionen från hedna storfamiljer i Uppland (även om många konverterade också där). Den oppositionen ledde ju också till att Olof fick dra sej tillbaks till Västergötland, med säkrare stöd från kristna storfamiljer och närmare till starka allierade i Danmark.
Allt detta gör att jag tänker mej att Danmarks kristnande kan ha haft en stor påverkan på enskilda familjer i Västergötland. Speciellt de storfamiljer som kunde tänka sej att bli kristna. Vad gäller Katas kyrka så finns det tydligen kristna gravar som är tidigare än Blåtands konvertering, och dessa kan ju ha kristnats pga tidigare vikingatåg till England, eller annan påverkan från det hållet. Men är man sedan en kristen familj är det kanske ännu mer naturligt att ha goda relationer med kristna kungar i Jellinge istället för med hedna kungar i Uppsala långt bortom skogen.

Allt detta leder till dessa frågor från mej:

Efter Harald Blåtands konvertering, var alla danskar tvungna att se sej själva som kristna, under Haralds, Svens och Knuts styre? Var alla stormannafamiljer som vill vara knutna till dessa kungar tvungna att vara kristna? (Dvs även om de råkade bo i vad som nu är svenska landskap)
Svens och Knuts räder och erövring av England var det en alltigenom kristen affär? Var deras härar kristna? (I någon mån, nominellt).

Vikingahärar säger vi idag kanske, de sker ju innan 1066 då Vikingatiden ska ha slutat, och skeppen som användes var de typer som utmärker det vi kalla vikingatid (vad jag vet), Men de var vad jag förstår statsföretag utförda av kristna kungar, som egentligen inte vill vara vikingar längre utan europeiska härskare i stora riken. Stämmer denna min beskrivning av dessa krigståg?
Hur såg man på angriparna i England? Samma rövare som förr, eller nått annat nu när de var kristna? Nu blev de ju Engelska kungar, ingifta i kristna accepterade Europeiska furstehus.
Mvh,
//Tomas

Thomas (61 år) - 2019-06-02 11:45:19

Svar

Harald Blåtand gjorde en uttrycklig poäng av att han hade kristnat hela Danmark, och vi vet att kristendomen under påföljande sekler var enda tillåtna religion i Danmark. På den berömda runstenen i Jelling noteras det också att han hade erövrat Norge, det vill säga blivit överherre över landets småkungar, men det sägs inget om att han också hade kristnat norrmännen. Av detta kan man dra den tentativa slutsatsen att skrytet om kristnandet av Danmark inte var gripet ur luften. Om Harald haft möjlighet att göra gällande något liknande om Norge hade han antagligen gjort det, men så var inte fallet.

Därmed inte sagt att alla kungliga danska undersåtar blev kristna över en natt. Harald ådagalade en ambition, inte ett slutresultat. Vi saknar källor till hur många av deltagarna i epokens danska krigståg i västerled som bekände sig till den kristna läran, men det i särklass troligaste - eftersom religionen fyllde en viktig symbolfunktion - är att alla gjorde det officiellt. Vad de trodde på i själva verket är omöjligt att utröna.

Vikingatågen upphörde inte år 1066. Den danske kungen Sven Estridsson anförde ett par expeditioner till England. Magnus Barfot av Norge krigade en hel del på Irland under åren kring 1100; han rentav stupade under ett sådant krigståg. Det är inte heller någon överdrift att sätta likhetstecken mellan Sigurd Jorsalafares krigståg, till exempel Kalmare ledung på 1120-talet, och vad vi för 1000-talets räkning brukar benämna vikingatåg. I allt väsentligt var det likartade skeppsbaserade expeditioner.  Det dröjde till 1800-talet innan historiker började sätta etiketter på dem, t.ex. kalla Harald Hårdrådes krig för vikingatåg och Sigurd Jorsalafares för korståg. Benämningarna säger mer om 1800-talets historiker än de säger om den äldre medeltidens kungar.

2019-06-03 15:22:07 - DH