Sök bland frågor
Fråga Man ser ofta politiker och journalisterr jämföra situationen i Ukraina med mellankrigstiden. Övertagandet av Krim liknas vid Tjeckoslovakiens upplösande etc. Är detta bara politiskt historiebruk eller finns det ur en historisk synvinkel påtagliga likheter mellan situationerna? Christer (68 år) - 2015-07-05 14:06:32
Svar Historiker är ofta ambivalenta till sådana paralleller mellan historia och nutid. I regel används historien då i bestämda politiska syften och man är inte så noga med den historiska korrektheten. Å andra sidan kan människan tydligen inte låta bli att söka bland äldre erfarenheter för att förstå nutiden och vi tycks ständigt söka efter sådana paralleller. 2015-07-07 11:20:26 - HG |
Fråga Hej! Jag undrar om Bornholm vid någon tidpunkt ingick i Gladsax län? (byn i Simrishamns kommun) Magnus (36 år) - 2015-07-04 08:59:38
Svar Gladsax var ett gammalt kronogodskomplex i Järrestads härad på Österlen i dåvarande Danmark. Det var bortförlänat till olika adelsmän och utgjorde alltså ett län i den gamla danska meningen snarare än den moderna svenska; det styrdes ganska självständigt av länsherren (lendsmanden) som levererade skatten till kronan men för övrigt hade en mycket friare ställning än vad de svenska landshövdingarna kom att få. 1621 bytte danske kungen bort godset mot ett annat och det blev alltså privategendom; länet upphörde. 2015-07-04 16:06:34 - HG |
Fråga Hej! Andreas (42 år) - 2015-06-08 09:16:54 Svar Jag gissar att det rör sig om värvningar. Förutom dem som utskrevs till soldater behövde krigsmakten ofta också värva frivilliga, som alltså fick betalt. Även när indelningsverket etablerats rekryterades en del trupper genom värvning, som gardesregementen och viss personal vid artilleriet och flottan. Antagligen fick den värvade en summa kontant när han skrev på kontraktet, och den kan tydligen någon annan ha lagt beslag på och sålunda "sålt" soldaten; i ditt första fall fick i alla fall gossen själv en del av summan. Om du vill veta mer om soldatvärvningar rekommenderar jag att du vänder dig till Krigsarkivet. 2015-07-22 16:11:47 - HG |
Fråga Jag skulle vilja veta mer om hur man hävdade nytt land förr i tiden. Har läst om hur fransmännen grävde ner präglade blyplattor i Nordamerika med en text som sade att området tillhörde den franske kungen. I samband med detta står också, att detta var en vanligt metod i Europa och att fransmännen tog med sig den över Atlanten. Var det så, och gjorde man likadant i hela Europa? Hur gjorde man i Sverige? I resten av världen? Anders (57 år) - 2015-06-07 09:02:15 Svar 0000-00-00 00:00:00 - |
Fråga Hej! Irland drabbades ju väldigt hårt av potatispesten 1845-1852. Fanns det några geografiska skillnader på hur hårt befolkningen drabbades? Tänker främst på den nordöstra delen med en övervägande protestantisk befolkning eftersom man från engelskt håll stoppade en hel del hjälp. Christer (68 år) - 2015-06-02 15:48:19 Svar Det fanns nog vissa geografiska skillnader betingade av att villkoren för lantbruk är betydligt bättre på östra och norra Irland än i väst och sydväst. Det förefaller som om hungersnöden var som allra värst i de sistnämnda delarna, men alla framställningar jag sett betonar ändå den allmänna nöden över hela Irland. Så vitt jag kan se gjorde man från Londons sida ingen skillnad efter om befolkningen var katolsk eller protestantisk, politiken var att Irland skulle hjälpa sig själv och att marknadsmekanismerna skulle klara det - vilket fick katastrofala följder. 2015-06-03 10:13:48 - HG |
Fråga Jag söker litteratur om kyrkomötet i Nicaea, varför det hölls, genomförande och konsekvenser. Göte (74 år) - 2015-05-24 21:50:47 Svar Kyrkomötet i Nicaea år 325 var det första försöket att samla representanter från hela kristenheten för att slå fast vissa trossatser och skapa en organisation för kyrkan. Detta var samtidigt som den romerske kejsaren Konstantin hade bestämt sig för att satsa på kristendomen och anses därmed också ha befäst banden mellan statsmakten och kyrkan. Viktiga resultat var bl.a. dogmen om treenigheten och en hierarkisk kyrkoorganisation med ärkebiskopar och biskopar. Men att hitta litteratur som går förbi dessa enkla handbokskonstateranden är inte lätt, åtminstone inte på svenska. En nyare specialstudie på engelska som uppges både sammanfatta forskningsläget och komma med nya, delvis provocerande synpunkter är Lewis Ayres, "Nicaea and Its Legacy" (2004). Vill du gå djupare i frågan tycker jag du ska vända dig till någon av våra universitets teologiska fakulteter. 2015-06-08 16:16:58 - HG |
Fråga Vad det upplysningsidéerna eller den ekonomiska ojämlikheten som mest bidrog till den franska revolutionen? Och varför det ena och inte det andra? yasmin (18 år) - 2015-05-12 20:12:20
Svar Vad som orsakade franska revolutionen är en jättefråga och historikerna har aldrig kunnat bli eniga. Upplysningsidéerna bidrog förstås till att sätta samhällsskicket under debatt, eftersom en central tanke inom upplysningen var just att allt skulle kunna ställas under debatt och skärskådas av det mänskliga förnuftet. Men alla upplysningsmän var inte positiva till att bredda det politiska inflytandet. Många menade att en stark furste var bäst skickad att reformera samhället. Men på ett allmänt plan kan förstås kritiska tankar ha påverkat samhällsklimatet. 2015-05-19 09:37:05 - HG |
Fråga Hej! Storbritannien garanterade Polens självständighet och när Tyskland fortsatte sin expansionspolitik och anföll Polen förklarade Storbritannien krig mot Tyskland 1939. Varför förklarade inte Storbritannien även krig mot Sovjetunionen som strax efter Tysklands anfall också anföll Polen (österifrån)? Tack på förhand! Andreas (29 år) - 2015-05-05 21:35:02 Svar Storbritannien och Frankrike hade traktatmässigt bundit sig för att försvara Polen och borde onekligen enligt överenskommelsens bokstav ha förklarat krig mot Sovjetunionen. Men det var Tyskland de såg som den stora hotet i Europa, inte Sovjetunionen, och de hade heller inga realistiska militära möjligheter att ingripa mot Sovjet (och knappast heller mot Tyskland, som det visade sig). En krigsförklaring hade varit en tom gest, som dessutom hade kunnat cementera alliansen mellan Tyskland och Sovjetunionen – så kan man tänka sig att de brittiska och franska regeringarna har resonerat. 2015-05-07 16:34:16 - HG |
Fråga Varför gick Sverige med i Kalmarunionen? Tvång? Valfritt? Hur har detta påverkat dagens Sverige och vad blev konsekvenserna? Adam (17 år) - 2015-04-22 19:59:10
Svar Det förelåg knappast något tvång. En rad svenska stormän var i opposition mot den svenske kungen Albrekt (ursprungligen från Mecklenburg)och 1388 kontaktade de Margareta, som var regerande drottning av Norge och Danmark. Antagligen var hon det bästa politiska alternativet när det gällde att få bort Albrekt i Sverige. Att man sedan fick samma regent som Danmark och Norge var antagligen inte det viktigaste, men kanske sågs det som en fördel: regenten skulle antagligen inte vara i Sverige så ofta och stormännen kunde då styra lite som de ville. 1389 besegrades och fängslades Albrekt och Margareta var regent också i Sverige; det som sedan kallats Kalmarunionen hade kommit till. 2015-04-27 11:31:45 - HG |
Fråga Hej! Thomas (0 år) - 2015-04-22 10:44:57 Svar Det är utmärkta frågor som historikerna ännu inte har försökt besvara. Vi känner tyvärr inte till någon svensk forskning på området. Lite om engelska förhållanden finns i Dick Harrisons bok "Mannen från Barnsdale. Historien om Robin Hood och hans legend". 2015-04-30 09:59:33 - HG |