Sök bland frågor

Fråga Hej vilken väg tog vallonerna när dom begav sig till Sverige?

Lena-Mari (0 år) - 2016-12-12 15:49:59

Svar Utan att veta säkert skulle jag tro att de kom med båtar till svenska hamnar, troligen från hamnar i dagens Belgien eller Nederländerna, dit de först tagit sig över land. Valloninvandringen handlade till största delen om organiserad värvning och därför gissar jag att själva resorna också var organiserade av de svenska intressen som ville ha dit de duktiga järnbruksarbetarna.

2016-12-12 17:15:43 - HG

Fråga Hej
Ludvig IV:s envälde - hur kunde det uppstå i en stat med, vad jag förstår en stark motkraft i adeln? Förutom lämpliga personliga egenskaper hos kungen, vilka jag antar att han hade, vilka övriga faktorer spelade in?
En stark administration? En "bra" period för Frankrike, utnyttjande av kungarike av Guds nåde?

Tack på förhand.

Nicklas (68 år) - 2016-12-09 18:25:42

Svar Först gissar jag att du skrivit fel för Ludvig XIV och inte menar 900-talskungen Ludvig IV. Historikerna är inte eniga om orsakerna till Ludvig XIV:s envälde men några faktorer har utan tvekan varit viktiga. Rent personligt gav Ludvigs upplevelser under fronden, när hans tron hotades medan han ännu var barn, honom ett starkt incitament till att stärka kungamakten. Men centralmakten stärktes i många stater i Europa under denna tid, inte bara i Frankrike. Envälde "låg i tiden". Många människor var trötta på de många inbördeskrigen och på kaoset som rått i Europa under trettioåriga kriget. En centraliserad makt förespråkades av många politiska tänkare. Maktkampen mellan staterna krävde också mer centralisering för att få fram resurser till militären, om staterna skulle överleva. Ludvig stärkte administrationen av sådana skäl men det cementerade förstås också makten. Adeln i Frankrike, som tidigare varit starkt regionalt förankrad, knöts skickligt av Ludvig till hans eget patron-klient-nätverk och hans nya huvudresidens Versailles blev stället där alla trådar löpte samman.

Det har diskuterats vilken social bas enväldet hade. Vissa forskare menar att många bondeuppror hade gjort adeln skrämd och att adelssläkterna hellre gav ifrån sig en del av sin politiska makt mot att staten stärktes och kunde skydda dem. Andra pekar i stället på att borgarklassen hade blivit starkare och att kungarna därför kunde stödja sig på den och distansera sig från adeln. Åter andra menar att enväldet utmärktes av en ny balans mellan traditionell adel och uppåtstigande köpmän.

Bilden av det personliga enväldet i Frankrike och andra europeiska stater har också ifrågasatts. Kungarna kunde aldrig besluta allt själva, och de kunde inte genomföra vad som helst. Mycket lagstiftning kom också i enväldet till genom att undersåtarna tog initiativ, genom att skriva klagomål och suppliker till myndigheterna. Kungarna kunde inte ge sig på starka samhällsgrupper och ta ifrån dem deras privilegier. När Ludvig XVI till slut försökte reformera privilegiesystemet, därför att de dyra krigen hade kört statsfinanserna i botten, blev det också uppror (franska revolutionen).

2016-12-12 16:47:33 - HG

Fråga Hej!
I svaret på fråga 6718 rad 2 står det "första världskriget". Frågan och svaret gäller väl egentligen "andra världskriget". Skrivfel?

Thomas (0 år) - 2016-12-05 22:46:38

Svar Ja, skrivfel. Tack för att vi har uppmärksamma läsare!

2016-12-12 16:29:22 - HG

Fråga Jag bor på en gård, som heter Brötegården. Skrevs på 1400-talet Brytjiagården - (Brytens gård ?). Jag har läst lite om träldomen och brytens uppgifter i olika sammanhang. Min fråga: När kan man tro att gården fått sitt namn?
Tacksam för svar.
Lars-Olof Larsson

Lars-Olof (86 år) - 2016-12-04 12:05:57

Svar Det är en fråga som du bör ställa till ortnamnsforskare (som finns vid universitetsinstitutioner för nordiska språk). Jag är inte säker på att det är bryte i betydelsen uppsyningsman över trälar som finns i namnet. I Danmark blev "bryde" under medeltidens lopp snarare beteckning på en landbo (en "arrendator" under en herreman) på en ganska stor gård men jag vet inte om den betydelsen fanns i Västsverige. Ett annat alternativ är att det är det gamla nordiska ordet bröt (braut på isländska), som ungefär betyder väg. Eller kanske har det med nyodling att göra; att bryta ny mark. I samtliga fall skulle jag gissa på att namnet är medeltida. Men detta är bara amatörmässiga funderingar; försök få kontakt med en ortnamnsforskare!

2016-12-12 16:36:31 - HG

Fråga Hej! Jag undrar om det finns något officiellt fredsavtal mellan Polen och Tyskland efter andra världskriget? Även mellan Tyskland och andra länder? Utifrån det jag hittar så finns det inget sådant, endast avtal om ekonomiska samt militära sanktioner gentemot Tyskland men inget mer än det.

Tack på förhand!
Mvh Bartosz Ojrzynski

Bartosz (22 år) - 2016-12-01 19:22:02

Svar på grund av de allierades oenighet kom det aldrig att slutas några fredsavtal mellan Tyskland och andra stater efter andra världskriget, sålunda heller inte mellan Tyskland och Polen. Man kan säga att Helsingforsavtalet 1975 på sätt och vis ersatte ett fredsavtal genom att alla stater i Europa erkände varandras gränser. Efter öststatskommunismens sammanbrott slöts också 1990 det så kallade två plus fyra-fördraget som formellt hävde ockupationen av Tyskland och banade väg för återföreningen av Västtyskland och Östtyskland; också det kan ses som ett slags slutgiltigt fredsavtal efter andra världskriget.

2016-12-12 17:04:22 - HG

Fråga Jag är i färd med att skriva en släktbok, om bla min morfar som var tysk soldat under 1:a världskriget. Jag har försökt tyda texten i hans militärpass och i brev och på vykort men endast lyckats delvis. Det handlar om skrivstil på tyska från 1900 - 1920. Finns det någon som mot betalning kan hjälpa mig att tolka texten?

Günther (67 år) - 2016-11-30 10:32:44

Svar Vi kan tyvärr inte hjälpa dig men ett råd kan vara att lägga ut din fråga på något s.k. forum på nätet där man diskuterar första världskriget. Det finns t.ex. ett som heter "Första världskriget och mellankrigstiden (1914 till 1932)" på Skalman.nu.

2016-12-13 09:51:00 - HG

Fråga Vad är ett mandatområde? (Första världskriget)

Wilmer (15 år) - 2016-11-21 10:27:57

Svar Mandat betyder ungefär uppdrag. Områden, särskilt kolonier, som togs från första världskrigets förlorande stater gavs av Nationernas förbund (FN:s föregångare) till andra stater med uppdraget att förvalta dem och förbereda dem för självständighet. I praktiken förblev de kolonier under nya herrar.

Några exempel: Frankrike och Storbritannien delade på det Osmanska rikets områden i Mellanöster, där t.ex. Irak blev ett brittiskt mandatområde och Syrien och Libanon franska, i Afrika förvaltade britterna det tidigare Tyska sydvästafrika (nuvarande Namibia) och i Stilla havet fick Japan en rad öar som tillhört Tyskland. Även några områden i Europa blev mandat under NF: Saar, Memel och Danzig (Gdansk).

2016-11-21 11:02:09 - HG

Fråga Hej
Jag undrar om det är historiskt belagt att kvinnor drog plogen i Sverige? Anledningen uppges vara att mannens domän var det tekniska dvs själva plogen.

Lars (56 år) - 2016-11-18 19:40:06

Svar Jag känner inte till att det skulle finnas belägg för detta. Traditionellt var arbetet på åkern mannens domän, utom vid skörden, medan kvinnorna skötte djuren (utom hästarna) och den inre hushållningen på gården. Människor har knappast dragit plog utom kanske i extrema nödsituationer när det saknats dragdjur, det krävs ganska stor kraft att dra en plog om den ska komma tillräckligt djupt ner i jorden. Det var oxar eller hästar som var dragdjur.

2016-11-21 11:02:54 - HG

Fråga Var de möjligt att en dräng fick gifta sig med husbondens dotter under 1920-talet? Finns det historiska fall där något sådant har inträffat?

Jesper (27 år) - 2016-11-16 20:10:54

Svar Det fanns i varje fall inga juridiska hinder och så långt fram i tiden hade förmodligen de sociala föreställningarna kring samhällsställning och statusgränser mjukats upp (men säkert inte helt försvunnit). Men även tidigare kunde sådant förekomma. Drängar på en gård var ju ofta bondsöner från andra gårdar.

Att vara tjänstehjon i det gamla bondesamhället var ofta ett steg i "karriärvägen" och många drängar och pigor blev sedan själva bönder och bondhustrur. Man kan se tiden som tjänstehjon som ett slags "yrkespraktik" och en möjlighet att samla pengar inför ett framtida äktenskap, som ofta kunde komma till stånd först när man kunde ärva eller på annat sätt ta över en gård. Under 1800-talet växte dock den obesuttna befolkningen och det blev svårare att få en gård att överta. Fler människor förblev tjänstehjon och därmed ogifta hela livet, och kanske var de sociala skrankorna mellan drängen och hemmadottern som störst vid 1800-talets slut och 1900-talets början. Men samtidigt skedde, som nämnts, en allmän samhällsutveckling som mjukade upp de sociala gränserna.

2016-11-22 12:26:56 - HG

Fråga Hej!
Jag läser i Laholms dombok för år 1693. I ett mål om skällsord är en kvinna instämd som vittne, men det meddelas att hon inte kan vittna eftersom hon inte är kyrktagen. Enligt enligt kyrkolagen dröjde 6 veckor innan kyrktagning kunde äga rum. Jag har också förstått att man enligt folktron knappt vågade se på en kvinna som var kyrktagen. De kunde inte visa sig ute – både för sin egen och andras säkerhet. De kunde bli tagna av trollen (och enligt halländsk folktro kunde lerkärlen i huset gå sönder om man fick besök av en icke kyrktagen kvinna!). Min fråga är dock om det fanns något juridiskt hinder för en icke kyrktagen kvinna att vittna, eller var det som så att det helt enkelt såg som ”högst olämpligt” enligt gängse seder och bruk? Man löste problemet denna gång genom att några män fick åka hem till henne och nedteckna vittnesmål. Jag har läst mycket domboksmaterial, men aldrig stött på detta resonemang innan.

Andreas (43 år) - 2016-11-14 06:59:42

Svar De sex veckorna mellan förlossning och kyrkotagningen kan också uppfattas som en period då kvinnan borde ligga till sängs och återhämta sina krafter och att hon därför inte kunde kallas att vittna i domstol. Om hennes vittnesmål var viktigt kan domstolen ha skickat hem anförtrodda personer ( tex kronoläsnmannen och ett par vittnen) för att hålla förhöret. Så gjorde man allmänt med människor som var för sjuka för att inställa sig i rätten om ärendet inte kunde skjutas upp till nästa ting. Jag antar att det är den generella regeln om rätt att utebli från rättegång vid sjukdom (sotsäng som det heter i landslagen) som i 1734 års lag återfinns i RB 17:4 "Är vittne sjukt varde då avhört hemma". Men givetvis kan det också ha funnits föreställningar kring orenhet som kan ha spelat in, även om detta inte tycks ha varit reglerat i lagar eller förordningar.

2016-11-22 12:24:00 - MLC