|
Fråga Hej!
När börjar man allmänt uppskatta skönhet i naturen? Uppskatta havsutsikt?
Min hypotes är att det är med tilltagande ekonomi tid att göra det, dvs i äldre tid kunde natur och hav endast uppskattas som utgångspunkt för att få mat för dagen, inte av estetiska skäl. Är det så?
Thomas (0 år) - 2017-04-23 13:31:54
Svar Man brukar säga att äldre tiders naturuppskattning mest handlade om det produktiva landskapet. Ända sedan antiken har det funnits en idyllisering av böndernas och herdarnas landskap. När svenskarna besiktigade det erövrade Skåne 1658 var det den bördiga slätten som imponerade. När man på 1700-talet anlade eller nyuppförde herrgårdar var det ett sådant kultiverat landskap man ville ha utsikt över, och med det engelska parkidealet flyttade den domesticerade naturen in i själva herrgårdsparken. Men man uppskattade också vatten; "ligger vackert vid sjön" heter det ibland i herrgårdsbeskrivningar från 1700-talet.
Vår moderna natursyn brukar man datera till mitten av 1700-talet. Med nya ideal om "naturlighet" - Rousseau! - kom också själva naturen att uppfattas som "sann". Nu började man vandra ut i naturen och kunna uppskatta den också där den inte var produktiv. Men det var fortfarande länge en lummig och "mjuk" natur som föredrogs. Kala klippor var fula; en godsägare i Stockholmstrakten berömde sig 1868 av att ha med åtskilliga lass jord dolt klippor i sin trädgård och fått bort "det fula intrycket af de nära omkring åbyggnaderne belägne kala bergen".
Detta ändrade sig under 1800-talets sista decennier, när den "vilda" naturen började uppskattas. Runt Stockholm anlades t.ex. sommarvillor på klippiga skärgårdsöar eller annan improduktiv mark, t.ex. sluttningarna mot Mälaren sydväst om staden. Fjällvärlden "upptäcktes" för turismen, ute i världen blev bergsmassiv som tidigare uppfattats som hotfulla och hinder för samfärdseln turistmål (som Alperna). Idén om den "orörda" naturen gör sitt intåg.
Visst har allt detta att göra med att kampen för brödfödan underlättades och att man inte längre behövde tänka i första hand produktivt om varje stycke jord. Men det är sällan enkla kausalsammanhang mellan ekonomisk utveckling och hur folk tänker. Saken borde studeras närmare!
2017-04-27 13:14:50 - HG
|
|
Fråga Stämmer det att den föredetta AIK-spelaren Henry "Garvis" Carlsson var nazist?
Marcus (24 år) - 2017-04-18 22:23:05
Svar Så vitt jag har kunnat utröna går den här uppgiften tillbaka på ett foto från 1943 där Garvis poserar med sin lille son; i bakgrunden på en vägg syns en AIK-sköld, några svenska flaggor och två hakkorsflaggor (se http://wwwc.aftonbladet.se/sport/0011/05/garvis.html). Jag har inte kunnat finns någon diskussion som bygger på källmaterial om varför så är fallet. Man kan tänka sig många förklaringar till detta, en är förstås att Garvis sympatiserade med nazismen - eller med Tyskland, för många var det inte nödvändigtvis samma sak - eller att han inte såg det som ett politiskt ställningstagande utan som ett minne från landskampen mot Tyskland 1942. Det var för Garvis den första landskampen på bortaplan, och Sverige slog Tyskland med 3-2 på olympiastadion i Berlin.
Man bör allmänt vara försiktig med att utnämna den ena eller den andra till "nazist" under 30- och 40-talen. Det kan som sagt finnas många anledningar till att man eventuellt hade sympatier för Tyskland - Fredrik Böök, som ibland nämns som nazistsympatisör, var t.ex. starkt emot nazismens judepolitik och avstod från att göra en intervju med Hitler när han inte fick ställa frågor om denna, men han var på Tysklands sida, som många andra, när det gällde kriget mot Sovjetunionen och dess kommunism. Många människor tog inte alls ställning och kanske betraktade hakkorsflaggan bara som Tysklands flagga, inte som något politiskt. Men det ska inte undanskymma att det också fanns många svenskar som tydligt såg vad som hände i Tyskland och tog väldigt klart avstånd från nazismen. Till dem hörde sällan idrottsmän som Garvis.
2017-04-19 11:12:09 - HG
|
|
Fråga Slaget vid Storsjöns is 1178, vad finns det egentligen som styrker att Sverre Sigurdssons historia verkligen stämmer?
Det förklaras med att jämtarna inte såg så bra när dom klubbade ihjäl sina egna då det var becksvart. Men det är ju inte så becksvart i mars när man står just på en is, jag har testat.
Slaget känns således antingen grovt överdrivet eller fullt ut som en efterkonstruktion av mer politisk karaktär.
Så vad finns som befäster den officiella historien?
Andreas (34 år) - 2017-04-09 18:58:11
Svar
0000-00-00 00:00:00 -
|
|
Fråga När blev Columbus upptäckt av Amerika känd i Sverige? Hur länge dröjde det innan nyheten nådde hit och hur reagerade man? Har för mig att det var mycket hemlighetsmakeri kring upptäckten samtidigt som man inledningsvis inte visste att det var en ny världsdel man hittat. Så när stod det klar för svenska makthavare vad som hänt?
Anders (58 år) - 2017-04-08 14:50:04
Svar Det är en intressant fråga som mig veterligt inte har fått något forskningsmässigt svar ännu, så jag får nöja mig med att spekulera.
Nyheten om Columbus upptäckter av öar han trodde låg i Östasien spreds snabbt på kontinenten. Redan i april 1493 trycktes i Barcelona ett brev (på latin) där han berättade om sina upptäckter. Inom ett år hade brevet omtryckts i en rad europeiska städer, däribland Basel och Antwerpen. På slutet av 1490-talet tycks denna kunskap ha spritts ganska allmänt i Europa. 1507 trycktes en världskarta där de nya landmassorna i väster, som man vid det laget hade förstått inte låg i Asien, kallades "America". Kartografen tog namnet efter Amerigo Vespucci, en florentinare som på spanskt uppdrag hade gjort flera upptäcktsresor och vars brev också publicerats. När Cortes krossat aztekernas välde 1520 kom en del av de rövade skatterna att föras till Antwerpen, där den tyske konstnären Albrecht Dürer såg dem och lovprisade dem.
Det är rimligt att tro att när kunskapen om Amerika blev utbredd i det tyska området, där Sverige hade sina viktigaste kontakter, bör den också ha letat sig till Sverige. Biskop Brask i Linköping hade i varje fall sett och skrivit av ett brev från 1526 där en munk skriver till en borgare i Lübeck och berättar hur kejsaren (Karl V, tysk-romersk kejsare och kung av Spanien) nyligen har erövrat två hela riken i "Indien" (som man länge fortsatte kalla de nya områdena, fast man visste det var fel). Kanske är det det första belägget i Sverige. I Jörgen Kocks hus i Malmö finns på en väggdekoration den första kända avbildningen i Norden av en kalkon (som första gången förts från Amerika till Spanien omkring 1520); den är förmodligen målad omkring 1530. Man får nog tro att mer orienterade människor i Norden på 1520-talet var klara över vad som hänt i väster.
Länge hade dock de nya kontakterna väldigt lite relevans för Sverige. Det var först på 1620-talet, när holländarna blivit Sveriges viktigaste handelspartners och blandat sig i striden om kolonier i Amerika, som tanken uppkom att Sverige, med holländsk hjälp, skulle skaffa sig en koloni. 1636 blev det verklighet med Nya Sverige. Vid mitten av 1600-talet kom potatisen till Sverige (den beskrevs av Schering Rosenhane som "artiskocker från Virginia") men odlades till in på 1700-talet bara som prydnadsväxt.
(Tack till Per Stobeaus på Universitetsbiblioteket för hjälp med svaret!)
2017-04-11 14:44:09 - HG
|
|
Fråga Hej!
Vad jag förstått har landsdelar som Götaland, Svealand, Norrland och Finland inte spelat någon roll i historien; de "finns" knappt vad gäller indelning av Sverige. Men vad gäller då landskapen? Och länen? Vilket är det betydelsefulla indelningssättet? Landskap eller län? (För det är väl inte stiften, även om de är färre och skulle kunna vara en regionkompromiss i dag!)
Thomas (0 år) - 2017-03-29 20:39:35
Svar Landskapen har egentligen aldrig varit tydliga administrativa indelningar. Ytterst går de tillbaka på de lagområden som täcktes av var sin lag (som vi sedan kallat landskapslag) innan Magnus Erikssons rikslagar kom vid 1300-talets mitt. De har använts som orienteringspunkter och kanske identitetsgivare genom århundradena. Jordeböckerna (skattelängderna), som gjordes upp från och med Gustav Vasas tid, brukade indelas i landskap och kallas än idag "landskapshandlingarna", ett system som dock upphörde när länsförvaltningen kom till på 1630-talet.
Länen, med rötter i det sena 1500-talets ståthållarskap och formaliserade på 1630-talet (fast med många gånger ändrade gränser) utgjorde och utgör än idag den viktigaste enheten för statlig regional förvaltning. 1862 blev de också en kommunal enhet genom landstingens tillkomst. Alla människor har nog vetat vilket län de bodde i och i många ärenden har de varit tvungna att ha kontakt med länsstyrelsen i residensstaden och senare också landstinget. Stiftet var också en viktig enhet eftersom kyrkan skötte mycket mer i samhället än idag, t.ex. äktenskapsärenden, så jag tror alla människor i äldre tid också höll reda på vilket stift de tillhörde.
Under nationalromantiken på slutet av 1800-talet gjorde landskapen, som aldrig helt försvunnit ur medvetandet, en stark comeback. Många landskap kom att omhuldas med en särskild romantik och skildras av konstnärer och författare. Svenska Turistföreningens årsskrifter behandlade t.ex. landskap för landskap, inte länen. I skolan lärde man sig svensk geografi - och gör det kanske fortfarande - genom att gå igenom landskapen, medan länen och landstingen aldrig riktigt "fastnat" som sorteringsinstrument, trots att de egentligen är mycket viktigare för oss.
2017-04-05 10:27:01 - HG
|
|
Fråga Hej!
Jag har länge irriterat mig på att inte få rätsida på följande:
De svenska besittningarna i Tyskland - Gav de så oerhörda inkomster tullvägen egentligen? Har läst siffror på 5 miljoner riksdaler per år. När samtidigt den svenska staten ökade på sina inkomster tack vare reduktionen från 4 till 6 miljoner daler? Och någonstans att den samlade baltiska tullen genererade ca 600 000 daler årligen. Samtidigt läste jag i Göran Rystads bok om Karl XI, att Pommern med tiden lyckades gå jämnt ut, Verden-Bremen genererade ett överskott stort nog att täcka underskottet för Wismar. Och så Älvsborgs lösen - 1 miljon daler. Hur kan det motsvara värdet av sex års skörd i Sverige? Samtidigt som skatten baserad på just jordbruket är den huvudsakliga inkomstkällan för staten? Om man tänker sig ett totalt skattetryck på 20 % (Antagligen högt räknat) skulle det inte generera mer än ca 33 000 daler om året ...
Och andra uppgifter om att de extraskatter som togs upp sammantagte genererade MER än vad Älvsborgs lösen krävde.
Hur kan man göra det från en skattebas som är MINDRE än summan som ska tas in?
Ursäkta att det blev flera frågor i en, men jag får helt enkelt inte ihop de olika uppgifter som man stöter på.
Och det förstör den sammanhängande bilden för mig.
Det blir helt enkelt inte logiskt.
Jens (47 år) - 2017-03-29 09:15:43
Svar Dessvärre tror jag det är svårt att få sådana siffror att gå ihop, helt enkelt därför att vi inte känner till de exakta siffrorna. Alla sådana uppgifter är mer eller mindre grova uppskattningar och även de mest noggranna forskare misslyckas med att få någon heltäckande bild av statens finanser före 1600-talets slut. Birgitta Odén skrev t.ex. en bok på 400 sidor om de handlingar från 1573 och 1582 som ser ut som budgetar, och hennes slutsats är att de bara ger delar av statens inkomster och utgifter, ofta inte ens de reella utan bara de önskade summorna.
Vad beträffar Älvsborgs andra lösen 1613, som jag tror du syftar på, utgjorde denna en miljon riksdaler att betala under en fyraårsperiod. Det har antagits motsvara två tredjedelar av rikets skörd under sex år. Men skördens värde (som i sig är väldigt svårt att beräkna) är ju inte hela jordbrukets värde. Dessutom betalades Älvsborgs lösen inte bara genom extraskatter på befolkningen (både den jordbrukande och andra) utan framför allt genom kopparexporten och utländska lån.
Kanske en ekonomhistoriker kunde ha gett dig klarare besked, men jag misstänker starkt att vi får nöja oss med väldigt ungefärliga uppfattningar om de äldre statsfinanserna.
2017-04-05 10:24:44 - HG
|
|
Fråga Hej! Jag undrar vilket år som Sverige delades upp i landsdelarna (Norrland, Götaland och Svealand). Har googlat men finner inget svar. Tack på förhand!
Wilma (19 år) - 2017-03-23 15:24:08
Svar Sverige har aldrig formellt delats in i dessa tre delar. De har aldrig haft någon betydelse för förvaltning, politik eller rättsväsende, utan är mer allmänna geografiska beteckningar som aldrig har "införts" utan antagligen växt fram och förändrats ganska spontant. Även deras "underavdelningar", landskapen, är sedan länge rent informella enheter, något vi använder för att orientera oss, men ingen administrativ indelning.
Redan på medeltiden talade man om Svealand och Götaland, fast gränsen var lite annorlunda än nu. Svealand var landet "nordanskogs", ovanför de stora skogsområdena (från öst till väst) Kolmården, Tylö skog, Tiveden och Kilsbergen; det betyder att Värmland också räknades till Götaland, landet "sunnanskogs", då. Vi vet inte om Svealand och Götaland varit egna politiska enheter, men 12- och 1300-talets lärda svenskar trodde att det varit så, och kungen kallades "svearnas och götarnas kung". Man tänkte sig alltså att det var två kungariken som hade förenats. Men allting pekar på att det är en lärd konstruktion, gjord för att man ville att titeln skulle låta finare och för att associera Sverige med de gamla goterna (som man då menade var identiska med göterna). När Skåne, Blekinge, Halland och Gotland blivit svenska på 1600-talet började man räkna också dem till Götaland.
Norrland är visserligen också ett gammalt begrepp, "Norrlanden", men hade inte samma vikt. Det var "länderna norrut", norr om Svealand och Finland; i äldre tid räknade man inte Österbotten till Finland. Det egentliga Sveriges tre huvuddelar i äldre tid var snarare Svealand, Götaland och Finland. Men när Finland (inklusive Österbotten och de östra Lappmarkerna) hade förlorats 1809 fick det kvarvarande Norrland större tyngd inom Sverige.
Jag tror att det är i geografiböcker för 1800-talet man först börjar dela upp landet i Svealand, Götaland och Norrland. Det har sedan generationer skolbarn fått lära sig. Och det är ju en ganska praktisk indelning, även om Norrland blir väldigt stort och innehåller allt från de subarktiska trakterna ovan polcirkeln till närmast mellansvenska landskap ner mot Dalälven.
2017-03-24 13:02:35 - HG
|
|
Fråga Hej, Jag heter Zelimkhan Khazbiev. Jag kom till ett underbar land Sverige 2003. Jag är från Inguhetia, det är en republik som ligger i Ryssland. Ingushetia ligger i den norra Kaukas mellan Tjetjeien och Dagestan. Mitt folk var departerat 1944 till Kazakstan och all vår historia var förstörd, min fråga är ännu djupare och jag vill veta mer om Alanien som tillhörde mitt folk 1100 talet och huvudstaden var Magas. Jag vill fråga Er om ni har någon fakta om landet Alania och staden Magas som var förstört under mongoliska invasion .Det var ungefär i 1223 år .Om ni har någon fakta om detta kan jag få den ,det bli till jätte stor hjälp för att mycket av vår historiska fakta har varit borttagen av ryssarna .Min email är karcaz@hotmail.com .Hoppas att ni kan hjälpa med något . Tack MVH Zelimkhan
Zelimkhan (38 år) - 2017-03-13 19:27:28
Svar Alanerna, som folket kallas på svenska, är inte så kända i historien och jag känner inte till någon svensk litteratur om dem. Det var ett folk som vid vår tidräknings början bodde nordöst om Svarta havet och som drabbades av hunnernas härjningar på 300-talet. En del av alanerna följde med hunnerna västerut och var med och invaderade Romarriket tillsammans med vandaler och sveber. Dessa västliga alaner är mest uppmärksammade, trots att de snart gick upp i andra folkslag, och om dem finns i varje fall en bok på engelska, B.S. Bachrach, "A History of the Alans in the West" ( 1973). De östliga alanerna som stannade kvar och upprätthöll ett rike, Alanien, tycks vara mindre uppmärksammade, men jag hittar åtminstone en bok som tar upp de fåtaliga källor som finns om dem, Alemany, Agustí, "Sources on the Alans: A Critical Compilation" (2000). Jag hittar också en hänvisning till en bok på ryska, Kuznetsov V. A., "Ocherki istorii alan" (1992), men den är otillgänglig för mig. Det är riktigt att mongolerna intog Magas och att riket senare försvann och folket tycks ha blandats med osseterna. Tyvärr är det inte mycket mer jag kan få fram om detta intressanta men sällan uppmärksammade folk.
2017-03-19 14:41:09 - HG
|
|
Fråga Jag funderar på begreppet "krondike".
Jag tror att dessa grävdes av Kronan (staten) av militär och fångar.
Grävdes dessa enbart på kronojord ?
Om dessa enbart grävdes på kronojord var det väl inte så lätt att dika ut områden för bättre avkastning.
Här i Västergötland skiljer man på "krondiken" och "flodiken". De senare grävdes och bekostades av bönderna själva.
lennart (63 år) - 2017-03-10 12:51:51
Svar Jag tror "krondiken" oftast syftar på diken som grävdes av arbetslösa som fick nödhjälpsarbete under mellankrigstiden. Vid första världskrigets utbrott inrättades Statens arbetslöshetskommission som organiserade nödhjälpsarbeten, där arbetslösa fick arbeta mot löner som låg under arbetsmarknadens. På 1930-talet kom det här att kallas AK-arbeten (efter andra kammaren i riksdagen, som beslutade om dem). Att gräva diken var ofta ett sådant nödhjälpsprojekt; det handlade oftast om att dika ut myrar och andra fuktiga områden. Så vitt jag förstår behövde detta inte bara ske på kronojord.
Jag har dock sett uppgiften att de stora diken som fanns kring Falu gruva redan från 1500-talet också skulle ha kallats krondiken. Kanske beteckningen har använts om andra anläggningar som kronan tagit initiativ till.
2017-03-20 16:55:47 - HG
|
|
Fråga Jag funderar på hur uppdelningen mellan skatte-,krono- och frälsegårdar uppstod.
På flera ställen ligger gårdarna bredvid varandra, ex.v. Sylte skattegård, Sylte frälsegård och Sylte kronogård. Var dessa en gård från början som delades upp?
När och hur skedde i så fall uppdelningen? Kronan (staten) kund väl genom reduktioner endast dra in frälsejord (från adel och kyrka), för att senare dela ut?
Lennart (63 år) - 2017-03-10 12:44:16
Svar Den svenska uppdelningen i så kallade jordnaturer handlar om vem som hade rätt att ta avgifter av bonden på gården. Frälsegården ägdes av en adelsperson och frälsebonden betalade avrad till honom eller henne för att få bruka gården, kronobonden på kronogården stod i samma förhållande till kronan (staten) medan skattebonden i princip disponerade sin skattegård själv, men betalade skatt till kronan. I praktiken var det inte så stor skillnad mellan dessa bönder, allihop måste betala något till en överhet.
Det här systemet uppkom på 1200-talet när fasta, årliga skatter lades på jorden. Det världsliga frälset (senare kallat adel) och det andliga frälset (kyrkan) fick då privilegier på att det inte skulle betalas någon skatt av de gårdar de ägde. Vid reformationen drogs kyrkans gårdar in till kronan och blev kronogårdar. Under 1600-talet kom en allt större del av jorden under adeln och skatteunderlaget krympte. Med reduktionen på slutet av 1600- och början av 1700-talet drogs många gårdar in från adeln och vid 1700-talets början var fördelningen i Sverige ungefär en tredjedel var av frälsejord, skattejord och kronojord.
Gårdar i samma by kunde ägas av olika parter. I en medeltida by kunde kanske ett kloster äga en gård, biskopen en annan, en frälseman en tredje och en gård kanske var skattejord. När så kyrkans jord drogs in till kronan blev de två första kronogårdar. Den by du nämner, Sylte, skulle ha kunnat bestå av tre gårdar med olika ägarförhållanden. Kanske ligger de inte intill varandra i en by nu, men det beror i så fall troligen på skiftet och utflyttningen ("bysprängningen") under 1800-talet, snarare än att de från början skulle ha varit en gård som delats.
2017-03-15 14:40:06 - HG
|
