Sök bland frågor
|
Fråga Hej! Jag har fastnat på en fråga från en inlämningsuppgift som lyder: Hur påverkade upplysningen samt amerikanska revolutionen Frankrikes utveckling under 1700-talet samt vad det finns för likheter och skillnader mellan de olika skeenden. Alexandra (16 år) - 2019-01-29 17:42:59 Svar Det är lite förvånande om inte din lärobok eller material läraren kan hänvisa dig på nätet diskuterar dessa frågor. En kort och bra sida om upplysningen är t.ex. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/upplysningsideerna-bakom-demokratins-framvaxt, och jag hittade en amerikansk sida som direkt diskuterar sambandet mellan den amerikanska och franska revolutionen: https://www.history.com/news/how-did-the-american-revolution-influence-the-french-revolution. Jag gissar att din lärare är ute efter det som i regel anses viktigast i fransk 1700-talshistoria (eller i europeisk historia över huvud taget vid den här tiden): franska revolutionen. 2019-02-04 15:12:36 - HG |
|
Fråga Hej, jag har under senaste tiden sökt efter dokument, äldre än 300 år, i samband med de kända figurer som levde då, t.ex Gustav Vasa, Mozart, rembrandt osv. Det jag finner är att de är alla daterade 1000 år tidigare än vad så kallade historiker har daterat dessa. Rickard (24 år) - 2019-01-25 20:31:25 Svar Man valde ofta att inte skriva ut den inledande ettan. Man kan se detta på en massa dokument som man av sammanhanget kan se säkert är från året ifråga. Det kan jämföras med om man om några hundra år undrar varför vi skriver t.ex. "29 jan 19" och inte "2019"; jag tror ingen skulle tro att ett dokument från vår tid är från år 19 e.Kr. 2019-01-29 10:15:24 - HG |
|
Fråga Hej! Håkan (52 år) - 2019-01-23 14:44:48 Svar Tyvärr känner vi inte till om något specifikt skrivits om denna export. Du kanske skulle höra på Malmö museer? Om du själv vill leta efter källmaterial borde du höra med Stadsarkivet i Malmö och Landsarkivet i Lund. Allmänt om försörjningsläget i Sverige finns det dock en del att rekommendera: Börje Björkman, “Swedes and substitute coffee : a regional study of food provisioning in Sweden during times of crisis”, i The making of regions in Sweden and Germany, red. Peter Aronsson, Växjö 1988; Mats Larsson, Krig, kriser och tillväxt 1914-1945, 2019; Yvonne Hirdman, Magfrågan : mat som mål och medel : Stockholm 1870-1920, 1983; Madelene Lidestad, Uppbåd, uppgifter, undantag : om genusarbetsdelning i Sverige under första världskriget, 2005 2019-01-29 17:10:50 - HG, LS |
|
Fråga Hej! Jag går just nu i 9:an och just nu har vi en uppgift i historia där vi svarar på frågor om andra världskriget. Håller på med en fråga som jag inte riktigt förstår. Linus (15 år) - 2019-01-18 15:29:10 Svar Antagligen avses Sovjetunionen och USA. Tyskland anföll Sovjetunionen vid midsommar 1941 och Hitler hade tänkt sig en snabb seger, men så blev inte fallet utan Sovjet blev i längden en övermäktig fiende. I december 1941 angrep Tysklands allierade Japan USA, och USA drogs därmed in i kriget mot Tyskland. Också den fienden blev i längden för mycket för Tyskland. 2019-01-21 09:36:08 - HG |
|
Fråga Hej och tack för en fin frågelåda! Henrik (42 år) - 2019-01-18 10:06:08 Svar Det var säkert avtalat med arbetsgivaren, precis som idag. Arbetsdagen började ofta mycket tidigt, innan solens uppgång, kanske vid 5 eller 6. Axel Oxenstierna uttryckte en gång sitt förakt över unga tjänstemän i kansliet som låg och drog sig efter klockan 4 på morgonen... Frågan är hur folk kunde vakna i rätt tid utan väckarklockor. Jag vet ingen som har tagit upp den frågan i forskningen, men jag antar att folk var vana med det sedan barnsben och liksom inställda på det. 2019-01-21 09:45:22 - HG |
|
Fråga hi serhat (22 år) - 2019-01-17 19:34:46 Svar Sweden has a long tradition of not joining military alliances. Sweden has not been in war since 1809, and has, all since the first world war, pursued a policy of "freedom from alliances in peace in order to achieve neutrality in war", as it has been formulated. For many Swedes, this neutrality is a part of Swedish identity. I think this tradition and this identity is the most important reason for keeping Sweden out of Nato. But this is changing, and many Swedes, although not a majority, is in favour of Nato membership. 2019-01-21 09:41:25 - HG |
|
Fråga Hej, Monica (25 år) - 2019-01-17 17:44:27 Svar En regerande drottning hade samma makt som kung. I de sällsynta tillfällen då arvsreglerna gjorde att en kvinna kom på tronen fyllde hon rollen som regent. Så kunde de regerande drottningarna förstås vara mer eller mindre självständiga visavi sina rådgivare och släktingar, men det gällde också kungarna. Exempel på drottningar som var kraftfulla regenter är t.ex. Elisabeth I i England, Kristina i Sverige eller Maria Teresia i Österrike. Karl XII:s syster Ulrika Eleonora blev regerande drottning efter honom, men när hon insåg att hon inte kunde regera lika enväldigt som sin bror, eftersom riksdagen och riksrådet hade tagit makten, tyckte hon inte det var någon mening med att regera längre. Då lät hon sin man Fredrik av Hessen bli kung. 2019-01-21 09:31:43 - HG |
|
Fråga Vi har ett område i Härnösand som heter "Tullporten" Linda (25 år) - 2019-01-05 16:45:48 Svar Ja, det har funnits tullportar i Härnösand som i alla svenska städer. Förmodligen har det funnits vallar, staket och portar, i enstaka tillfällen (som Stockholm och Visby) också stenmurar, runt städerna redan på medeltiden, som skydd och som symbolisk markering att staden var något annat än landet. Bl.a. gällde ju andra lagar i städerna än på landsbygden. Härnösand, som grundades 1585, måste i varje fall ha fått något slags avgränsning och tullportar efter 1622, eftersom den s.k. lilla tullen då infördes i hela landet. Det var en omsättningsskatt om 1/32 av värdet på alla varor som fördes in i staden för att säljas. Tullen betalade vid stadsportarna och där har funnits en grind eller bom eller kanske en riktig port, och ett tullhus. Lilla tullen avskaffades 1810 men portarna och tullhusen fanns ofta kvar längre även om de tappat sin ursprungliga funktion. Var dessa tullportar låg i Härnösand känner jag inte till men det kan du nog hitta i den lokalhistoriska litteraturen. Det finns så vitt jag kan se ingen modern stadshistorik över Härnösand men det finns en historik i tre band som började ges ut 1935. Den borde finnas på stadsbiblioteket. 2019-01-08 14:50:44 - HG |
|
Fråga Hejsan! jag skriver en uppsats i skolan och den handlar om Gustav Vasa och hur han förändrade det svenska språket. Jag funderar på hur det talades innan respektive efter han kom till tronen och även om språket förändrades när han avgick från tronen? Cornelia (18 år) - 2019-01-03 14:26:54 Svar Det borde du fråga en språkvetare och inte en historiker om. Jag skulle gissa att språket kanske inte förändrades så mycket just på grund av Gustav Vasa. Det hade genomgått stora förändringar genom tyskt inflytande under århundradena närmast före. Den största förändringen under Gustav Vasas tid var kanske att Bibeln översattes till svenska, och skriftspråket i den bibelöversättningen blev väldigt viktigt för hur man framöver skrev svenska. Om du vill se hur Gustav Vasas svenska såg ut kan du bläddra i ett stort verk i många band som heter "Konung Gustaf I:s registratur" och som är en utgåva av de brev som sändes från det kungliga kansliet, som regel dikterade av kungen själv. Den borde finnas på större bibliotek. 2019-01-08 14:54:51 - HG |
|
Fråga Kan mässlingen och smittkoppor i kombination med ensidig kost, spelat roll för staden Roms demografiska nedgång eller kan det tvärtom vara så att välståndet orsakat minskad fertilitet, liksom i dagens Tyskland (1,5 barn per kvinna år 2016) och Japan (1,44 2016)? Anders (68 år) - 2019-01-02 20:41:31 Svar Det är svårt att veta något om orsakerna till Roms demografiska nedgång eftersom vi inte har några som helst kvantitativa uppgifter. Det går alltså knappast att säga något om fertiliteten. De flesta forskare menar dock att det är säkerställt att invånarantalet föll dramatiskt under 400- och 500-talet. Den sjukdom som kan vara aktuell som orsak är väl närmast den justinianska pesten, som härjade Medelhavsområdet under 500-talet och följdes av flera andra epidemier under de närmaste ca 200 åren. Men Rom härjades ju också flera gånger av fiender och förlorade sin ställning som huvudstad i ett stort rike. Särskilt allvarlig ska nedgången ha varit efter den bysantinska (östromerska) återerövringen av Italien på 540-talet, då bl.a. den romerska senaten upphörde att fungera och den kvarvarande senatsadeln flyttade från staden. Under denna tid minskade också fjärrhandeln kraftigt och det måste ha blivit svårt eller omöjligt för en stor stadsbefolkning att försörja sig. Stora områden kom att ligga i ruiner och det var antagligen först i början av 1900-talet som staden nådde samma befolkningstal som under antiken. 2019-01-14 10:10:32 - HG |